Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster AVESTA BY PROSTGÅRD 2:1 - husnr 1, BY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BY KYRKA (akt.)
2005-01-13
Historik
Bygden kring By kyrka koloniserades tidigt, vilket styrks av talrika fynd och lämningar från stenåldern. Länge utgjorde åsen en viktig förbindelse mellan Mälardalen och Dalarna. Kring åsen och sjösystemet utbreder sig ett bördigt odlingslandskap men i bygdens utveckling har också järnhanteringen spelat en betydande roll.

Bys nuvarande kyrka är troligen den fjärde på platsen. Det strategiska läget vid den uråldriga och viktiga vägförbindelse som utnyttjade Badelundaåsen skapade tidigt förutsättningar för fast bebyggelse. Det spekuleras kring förekomsten av ett träkapell redan på 1100-talet (Lannergård, 1967). Denna första kyrkobyggnad skulle ha stått i närheten av nuvarande, på den s.k. ”Kapelltomten” (Ahlberg, 1996). Nästa kyrka, en stenbyggnad, anses ha efterträtt träkapellet redan på 1200-talet. Grunden till denna byggnad, 15 x 8,5 m, uppmättes 1869. Bergshanteringen främjade vidare områdets utveckling och kring 1400-talets mitt uppfördes en större stenkyrka av gråsten på åsen, på nuvarande plats. Känt är bl.a. att denna kyrka var 54 x 23 alnar, välvd och tillbyggd i norr med ett sidokapell som senare omvandlades till gravkor.

Byggnaden drabbas dock av bränder och blixtnedslag redan på 1500-talet, men i synnerhet 1715 med som följd bestående skador på östra gaveln. Byggnadstekniska problem och bristen på plats för den växande församlingen medförde att man slutligen, 1788, beslöt att uppföra en ny byggnad.
Arbetet påbörjades 1791, gamla kyrkan revs men del av dess norra mur återanvändes i den nya kyrkobyggnaden. Kyrkobygget genomfördes under ledning, och enligt ett förslag, av den flitigt anlitade byggmästaren Eric Sjöström (se t.ex. Garpenberg, Grytnäs, Folkärna, Hedemora). Arkitekt Thure Wennbergs förslag som antagits av Överintendentsämbetet hade förkastats av församlingen. Den nya kyrkan uppfördes, i sin helhet, i en utpräglad nyklassicistisk stil som var representativ för perioden. Men kyrkan, i synnerhet tornet, har ett påtagligt släktskap med andra av Sjöströms samtida kyrkoprojekt.

Kyrkan är i sin helhet uppförd under 1790-talet och utgör ett representativt exempel på stilkonsekventa nyklassicistiska kyrkobyggnader. Invändigt tillfördes dock kyrkan senare, vid flera tillfällen under 1800-talet, dekorativa element samt inredningar i samma stil.

Det är till stor del den omfattande restaureringen från 1890-talet som präglar kyrkans nuvarande interiör, med undantag av färgsättningen. Syftet med restaureringen var att förbättra, komplettera och fullborda kyrkans inredning med utgångspunkt från dess nyklassicistiskt ut-präglade karaktär. Valvet fick stuckdekor, kyrkorummets väggar smyckades med pilastrar, listverk, överstycken m.m., tegelgolvet ersattes med brädgolv medan bl.a. bänkinredningen och nummertavlorna förnyades.

Under slutet av 1950-talet genomfördes begränsade ändringar vid sidan om vård och under-håll. Utrymmen under läktaren inreddes till olika ändamål. Golvet sänktes i vapenhuset, gång-ar och samlingsytor återfick tegelgolv medan korpartiet förhöjdes. Sakristian fick en yttre ingång och nedre delen av tornhuven täcktes med kopparplåt. Framför allt var det då som kyrkorummet och inredningen fick sin nuvarande färgsättning, i vitt med förgyllda detaljer.

I nya kyrkan återanvändes även delar av de anrika inventarier och inredningar som brukats i tidigare kyrkor; bl.a. det flamländska altarskåpet, dopfunten, triumfkrucifixet, inledningsvis även predikstolen och naturligtvis ljuskronorna. I övrigt tillfördes kyrkan också en del nya inredningar, dels i samband med uppförandet men också vid senare tillfällen. Nuvarande predikstol exempelvis anskaffades 1852, orgelfasaden är från 1861, tornet fick sitt tornur 1913 och nuvarande korfönstren med glasmålningar härstammar från 1938.


Källor och litteratur
Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift.
Lannergård, Sven. 1967. By kyrka.
Larsson, Carl. 1943. När By kyrka byggdes.
Larsson, K. Sune. 1999. Bergsmansgravarvårdar på By kyrkogård – Ett tidsdokument.
Risberg, S.B: 1981. Ett nytt Jerusalem (i Folkarebygden. Årg 7; ss 44-47)
Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift
Östlund, J. Edvard. 1934. Bys kyrka. I Hedemora kontrakt - En hembygdsbok