Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GOTLAND VÄTE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VÄTE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Väte kyrka (akt.), VÄTE KYRKA (akt.)
2009-01
Historik
Väte kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret och sakristian, vilka uppfördes omkring år 1300, medan långhuset byggdes vid mitten av samma sekel. Ett högt västtorn ingick av allt att döma i byggnadsplanerna men kom aldrig till utförande, utan kyrkan har sannolikt alltsedan 1300-talet varit försedd med en takryttare över långhusets västra del.
Den nuvarande kyrkobyggnaden var emellertid inte den första på platsen. Vid slutet av 1100-talet byggdes här en romansk stenkyrka bestående av ett långhus och ett absidförsett kor. Grundmurarna framgrävdes i samband med en restaurering 1927-28. Merparten av det släthuggna och till vissa delar reliefprydda fasadmaterialet från denna kyrka har återanvänts vid uppförandet av den stående kyrkan. Även ett par av den romanska kyrkans fönsteromfattningar återfinns inmurade i det nuvarande långhusets fasader, och två av dess portaler (inklusive portbladen med smidesdetaljer) är återanvända som sakristiingång respektive nordportal.

Kyrkans exteriör har sedan byggnadstiden endast förändrats i mindre utsträckning, och sålunda är murverken med fönster- och dörröppningar intakt bevarade. Den medeltida takryttaren byttes däremot ut på 1830-talet, dock sannolikt utan några större förändringar av dess utformning gjordes: en kvadratisk tornkropp med pyramidtak. Efter ett åsknedslag nybyggdes takryttaren ånyo 1914 men nu i traditionell, gotländsk form som en åttkantig spira.

Kring sekelskiftet 1900 försågs kyrkan med nya takmaterial (träspån, tegel), vilka vid den senaste utvändiga restaureringen 1954 ändrades tillbaka till det som kan antas vara det medeltida takmaterialet, falar (bräder). Vid denna restaurering försågs kyrkan även med en åskskyddsanläggning.

De senaste restaureringarna
De senaste invändiga restaureringarna gjordes 1956 och 1965. Den förra restaureringen genomfördes efter förslag av arkitekt Nils Arne Rosén, Stockholm. Läktaren revs, trabes med kalvariegruppen avlägsnades och triumf¬krucifixet hängdes i kedjor, som också konserverades. Predikstolen byggdes om och två bänkar slopades. Ny orgel. Muralmålningar rengjordes och draperimålningarna kalkades över. Den norra långhusportalen sattes igen invändigt. Värmeledningen renoverades med nytt pannrum i uthus på kyrkogården, elektrisk belysning. Den senare restaureringen utfördes 1965 efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby. Predikstolen flyttades och försågs med en ny trappa, samtidigt uppsattes den gamla dörren till predikstolstrappan. En kopia av den S:t Olofs-bild som finns i Statens historiska museum förfärdigades av skulptör Bertil Nyström, Slite.

Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 2002-03. Den omfattade främst ombyggnad av takryttaren och reparationer av taken på kor, långhus och sakristia. Samtliga fasader putslagades och murytorna kalkades. Masverk och fönsterglas reparerades. Inspektionsbryggor byggdes på vindarna. Dessutom kompletterades belysningen på vindarna samt åskskyddsanläggningen.