Stäng fönster MALMÖ RIBERSBORG 3 - husnr 1, SANKT ANDREAS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SANKT ANDREAS KYRKA (akt.), Sankt Andreas kyrka (akt.) | |
| 2017-02-23 |
| Historik |
|---|
|
Tankarna bakom S:t Andreas kyrka går tillbaka till 1949, då Slottsstadens församling bildades genom utbrytning ur centrumförsamlingen S:t Petri. Stadsdelen var vid tiden ett blomstrande nybyggnadsområde, som i hög grad lockade unga barnfamiljer till de moderna lamellhusen. Trots att resurserna var begränsade, etablerade församlingen både söndagsskola, ungdomsaktiviteter och studieverksamhet, som snabbt blev populära tack vare ett omfattande ideellt engagemang. Till en början hölls förrättningarna i Tyska kyrkan, som man fick hyra av Tyska församlingen, men snart väcktes drömmen om att ha en egen lokal. Först köptes och inreddes S:t Andreasgården 1952 i en villa på Fridhem. Förvärvandet blev möjligt då kyrkan bildade ett aktiebolag för församlingsgården, där allmänheten kunde teckna aktier utan löfte om utdelning. Namnet valdes eftersom lärjungen Andreas ju var bror till Petrus, och man därigenom kunde förstå kopplingen mellan den gamla- och den nya församlingen. Året därpå togs Mellanhedskapellet i bruk i en källarlokal på John Ericssons väg. De tre lokalerna till trots hade man fortfarande problem med trängseln, och en större kyrka efterlystes. Vid kyrkorådets sammanträde i februari 1954 hade man kommit så långt i arbetet, att man kunde fastslå ett byggnadsprogram för sitt efterlängtade tempel. Kyrkan skulle ligga på en tomt i Mellanheden (sydväst om Rönneholm), men platsen kändes inte idealisk. Parallellt med kyrkoarbetet pågick arbetet med Fridhemstorget, där bostadshuset ”Brahehus” och Fridhemsskolan sedan tidigare var planerade. Efter att ägarna till marken framfört det som önskan, beslöt man att även kyrkan skulle få plats inom torgområdet. ”Brahehus” flyttades till dess sydvästra kant och kyrkan, församlingshemmet och skolan skulle samsas på tomten mellan torget och landeriet Ribersborg, med kyrkan närmst torget i fonden från Regementsgatan. Kyrkan och skolan hade ett nära samarbete och beslöt 1954 att utlysa en arkitekttävling för sina byggnader. En viktig förutsättning i tävlingen var, att kyrkan och skolan kunde sambruka vissa av lokalerna så att kostnaderna kunde hållas nere något. T.ex. skulle skolan få använda kyrksalen som aula, om kyrkan fick använda skolköket för sina samkväm. Tävlingen vanns av Malmöarkitekten Bror Thornberg, som redan fått ansvar för Fridhemstorget och bostadshuset ”Brahehus”, tillsammans med sin kompanjon Thorsten Roos. För det andra tävlingsförslaget svarade stockholmsbaserade arkitekten Åke Lindqvist. Thorsten Roos är med sina runt 500 byggnader i staden sannolikt den arkitekt som påverkat Malmös stadsbild allra mest. Genom sitt utåtriktade sätt kom han in kontakt med tidens mäktiga byggherrar, HSB, MKB och Hugo Åberg, och fick bl.a. i uppdrag att rita skyskrapan Kronprinsen (1959-61) och NK (1961, idag Hansacompagniet). Bland Thornbergs arbeten märks Slottsstadens skola (1954). Samtidigt som paret var konkurrenter med egna verksamheter, drev de alltså ett gemensamt tävlingskontor. Tillsammans ritade de bl.a. S:t Mikaels kyrka (1978), kollektivhus i kvarteret Hanaholm (1951) och ABC-husen (1964). I Göteborg gestaltade de Högsbo kyrka (1964). I vinnarförslaget bildade kyrkan, församlingshemmet och skolan ett komplex av byggnader, som förenades av skärmtak och tegel och betong som gemensamma material. Kyrkan formades som en basilika med en dominant sydgavel i fonden mot Regementsgatan. Byggnaden ställdes uppe på ett gatstensatt podium, med en granittrappa ner mot torget och dess fontän, vilket väckte associationer till en italiensk piazza. Möjligen var gestaltningen påverkad av, att en arkitekt från Sydeuropa var anställd på kontoret. Fridhemsskolan planerades som en vinkelbyggnad norr om kyrkoanläggningen, och en skolgård anlades mellan byggnaderna. Sedan parets ritningar gillats av Riksantikvarieämbetet och kung Gustaf Adolf låg vägen öppen för kyrkobygget. Grundstenen till kyrkan lades 1958 i närvaro av biskopen och hundratals församlingsbor, och efter ett intensivt byggnadsarbete kunde byggnaden invigas till advent 1959. Sedan 1959 har kyrkan renoverats vid några tillfällen, främst p.g.a. tekniska problem med fasader och installationer. Bland de mer omfattande åtgärderna märks: 1960 igenmuras glaspartiet från långhuset mot församlingshusets hall. Den nya väggen bekläs med kalksten och en ekdörr sätts in. Ett färgfönster sätts in i S:t Petri kapell. 1966 förses kyrkans enkelfönster med ett extra glas bl.a. för att motverka problem med kallras. Man hittar sprickor i kalkstensfasaden mot söder och väster, som beror på att fukt trängt in i den bakomliggande siporexisoleringen. Alla trasiga plattor byts ut och sprickor i fogarna tätas. En tät vägg sätts upp mellan vapenhuset och väntrummet. 1967 sätter man in tre glasmålningar i vapenhuset. Tornets urtavlor lagas och belyses. 1977 ordnas en ramp mellan kyrkans båda nivåer. Marken framför huvudentrén höjs. 1980-81 rivs den fuktiga kalkstensfasaden och ersätts av en ny, luftad beklädnad. Ytterväggarna kläs med skivor av grå kalksten, som spåras med falska fogar för att få samma fasadindelning som innan. Stenen kramlas till betongen, som isoleras utvändigt med stenull. De utskjutande kalkstenselementen på sydgaveln sparas så långt det går. 2001 rivs heltäckningsmattan i sakristian och ersätts av ett kalkstensgolv. 2003 repareras kampanilen. Man hugger ner lös betong kring armeringsjärnen, så att de kan rostskyddsbehandlas, och fyller därefter ut och putsar skadorna. 2005 renoveras urtavlorna med nya visare, målning och förgyllning av kopparn. För närvarande förs diskussioner med Länsstyrelsen om att riva och återuppbygga kampanilen. Armeringen har rostat och expanderat med sprickor och avskalning av betongen över armeringen som följd. Stora betongsjok riskerar att lossna, och för att hindra nedfall har tornfasaderna delvis täckts av ett skyddsnät. Enligt uppgift ska den nya kampanilen byggas upp som den ursprungliga, men med annan betongkvalitet och armering, kanske som prefabelement. Ytterligare åtgärder som planeras är omläggning av koppartaket på kyrkan, liksom översyn av ettglasfönstren mot söder. |
