Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster STRÖMSTAD SKEE 1:2 - husnr 1, SKEE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SKEE KYRKA (akt.)
2000-11-09
Historik
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

SKEE kyrka är sannolikt uppförd under 1100-talet. Hörnkedjor liksom fönster- och portalomfattningar är huggna i kvaderteknik, vilket även gäller de nedre ¾ av absidens murverk. Övriga medeltida delar av murarna är byggda av tuktad sten. Varför denna förändring av murningstekniken skett går inte säkert att fastställa. Under 1200-talet byttes det lilla östfönstret i absiden ut mot ett spetsbågigt, och kyrkan fick också en västportal. En madonnafigur som suttit ovanför denna portal, och som sedan 1924 är placerad på ett sidoaltare, har bedömts vara från omkring 1275. Även dopfunten kom till kyrkan på 1200-talet. Den finns idag på Statens historiska museum, men en kopia står sedan 1924 i kyrkan.
Nord- och sydportaler, liksom delar av korportal och västportal, är tillsammans med ovan nämnda fönster, liksom ytterligare en invändig fönsteromfattning åt norr i koret, bevarade från medeltiden. I absidfönsternischen finns också en rest av ett förmodligen medeltida kalkmåleri (ett kors) bevarat. 1480-90 tillverkades det altarskåp som står i kyrkan.

Under 1600-talets senare del skedde en del förändringar. Vissa är inte säkert daterade, det gäller främst när fönsteröppningarna förstorades, men ett antagande kan vara att det skedde under 1670-eller 80-talen då en del andra ändringar gjordes. 1671 fick kyrkan sin predikstol, och man kan förmoda att det norrfönster som man kunde iaktta rester av vid reparationerna 2001 härrör från installationen av predikstolen. 1685 byggdes ett vapenhus utanför sydporten, och möjligen sattes också norrporten igen i detta sammanhang. Den var i alla fall igensatt 1789. 1686 kompletterades altarskåpet med övriga delar av altaruppsatsen, bl a de två portalerna på ömse sidor om altaret. Den nuvarande sakristian byggdes 1687, och ersatte då förmodligen en medeltida sakristia på samma plats. Man kan förmoda att även andra arbeten gjordes under dessa decennier.
1720 skedde en reparation som visar att kyrkan då hade blytak. 1730 fick kyrkan takmålningar i åtminstone sakristia och kortak av kyrkomålaren Christian von Schönfelt. Vid 1700-talets slut diskuterades om kyrkan skulle rivas och ersättas av en ny, eller om man skulle bygga om kyrkan. Valet föll på det senare och 1794-95 skedde de stora arbeten som i mycket gav byggnadskroppen dess nuvarande utseende. Västgaveln revs, och kyrkan förlängdes åt väster, samtidigt som ett nytt vapenhus byggdes i väster. Triumfbågen revs och kortaket fick en sin brutna form som gör att taknocken är i jämnhöjd med långhustaket. De nuvarande stora fönstren togs upp, korportalen breddades,1200-tals västportalen monterades ned och murades åter upp i kyrkans nya västvägg (dvs inomhus, vettande mot vapenhuset). Blytaket ersattes med glaserat holländskt tegel (utom på absiden). Flera invändiga ändringar måste också ha gjorts, som bänkinredning, läktare mm.
Under 1800-talet genomgick kyrkan vissa ändringar. Exempelvis sattes sydportalen igen och ersattes av en ny, mitt på södra långväggen. Kyrkan fick också sitt nuvarande spritputsade utseende. Vissa delar av träinredningen förnyades, som exempelvis bänkar och altarring, och innertaket kläddes med pärlspont. 1878 överläts kyrkans medeltida dopfunt (från 1200-talets början) till Statens historiska museum.
1923-24 genomgick kyrkan en renovering som i princip gav den dess nuvarande utseende. Arkitekt för renoveringen var Axel Forssén. De medeltida syd- och korportalerna öppnades åter upp, och norrportalens hörnkedjor frilades. 1800-talets sydportal sattes igen och det mittersta fönstret återställdes. Interiörens gestaltning är också från denna tid, bl a frilades det äldre stengolv som fanns under det dåtida trägolvet, ny bänkinredning byggdes etc. Kyrkans trätak fick nya takmålningar av Gunnar Erik Ström. Då ändrades också vapenhuset från 1790-talet så att en port togs upp i västgaveln, samtidigt som de portar som fanns och som vette åt norr respektive söder gjordes om till fönster. Man schaktade också under sakristian för att anlägga pannrum och kyrkan fick centralvärme, möjligen också elektricitet.
1955 lades svarta betongtakpannor på kyrkan, dessa ersattes 1989-1990 med det nuvarande röda lerteglet. Mindre arbeten invändigt har gjorts under 1900-talet, bl a konserveringsarbeten. 1985 gjordes en putsreparation. Det mesta av befintlig puts på kyrkan fick då sitta kvar, förutom på absiden som putsades om helt och hållet. 1992-93 byttes kyrkans fönster, och 2001 gjordes en utvändig putsreparation då ny puts anbringades på norr- och västfasader. I sydfasadens putslager finns alltså fortfarande rester av putserna från 1800-talet och kanske även 1795.