Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster RÄTTVIK ORE PRÄSTGÅRD 1:1 - husnr 4, ORE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ORE KYRKA (akt.)
2006-09
Historik
Ore socken präglas av vida skogar, myrmarker, samt odlingsmarker i anslutning till ett system sjöar. Svedjebruk och fäbodväsende har präglat socknens näringar i århundraden. På 1700- och 1800-talen utvecklades Dalfors och Furudals järnbruk, jämte en rad kalkbrott. Tillkomsten av Järnvägen Orsa - Bollnäs på 1890-talet påskyndade industrialiseringen.

Bygden var befolkad redan under stenåldern men namnet Ohret omnämns första gången i ett dombrev år 1325. Äldsta församlingsbyggnaden lär ha varit ett timrat kapell, uppfört på 1440-talet i byn Arvet.

Troligen i början av 1500-talet uppfördes istället ett kapell i sten, på en udde vid Oresjön, strax norr om dagens kyrka. Platsen var strategiskt vald, eftersom flertalet församlingsbor levde i byarna runt sjön, som var den naturliga förbindelselänken. Redan i slutet av 1500-talet utvidgades kapellet som fick putsade fasader och tegelornerade gavlar, under sadeltak med hög resning. År 1607 frigjorde sig Ore från moderförsamlingen Orsa, bildade egen församling och fick då begravningsrätt. En kyrkogård anlades vid Lukohol.

Ore nya kyrka byggdes 1870-1874, invigdes den 24 juni 1874 men togs i bruk redan två år tidigare. Den uppfördes efter ritningar av slottsarkitekt Ludvig Hawerman, som även ritade Boda och Siljansnäs kyrkor, samt Härnösands domkyrka. Siljansnäs utgjorde förebild för Ore kyrka, och uppfördes dessutom av samme byggmästare: Björk Anders Jonsson.
Kyrkan byggdes med ett treskeppigt långhus med mittvalv och pelarrader. Den har stora rundbågiga fönster, vitrappade gråstensmurar och tjärat spåntak. Byggnaden är relativt oförändrad, har i huvudsak behållit sin ursprungliga karaktär. Delar av inventarierna och inredningarna härrör från gamla kapellet. Till dessa hör Daniel Kortz altaruppsats från 1706; nummertavlorna från 1700-talet; dopfunten och del av predikstolen från 1600-talet; medeltida träfigurer och ett altarskåp. Till den nya inredningen hör den ombyggda predikstolen, de öppna bänkarna och orgelläktaren som är samtida med kyrkan. Orgelfasaden i sen empirestil uppfördes till större del 1902 men utvidgades på 1950-talet.