Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UPPVIDINGE HERRÅKRA KYRKA 2:1 - husnr 1, HERRÅKRA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HERRÅKRA KYRKA (akt.)
2007-01
Historik
Herråkra nämns första gången som socken år 1629 i de skriftliga källorna, ”Heråkra sochnn”. Det var troligen vid denna tid den första kyrkan uppfördes, ett litet kapell med sakristia, men utan kor eller läktare. Taket var spåntäckt och fasaden rödfärgad och på kyrkogården fanns en fristående klockstapel. Kyrkan omändrades 1765 och revs 1803, då en ny kyrka med torn uppfördes på samma plats. Ritningar presenterades av Överintendentämbetet 1797 men fick revideras och stadfästes åter 1803. Församlingen ville nämligen av ekonomiska skäl låta uppföra en träkyrka trots det gängse påbudet om stenkyrkor. Bygget startade meddetsamma och kyrkan stod troligen klar att börja tas i bruk redan samma år. Det skulle dock dröja till 1820 innan den officiellt invigdes av biskop Ludvig Mörner.


Exteriöra förändringar

Vid byggnationen 1803 brädfodrades kyrkobyggnaden liksom tornets nederdel, medan överdelen spåntäcktes. Fasaderna rödfärgades medan taken tjärades. Troligen var ljudluckor, fönsteromfattningar och tornets list vitmålade. Taken, även tornets övre tak, var klädda med spån. Ett kopparinklätt kors placerades på torntaket.

Ragnar Östblom förordade inför restaureringen 1902 att kyrkan skulle rödfärgas i nationalromantisk anda, men församlingen ville hellre ha den vit. Den blev dock kraftigt exteriört omändrad enligt arkitektens ritningar, med nytt lanterninförsett torn och rundbågiga fönster runt om. Kyrkan fick i princip det utseende den har idag.
Vid restaureringen 1958 under arkitekt Hans Lindén kläddes fasaden med stående panel istället för liggande. Färgen förblev dock vit.


Interiöra förändringar

Den första omnämnda inre restaureringen skedde 1861-62, då predikstol och altare målades. Interiören målades då i vitt.
Läktaren uppfördes 1876 och orgelfasaden ritades av C. A. Berg.

Vid restaureringen 1902 gavs interiören en nationalromantisk prägel. Innertaket målades gråblått med ramverk i grågult och väggarna kläddes nertill med vitmålad spontad panel. Överdelen vävspändes och målades i en gråvit kvaderindelning. Pilastrarna fick en brungul marmorering med vita kapitäl och korväggen dekorerades med två änglar och ett språkband. Taket dekormålades med mörkare gördellister i anslutning till pilastrarna och med kontrasterande lister runt de mellanliggande fälten. Bänkinredningen målades i ekimitation.

1954 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen och inredningen målades huvudsakligen i grågult och grått. Innerväggarna blev svagt gula, Taklisten och väggpilastrarnas kapitäl målades i gulockra, vitt, rosa och mörkgrått. Taket målades grått. De praktiskt betingade åtgärderna bestod i att installera ett nytt värmesystem samt elbelysning. Golven isolerades och bänkarna gjordes bekvämare. Den tidigare pärlspontsboaseringen togs bort och i vapenhuset lades golv av kalksten. Altarpredikstolen ersattes av en ny på den norra
sidan och läktarens barriär och trappräcken förenklades. En ny ingång till sakristian togs upp och över altaret placerades en ny tavla av David Ralson.

1982 skedde en interiör restaurering efter förslag av arkitekt Ture Jangvik. Då gjordes fönstren öppningsbara och väggarna vävspändes. Tak och gesims målades och de bakersta bänkarna togs bort. Inredningen målades i gråvita toner med gråblå marmorerade fält.