Stäng fönster HALLSTAHAMMAR BERGA 4:21 - husnr 1, SVEDVI KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SVEDVI KYRKA (akt.) | |
| 2005-10 |
| Historik |
|---|
|
Såväl fornfynd som ortnamn antyder att kyrkplatsen i Svedvi har sitt ursprung i en förkristen kultplats. Den första kyrkan i trä kan ha byggts på 1100-talet. Efterföljande stenkyrka tillkom troligen omkring 1300, från början täckt med ett tunnvalv, ännu avläsbart på kyrkvinden. Under 1400-talets senare hälft valvslogs kyrkorummet och ett altarskåp anskaffades. Förmodligen byggdes sakristian vid samma tid. Västra gavelns fönsteröppning torde vara från denna tid - dessutom kan nämnas att östra gaveln hade ett trekopplat fönster och södra långsidan ett tvåkopplat fram till 1788. För att komma tillrätta med sättningar blev valven på 1630-talet stabiliserade med dragjärn. En nyinredning i efterreformatorisk anda inleddes 1652 med en nybyggd predikstol, vars stomme är kvar. Dåvarande bänkinredningen förnyades 1659 och det medeltida, förmodligen fristående altaret ersattes 1660 med ett altare murat intill östra gavelväggen. 1669 anlades ett nytt golv i sakristian, sedan det gamla sjunkit. Samtidigt grävdes en ännu bevarad källare, då avsedd för nattvardsvin. År 1710 reparerades kyrkans östra valv på nytt, samtidigt som dåvarande prosten konstaterade att fler reparationer krävdes men att församlingens medel var för knappa. En mer omfattande upprustning och förnyelse dröjde till 1771. Då blev det återigen rämnade östra valvet förstärkt med flera dragjärn och dessutom sattes spännbockar ovanpå valvet. Kyrkans sannolikt medeltida fönsterindelning frångicks genom att östra gavelns trekopplade fönster slogs ut till en enda stor fönsteröppning. Ett tvåkopplat fönster på södra långsidan borttogs och ersattes med ett större, mer förskjutet åt mitten. Dessutom upphöggs en fönsteröppning på den förut tydligen fönsterlösa norra långsidan. Året efter försågs kyrkans kor med alltjämt befintlig altaruppsats: Väggen runt gavelfönstret brädfodrades och marmorerades, centralt placerades det förgyllda korset med tillhörande sniderier. 1660 års murade altare ersattes med ett timrat, brädfodrat och marmorerat. Framförvarande altarring fick en svängd form i tydlig rokokostil. Altarets förutvarande, säkert medeltida altarskåp förpassades till vapenhuset, där det var uppsatt fram till början av 1800-talet, för att sedan troligen demonteras. År 1806 svarade församlingens klockare Westrin för att kyrkans predikstol från 1652 blev omgestaltad enligt rådande stilideal. Korgen försågs med gulmarmorerade fält och ljusblå kolonner, medan ljudtaket målades mörkblått och pryddes med en förgylld sol. Westrin byggde även en ny barriär till orgelläktaren, som blåmålades och marmorerades. Den dåvarande bänkinredningen målades samtidigt ljusblå. Nya sättningar föranledde en lagning av kyrkans grundmur 1817. Samma år genomgick klockstapeln en stor ombyggnad, då de bärande delarna till stor del utbyttes. Dittillsvarande spira, troligen från 1600-talet, sågades av så att klockstapeln fick dagens mer kompakta yttre. Trots alla tidigare förstärkningar fortsatte murverken att rämna. En större insats krävdes 1844-45, sedan bruk och tegel fallit från östra valvet. Även västra gavelns mur blev lagad och förankrad med dragjärn. Vid omläggning 1895 blev både klockstapelns och kyrkans yttertak täckta med svartmålad plåt, istället för tidigare spån. Radikalare förändringar följde 1897, då kyrkan fick sina nuvarande yttre fönster och det troligen medeltida vapenhuset revs för att få ett rymligare kyrkorum. Den branta sluttningen i väster omöjliggjorde öppnandet av en västportal, den annars gängse lösningen. Istället byggdes åter ett vapenhus på södra långsidan, men placerat längre västerut för att få mer bänkplatser inne i kyrkan. Vid den samtidiga omgestaltningen borttogs nästan all fast inredning från 