Stäng fönster NÄSSJÖ FLISBY KLOCKAREGÅRD 1:13 - husnr 1, FLISBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FLISBY KYRKA (akt.) | |
| 2005-05-26 |
| Historik |
|---|
|
Ett hundratal meter sydväst om Flisby kyrka ligger en ruin, precis bakom ett markant krön. Ruinen är från Flisbys medeltida kyrka som troligen uppfördes som gårdskyrka under kung Sverker I s tid alltså vid 1100-talets början. De nuvarande ruinerna rekonstruerades upp till sin nuvarande meterhöga omfattning på 1930-talet då man också uppförde det träkors som står där idag. Kyrkan var av sten, hade ett rakslutet kor i öster och ingångar i söder. Den byggdes om i okänd omfattning vid 1600-talets början. 1647 uppfördes en klockstapel som klockorna hängde i, denna brann ned 1828 efter ett åsknedslag. Kyrkan blev under 1800-talet för liten för den växande församlingen i Flisby och man planerade därför att utvidga kyrkan. Ritningar uppgjordes 1835 av länsbyggmästaren Carl Robert Palmér och godkändes av Överintendentsämbetet, men två år senare hade förutsättningarna ändrats och man ville nu istället bygga en ny kyrka. Den nya kyrkan uppfördes 200 meter nord-ost om den gamla kyrkan och stod färdig 1853. Det vanliga vid liknande situationer var att den gamla kyrkan revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes för att därigenom kunna utnyttja det byggnadsmaterial som friställdes. Uppenbarligen behövdes inte detta i Flisby, eller så motsattes sig församlingen att riva kyrkan eftersom kyrkan stod kvar flera år efter det att den nya tagits i bruk. Efter biskopens rekommendation och sockenstämmobeslut 1857 revs den efter att man först hade gjort en uppmätningsritning av den. Enligt denna hade kyrkan (1855) även ett västtorn. Idag återstår en del återupbyggda murrester, ett stenaltare och ett kors vilka härrör från 1930-talet då ruinerna iordningställdes till friluftskyrka. De första ritningarna till den nya kyrkan togs fram av församlingen själv 1843. Dessa bearbetades sedan på sedvanligt sätt av Överintendentsämbetet (J A Hawerman) och godkändes därefter, 1848. Byggmästare Johan Granquist från Mogata i Östergötland uppförde kyrkan och följde i stort sett ritningarna. Kyrkobygget inleddes 1850, sockenborna bearbetade och levererade gråsten, timmer hämtades från prästgårdens mark och kalk från Hamnaryd brändes på platsen. Under tre somrar gjordes dagsverken av sockenborna och 1853 var kyrkobygget klart. Först när den nybyggda kyrkan torkat ut tillräckligt kunde orgeln börja uppföras. 1856-57 uppfördes den av orgelbyggaren Sven Nordström, och orgelfasaden ritades av J E Söderlund. Orgeln har länt uppmärksamhet för sitt välljud och var den första orgel Nordström uppförde under sin mästartid. Den följande historiken är mest en historik över underhållsåtgärder. 1892 installerades värmekaminer i kyrkrummet, och 1896 byttes det ursprungliga spåntaket mot ett plåttak. På grund av att vedkaminerna sotade bytte man 1926-27 till varmluftsanläggning, placerad under koret och med varmluftskanaler ut i kyrkorummet. Samtidigt satte man in innerfönster, målade om i dämpade gråvita toner och byggde om bänkarna till bekvämare utförande. De bevarade föremålen från gamla kyrkan hade dittills varit uppställda under orgelläktaren, nu inreddes detta utrymme till gammelkyrka och en orgel införskaffades 1937. Varmluftsanläggningen ersätts 1960 med elektrisk bänkvärme och interiören målas om efter samma färgsättning som 1927. Senast större restaurering omfattade nordströmorgeln 1998 då både orgelverk och orgelfasad restaurerades. |
