Stäng fönster ULRICEHAMN HÄLLSTAD 15:1 - husnr 1, HÄLLSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÄLLSTADS KYRKA (akt.) | |
| 1995-10-12 |
| Historik |
|---|
|
1795 ansågs socknens gamla medeltida kyrka av sandsten vara för trång, liten och mörk. En ny stod klar 1819 och invigdes 30 september 1821. Byggmästare var Pehr Eriksson i Tå Sandhult, en socken känd för sina kunniga kyrkobyggare. Han byggde åtminstone ytterligare två nya kyrkor (Östra Frölunda, Södra Hestra), byggde till torn på andra kyrkor och utförde renoveringsarbeten. Det var en nyklassicistisk kyrka med rundbågade fönster, lanternin och sydport. Ritningarna utfördes troligen vid Kungl. Överintendentsämbetet och enligt dem skulle en smalare sakristia byggas i öster, men det blev ett tresidigt avslutat kor och separat sakristia tillbyggd åt norr istället. Att byggmästarna byggde efter eget huvud eller församlingens önskningar var inte ovanligt. Den gamla kyrkans kvaderhuggna murstenar återanvändes bland annat i sockeln. Tornet uppfördes också av huggen sten men på grund av pengabrist endast till kyrkans höjd och färdigbyggdes inte förrän 1835. Lillklockan från 1463 överfördes från den gamla till den nya kyrkan. Interiören var fortfarande inte målad när kyrkan inventerades 1829. Vid norra hörnet av kyrkans västra gavel upprättades gravvården för Schwartzenhoffska ätten på 1820-talet. År 1899 genomfördes en reparation och ombyggnad som ännu präglar kyrkorummet. Takstolarna ombyggdes då med saxar för ett tredingstak av trä istället för det flackt välvda taket. Kyrkorummet fick nya bänkar, dörrar, predikstol, altarring och orgel. Kaminer placerades vid långsidorna. Arkitekt Axel Lindegren ritade 1897 en orgelfasad i nystilar till det mekaniska orgelverket av C. A. Herngren i Lidköping som installerades. Läktaren är inte markerad på originalritningen utan kan ha tillkommit i samband med orgeln. 1918 ersattes det ursprungliga nyklassicistiska svepkorset med en kopia av en målning från 1866 i Lovö kyrka utanför Stockholm av Carl Gustaf Plageman, utförd av kopisten G. W. Sparvenfeldt från Stockholm. Altartavlan är rundbågad med kannelerade sidor. När kyrkan 1920 mättes upp inför en ny renovering hade norra sidan 28 bänkrader, sydöstra 12 och sydvästra 14. Läktaren hade fem rader på vardera syd- och nordsidan. En grundlig renovering fick göras 1923. Ett första förslag gjordes av byggmästare J. L Johansson som dock inte godkändes utan uppdraget gick till arkitekt Erik Friberger på Byggnadsstyrelsen i Göteborg. Fönstren fick innanfönster. Nytt trägolv lades över det gamla med träsockel längs väggarna. Bänkryggarnas lutning ökades och gavlarna breddades med bibehållen dörr åt mittgången. Sidogångar skapades, även i väster. Läktarbänkarna förblev oförändrade. En ny predikstol installerades med ny placering. Hela interiören målades om. Yttertrapporna skulle omläggas och fogstrykas med cement. De slätpanelade dörrarna med målade ramstycken på och under läktaren förses med riktiga träramstycken i lika stora fyllningar. Tvärgången från söder framdrogs till norra väggen. Byggnadsstyrelsen ville välva taket som före senaste renoveringen med det godtog inte församlingen. Djupt besviken skrev arkitekt Friberger till kollegan Anders Roland i Stockholm att "taket var för djävligt medan bänkarnas sidostycken kunnat göras hyggliga". Kyrkan återinvigdes i början av november. 1942 installerades ny värmeledning med lågtrycksånga från pannrum under sakristian i norr. Kyrkan renoverades på nytt 1956 efter ett förslag av konservator C. O. Svensson från Göteborg och återinvigdes i början av september. Efter total inre ommålning var kyrkan ljus och färgrik med nya konstnärligt utformade textilier. Dittillsvarande målning ansågs dystert grå med grågula väggar. Svensson ville ta upp ursprungliga pärlgråa toner med mer kulörta inslag så att den fick något mera färg. Bänkarnas och dörrarnas handhyvling spacklades ej bort och handsmidda spikhuvuden fick inte döljas. Elektrifiering skedde av klockringning och belysning. Äldre färger framtogs och konserverades på äldre inredning. En återplacering av det ursprungliga altarkorset diskuterades men uteblev. Ett nytt ljudtak till predikstolen gjordes 1959 av arkitekt Anders Ekman. Byggnadsstyrelsen fann förslaget ha en något tung karaktär i förhållande till korgen. 1965 elektrifierades även uppvärmningen. Tornet fick snart efter renoveringen frostproblem och färgflagningar. 1976 fick all puts tas ned och ny sprutades på i omgångar. Orgeln renoverades hårt 1981-82 men redan sommaren 1987 började Tostareds kyrkorgelfabrik återställa ingreppen i spelbordet då plåtluckorna togs bort och de renoverade originalspegeldörrarna sattes tillbaks. Skadade och försvunna trädetaljer rekonstruerades. Orgeln återinvigdes våren 1988 med den gamla fasaden bevarad. Arbetet ingick i en mer omfattande renovering som fortsatte under 1988 utan att Riksantikvarieämbetet var inkopplat. Kyrkorådet i Hällstad ansåg sig ha dåliga erfarenheter av tidigare kontakter med ämbetet och försvarade sig med att "entreprenören är väl förtrogen med den här typen av arbeten ". Man var upprörd över att orgelrenoveringen bromsats av ämbetet som man menade ville göra museiföremål av orgeln och återställa den precis som den var från början. Byggnadens puts bilades bort in till stenen, omputsades och färgades. Sydporten fick nya dörrar med handikappanpassning. Kyrkan stod klar i november. Södra tornfasaden fortsatte att dras med stora putsproblem. En ny genomgripande renovering måste utföras maj-november 1997 projekterad redan 1995 av Byggkonsult Sölve Johansson AB. Exteriörens olika delar reparerades och målades. Tornets mellanbjälklag under klockbocken visade sig vara i mycket dåligt skick och fick förstärkas liksom våningen under denna. Reparation och komplettering gjordes av takstolarna på sakristian och tornets nedre del. Ljudluckorna automatiserades. Undertaket byttes och takbeläggningen av stålplåt ersattes med kopparplåt. Ett nytt förgyllt kors uppsattes på ny rostfri fot. Lanterninens trägesims åt sydväst reparerades, skadad plåt byttes. Tornluckan i söder och tornfönstret reparerades grundligt. Sakristian fick nytt golv av kalksten, omputsning och målning. Södra porten renoverades och några fyllningar byttes. Behov av ytterligare åtgärder kvarstod efter avslutat arbete, och i en relativt snar andra restaureringsetapp skulle ingå omläggning av långhustaket, montage av fotplåtar och redan inköpta nya hängrännor samt ommålning och renovering av långhusfönstren. En inre restaurering av kyrkan hörde även till önskemålen. |