1700-talet och 1800-talets första hälft. Valv och väggar avjämnades så att medeltida kalkmåleri säkert gick förlorat, i den mån sådant fanns kvar efter alla tidigare murverkslagningar. Tidigare putsytor torde ha varit grövre än den fina puts som nu slogs på. Som ofta vid det sena 1800-talets renoveringar blev de mer utsatta nedre väggfälten målade med en oljefärg, här i grågul nyans, medan de övre väggfälten åter kalkavfärgades. I kor och mittgång lades bruna och grå kalkstensplattor i diagonalmönster. Öppna bänkrader med snidade gavlar byggdes på fernissade brädgolv. Av tidigare fast inredning behölls bara predikstol och altaruppsats, den senare dock i en annan dager genom de glasmålningar som sattes in i bakomvarande fönster. Innanför altarringen lades en mycket tidstypisk linoleummatta med tryckt mönster. En mindre men utseendemässigt viktig förändring skedde 1933 då fönstren fick inre bågar, vilka försågs med blyinfattat antikglas i färgerna grönt, gult, blått och rosa. Grällt, tyckte arkitekt Einar Lundberg som bar ansvaret för sakristians nyinredning 1945 och följande större omgestaltning 1956. Innerfönstren valde församlingen visserligen att behålla, men annars genomfördes flertalet av de åtgärder Lundberg anvisat. Kopparklädda ingångsdörrar tillkom, ett vindfång byggdes mellan vapenhus och kyrkorum och västra gavelns länge dolda, medeltida fönster blev åter frilagt. Kyrkorummets valv kalkavfärgades, medan väggarna ströks med en emulsionsfärg. Mittgångens och bänkkvarterens golv blev omlagda och de förut öppna bänkraderna slöts med luckor och skärmar. Dessa färgsattes i en beige nyans samt en mörkare topplasyr. Sakristian fick egen ingång. Orgelläktaren förstorades, fick ny barriär och året efter en ny orgel, vars fasad genombrutits för att inte skymma västra gavelns fönster. Generellt sett består kyrkans utseende sedan 1956-57. Av de insatser som skett därefter skall dock nämnas senaste fasadrenoveringen 1968 och en inre renovering 1994, då emulsionsfärg skrapades bort från kyrkorummets väggar för att kunna kalkavfärga dem likadant som valven. För detaljerade händelselistor med årtal se bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): • Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) & Svedvi församlingsarkiv (SF): • HKS: F 1 B: 5-9, handlingar angående kyrkogårdens utvidgning 1981-82 • SF N II: 1, ämbetsberättelse 1961-66 • SF O I a: 1, besiktning 4/6 1852 • SF O I a: 1, Förslag till ny belysning, november 1920 • SF O I a: 1, orderbekräftelse angående inre fönsterbågar 1933 • SF O I a: 2, Tjänstememorial av Einar Lundberg 30/6 1936 • SF O I a: 2, restaureringsförslag av Einar Lundberg 24/8-1954, kompletteringar gjorda 24/4 och 16/6 1956 • SF O I b: 1, Projektering inför kyrkogårdsutvidgningen 1961, fakturor Västerås stifts arkiv (VS): • Västerås domkapitel E IV a; 82a, pastor Sevenbaums berättelse 10/7 1710 • Västerås domkapitel E IV a: 82a; visitation 2/1 1737 • Västerås domkapitel E IV a: 82a, generalvisitation 20/8 1750 • Västerås domkapitel E IV a: 82b; prostvisitation 25/5 1814 • Västerås domkapitel E IV a: 82b; specialvisitation 13/6 1821 • Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 1937-43 • Västerås domkapitel F III a; 3, biskopsvisitation 12/12 1626 • Västerås domkapitel F III a; 19, generalvisitation den 15 maj 1740 • Västerås domkapitel F III a; 27, generalvisitation 13/12 1772 • Västerås domkapitel F III a: 35, visitation 11-12/9 1869 • Västerås domkapitel F III a; 37, prostvisitation 14-15/8 1886 • Västerås domkapitel F III a; 40, ämbetsberättelse vid visitation den 23-24/6 1904 Litteratur Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000 Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Sköld, Ulla: Svedvi kyrkomiljö – i rik fornlämningsbygd/Tidernas kyrkplatser, tolv kyrkomiljöer i Västmanlands län – Redaktör Krister Ström, Västmanlands läns museum 1998, s 75-78/ |
