Stäng fönster LILLA EDET HJÄRTUM 21:1 - husnr 1, HJÄRTUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HJÄRTUMS KYRKA (akt.) | |
| 2000-05-09 |
| Historik |
|---|
|
HJÄRTUMS kyrka uppfördes troligen på 1200-talet och var med all sannolikhet byggd som en romansk stenkyrka från början med rakt avslutat, smalare kor. Intill korgaveln murades 1672 ett gravkor med kupol och lanternin. 1695 utbyggdes långhuset mot väster ca nio meter och året därpå revs triumfbågsmuren och medeltidskorets norra och södra murar. Långhusmurarna förlängdes mot öster och kyrkan fick en tresidig koravslutning, något som var en vanlig förändring av många medeltida kyrkor på den tiden. Mittpartiet av den medeltida korgaveln bibehölls. Nästa omfattande byggnadsverksamhet ägde rum 1726-28, då sadeltaket höjdes och takfallen blev brantare. Samtidigt slogs det nuvarande treklövervalvet i trä. Från denna period härrör också de äldsta delarna av läktaren i väster. Dess fältindelade barriär visar målningar som troligen utförts 1741. 1763 upptogs tre fönster i norra långhusmuren. Mellan 1782 och 1913 var Hjärtums kyrka tillsammans med närliggande Västerlanda kyrka patronatskyrkor till innehavaren av Ströms säteri, som under den tiden var en av Bohusläns största jordegendomar. Patronen ansvarade då för underhåll av byggnaderna, men i praktiken kom det att innebära en period av förfall för de båda kyrkorna. Enligt uppgift utfördes emellertid vissa reparationsarbeten i Hjärtums kyrka år 1842. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende utvändigt vid en restaurering 1900-01 som genomfördes under ledning av arkitekt Adrian Peterson. De båda vapenhusen, ett i väster och ett i söder, revs och i väster uppfördes istället ett torn av tegel med lanternin och spira. I samband med detta ommurades kyrkans västligaste parti i tegel så att långhuset blev 4,8 meter längre. Gravkoret, som använts som begravningsplats för ägarna till Ströms säteri till omkring 1840, omdisponerades till sakristia. Nya fönster upptogs i västpartiet, de gamla utvidgades och samtliga fönster fick bågar i gjutjärn. Innerväggarna målades i kvadermönster och kläddes med en bröstningspanel till fönsterhöjd medan takvalvet dekorerades med schablonmålningar. Ny, öppen bänkinredning ersatte den gamla från 1695 och läktaren ombyggdes till sitt nuvarande, tresidiga utförande. 1918 fick kyrkan elektrisk belysning och 1926 genomfördes en takomläggning. Kaminen ersattes med eluppvärmning 1929 då även fönsterbågarna i gjutjärn ersattes med bågar i trä. 1932 målades väggmålningen från 1900-1901 över. Kyrkans fasader omkalkades 1944 och 1951 omkläddes sakristians tak med kopparplåt. En omfattande renovering utfördes 1961-62 under ledning av Georg Rudner, delvis i syfte att återställa de åtgärder som gjordes vid 1900-1901 års renovering. Väggpanelen och målerierna på tak och vägg borttogs och än en gång utbyttes bänkinredningen mot en ny, öppen. Det nuvarande altaret murades och ny pendelarmatur upphängdes över bänkraderna. Under läktaren byggdes skrudkammare och elcentral och på läktaren ersattes den gamla orgeln i sin helhet med en ny. Utöver detta framtogs ursprungliga målningar på altaruppsats, predikstol samt läktarbarriär. Patronatsbänken i koret från sekelskiftet 1900 borttogs. Utvändigt ommålades kyrkans fasader och tornspirans plåtbeklädnad, dessutom kläddes solbänkarna med kopparplåt. I mitten på 1970-talet installerades toalett i ett befintligt utrymme under läktaren. Läktarbarriären höjdes 1982, 1986 ommålades och reparerades torntaket och året därpå inreddes tornrummet på våning tre. 1994 utfördes dräneringsarbeten kring kyrkan och byggnaden bemålades utvändigt. Taket på tornet lades om 1998, då även rötskador i torntakets konstruktion åtgärdades och korset förgylldes. Arkiv och litteratur: Antikvarisk-topografiska arkivet. Wadell, Maj-Brit (1968): "Hjärtum och Västerlanda. Sveriges kyrkor volym 122". |
