Stäng fönster ALINGSÅS BÄLINGE 1:6 - husnr 1, BÄLINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BÄLINGE KYRKA (akt.) | |
| 1995-05-12 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan torde ha uppförts av gråsten under 1200-talet, från vilken tid dopfunten härrör. Den skall ha ombyggts i början av 1500-talet, vilket det inskurna årtalet 1519 i innertaket tyder på. Ytterligare ett inskuret årtal är 1685, vilket även anges som kyrkans byggnadsår i 1829 års inventering. Detta torde dock syfta på uppförandet av det nuvarande fullbreda korpartiet. Det plana innertaket är från samma tid liksom läktaren. En altarring bär årtalet 1684. En altaruppsats skänktes kyrkan 1691 av skepparen Carl Andersson Giers, Göteborg. Denna var snidad av Anders Svensson Ekeberg, Borås. 1699 uppfördes en sakristia öster om koret. Ursprungligen hade kyrkan en sydport framför vilken stod ett vapenhus. Vid okänt tillfälle igenmurades porten med tegel på utsidan. Omkring 1700 tillkom ett litet gaveltorn och en västport med vindfång. Sannolikt var det då sydporten igenmurades. Under 1700-talet försågs läktarbröstet med figurmålningar, enligt traditionen av Hörberg. 1845 omnämns i räkenskaperna att en Elias i Börte fått betalt för reparation av kyrkan. Någon specificering av vad det rörde sig om finns inte. Ett faktum är dock att koret omändrades i nyklassicistisk anda någon gång under 1800-talets förra hälft. Altaruppsatsen plockades bort och ersattes av en s.k. altarpredikstol med passage från sakristian, ett mycket tidstypiskt fenomen. Denna omgavs av två pilastrar och en stickbåge med tandsnitt. Vid samma tillfälle tillkom nuvarande sakristidörr och motsvarande blinddörr. Altarringen anslöts via grindar till korbänkarna. Enligt 1829 års inventering hade kyrkan endast fönster i söder. Koret hade ännu ej byggts om. Troligt är att norra sidans fönster togs upp i samband med korombyggnaden. De södra fönsterlufterna, som tycks härröra från 1600-talets utvidgning, förefaller ha flyttats till de nya fönstren i norr. En renovering skall ha utförts 1899. Ny öppen bänkinredning tillkom. Sannolikt var det då som innertaket kläddes med pärlspont. 1908 restaurerades interiören av arkitekt J Östholm (?). Predikstolen flyttades från sin plats ovan altaret till korets södra del. Den försågs med fot och trappa. Altaruppsatsen återbördades och dess bemålning blev renoverad av målarmästare M B Wallström i Lödöse, "på ett grovt sätt" konstaterade arkitekt Anders Roland vid sin inspektion 1912. Exteriören renoverades 1923. 1933 uppsattes åskledare. 1947 gjordes en genomgripande restaurering av interiören efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen. I fem år hade pengar samlats in i form av gåvor och insatser från syföreningen. Elektricitet drogs in för uppvärmning, men ej för belysning. Kaminer, rökrör och skorstenar revs. Pärlsponten avlägsnades från innertaket och blottade de ursprungliga bräderna. En ny sluten bänkinredning insattes. I koret avlägsnades alla spår av nyklassicismen. Nischen i altarväggen igenmurades och pilasterordningen avlägsnades, liksom taklisten med dess tandsnitt. "Den befintliga oproportionerliga predikstolen" avlägsnades och ersattes av en ny i norr med 1600-talsimiterande utförande. Även ett ljudtak utfördes, under vilket hängdes en bevarad duva från 1600-talet. Korbänkarna slopades, liksom deras sentida anslutning mot altarringen. Konservator Thorbjörn Engblad framtog altaruppsatsens ursprungliga färger, vilka delvis behövde rekonstrueras. Även altarringens ursprungliga färger togs fram. Läktarbröstets ramstycken befriades från vit övermålning och figurerna rengjordes. Två medeltida träskulpturer återbördades från Alingsås museum. Den ena var en madonnafigur för vilken ett podium murades i koret, den andra en helgonbild, för vilken en nisch ordnades i sydportens igensatta smyg. En romansk Kristusbild uppsattes på ett nytt kors på norra långsidan. Hela interiören ommålades. Väggarna kalkades. Takets ljust gråblå ton återställdes utifrån bevarade fragment. Den nya färgsättningen utarbetades med hänsyn till de färger som tagits fram på den äldre inredningen. Detta arbete leddes av Engblad. Exteriöra arbeten omfattade lagning av tegeltaket, tjärning av tornspira samt ommålning av dörrar och fönster. 1952 installerades elektrisk klockringning. 1955 byggdes ett nytt korgolv. 1959 ombyggdes sakristians skåpsinredning för textilförvaring. 1960 byggdes en mindre orgel av A Magnusson, Göteborg. 1991 renoverades fasaderna varvid cementlagningar och bomputs avlägsnades och lagades med kalkbruk, avfärgning skedde med kalk. Arbetet utfördes av Ernström Bygg AB. 1992 omändrades sakristian. Nya textilskåp utfördes, delvis inrymda i den gamla predikstolspassagen vars trappa slopades. Elcentralen fick nya dörrar. Arbetena utfördes av NCC. 1996 slopades kyrkorummets främre bänkrad p.g.a. den trängsel som brukade råda i koret vid jordfästningar. 2003 uppsattes ovan bänkarna nya armaturer av vit plåt, för vilket tillstånd ej hade sökts hos länsstyrelse. Dessa godkändes dock retroaktivt på villkor att de målades in i samma färg som taket, vilket ännu inte skett. |
