Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MARKARYD HINNERYD 7:1 - husnr 1, HINNERYDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HINNERYDS KYRKA (akt.)
2006-01
Historik
Hinneryd omnämns i skriftliga källor först som Hyndorydh. Här möts de fem vägarna från Knäred, Torpa, Nöttja, Skararp och Traryd och på en kulle mitt i byn låg den förhållandevis stora medeltidskyrkan.
Den ansågs på 1860-talet vara både för trång för församlingens 3000 själar och i för dåligt skick för att byggas om. I kyrkoprotokollet från den 2 december 1867 står det att ”en fullständig reparation av gamla kyrkan vore gagnlös, alldenstund densamma för folkmängden är alldeles otillräcklig, ävensom att varje förändring av densamma antingen till korskyrka eller genom annan tillbyggnad, vore ändamålslöst bortkastade penningar och onyttigt arbete”.
Redan 1860 togs beslutet i församlingen om att låta bygga en ny kyrka. De första ritningarna, utfördes av C. G. Ljungqvist, men Överintendentämbetet lät först arkitekten Albert Törnqvist granska dem. Han omdanade dem så mycket att det praktiskt taget blev en helt annan kyrka. Under 1883 revs den medeltida kyrkan och den nya kyrkan byggdes på samma plats under åren 1883-1885. Kyrkan invigdes den 20 juni 1886 av biskop Johan Andersson, Växjö.

Exteriöra förändringar

De exteriöra förändringarna av Hinneryds kyrka har under åren varit ganska små, och i huvudsak sträckt sig till skiftande av taktäckning. Den nybyggda kyrkan sägs ha varit täckt med asfaltpapp. 1924 försågs hela taket med prima Uppsala-tegel, vilket ersattes 1955. Vid restaureringen 2004 beslöts att lägga rött tegel över hela långhuset, dock av en lite längre variant.
Tornet var från början klätt med svartplåt, vilket 1962 byttes mot kopparplåt.
Den enda yttre förändring som kan ses som en förvanskning var när tornur installerades 1954, med urtavlor åt alla fyra väderstreck. Dessa gavs torntakets åttakantiga form, men deras placering mot takfoten och de iögonfallande rutiga urtavlorna gör dem till ett främmande inslag.

I övrigt har vidtagna åtgärder mest syftat till vård och underhåll av fasaderna. Detta har dock inte varit helt odramatiskt. Under 1995 gjordes en mindre lyckad restaurering av kyrkans yttre murytor. Restaureringen genomfördes utan att vederbörliga tillstånd sökts och utan tillsyn från antikvariskt håll. Tornets samtliga fasadytor åtgärdades, liksom långskeppets gavel mot väster, portalerna mot norr och söder samt en mindre putslagning på korets sydöstra del. Dessutom renoverades tornets södra gesims och långskeppets gavelgesimser. Redan 1997 uppvisade fasaderna skador, troligen på grund av att för starkt bruk för befintligt underlag använts.
Därför utfördes redan 2004 nästa exteriöra restaurering, nu under ledning av byggnadsingenjör Jan-Olof Björk, Byggprojektering AB. Putsskadorna lagades och murytorna avfärgades med kalkfärg. Vid denna renovering byttes också den gamla taktäckningen ut mot rött lertegel. Ränndalar och nya hängrännor och stuprännor utfördes i kopparplåt.
De rötskadade ljudluckorna restaurerades, varav en fick nytillverkas i sin helhet. Därefter målades ljudluckor, fönster, dörrar och port. Tornspirans kula och tornets franska liljor omförgylldes, liksom hjulkorsen över entréerna.

Interiöra förändringar

Det omedelbara intrycket av kyrkans interiör är att det präglas av 1974 års restaurering. Redan från början var interiören ett resultat av det sena 1800-talets stilblandningar, med inspiration från romanik, gotik och renässans. Men det tydliga huvuddraget var ändå det klassicistiska, vilket märks i altaruppsättningen och orgelfasaden.

Den omdaning som varit mest genomgripande skedde 1974, under ledning av arkitekt Torsten Davidsson. Då förändrades kyrkan kraftigt, både rumsligt och visuellt. Läktaren flyttades fram och utrymme skapades undertill för toaletter, garderob, kapprum, pentry och andaktsrum. Väggen ut mot kyrkorummet gjordes halvcirkelformad och i detta utrymme ställdes fem av de medeltida skulpturerna ut.
Koret utökades, vilket innebar att flera bänkrader togs bort. Golvet fick läggas om efter att rötskador upptäckts. Arkitekten ville gjuta en betongplatta, men fick inte tillstånd till detta eftersom återstoderna av den medeltida kyrkan då skulle gå förlorade. Istället gjordes en provutgrävning som konstaterade den tidigare kyrkans läge innan ett nytt isolerat träbjälklag konstruerades.
Den tidigare ljusgråa inredningen målades om fullständigt. All träinredning färgades kraftigt blå med kontrasterande inslag i rött, guld och grått.