Stäng fönster ULRICEHAMN DALUM 21:1 - husnr 1, DALUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| DALUMS KYRKA (akt.) | |
| 1995-06-13 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan av tuktad sandsten bör till långhus, kor och absid ha rests under 1100-talets andra hälft. Absidens lisener och rundbågsfris visar på influens från skånsk-dansk arkitektur, sannolikt har Lunds domkyrka varit inspirationskälla. En möjlighet är att byggmästaren arbetat vid detta bygge. Dalums typiskt romanska sandstenskyrka försågs samtidigt med uppförandet eller något senare med ett västtorn i samma stil. Detta bör ses som en indikation på att en storman låg bakom bygget av sockenkyrkan. Den fornlämningstäta Ätradalen bildar på flera vis en skarp kontrast mot de omgivande skogsbygderna där lämningarna är glesa och sandstenskyrkorna ett fenomen som lyser med sin frånvaro. Ätran som uråldrig kommunikationsled är den främsta orsaken till Dalum kyrkas konstitution. Den aktuella stormannagården i detta fall är Vinsarp. Under 1300-talet genomgick kyrkan en gotisk omgestaltning i kölvattnet efter Skara domkyrkas stora ombyggnad. En sakristia uppfördes med stickbågig portal, kyrkorummet försågs med kryssvalv och kalkmålningar. Även några spetsbågsfönster arrangerades. Sannolikt härjades kyrkan i samband med de danska fälttågen på 1520-talet. Enligt traditionen skall den då ha brunnit, för vilket frånvaron av medeltida inventarier talar. Tornet förstördes och ett nytt uppfördes, med tydlig försvarskaraktär. Under 1600-talets senare del ges kyrkorummet ny inredning. 1661 införskaffas predikstol och 1693 altaruppsats. Vid samma tid utförs även en bänkinredning. Under koret ordnar sig släkten Fägerskiöld på Vinsarp en gravkammare vid seklets mitt. Omkring 1738 byggs vapenhus och två nya fönsteröppningar bryts upp. 1767-68 målas interiören av Matthias Hasselberg, bl.a. renoverade han altaruppsatsen. 1773 togs ett nytt korfönster upp. 1788 uppfördes läktare för en nyanskaffad orgel av Lars Strömblads hand. Sannolikt vidgades då tornbågen. På 1840-talet var kyrkan i behov av reparation och en sammanbyggnad med Blidsberg och Humla diskuterades men föll på sockenbornas klagomål över avståndet. 1882-83 genomfördes en större renovering av kyrkan. Absidens mur gjordes lika hög som koret, valvet i tornets bottenvåning ersattes av ett träbjälklag för att ge mer plats åt orgeln, triumfbågen vidgades, altarring samt predikstol nygjordes, bänkarna ombyggdes och hela inredningen målades i vitt och guld. Valv och väggar dekorerades av A G Ljungström. För att säkra golvet fylldes gravkammaren igen och kistorna grävdes ned på kyrkogården med undantag för en tennkista, nu i Västergötlands museum. Tidigare under 1800-talet hade fönsteröppningarna förstorats. 1890 införskaffades en kamin för kyrkans uppvärmning. 1907 byggdes ett nytt orgelverk. 1909 ersattes spåntäckningen på torn, kor, absid och sakristia av plåttak och bänkarna miste sina dörrar. 1922 utfördes en renovering efter ritningar av Anders Roland. Exteriörens puts lagades och fick en ny kalkning. Plåttaken målades. Kaminen togs bort och ersattes av ett pannrum med lågtrycksånga. Interiören fick innanfönster, golvet lades om, läktaren utökades, västporten fick vindfång, vapenhuset ny långhusport, inredningen målades i blågrå ton med marmoreringar och dekormålerierna konserverades. 1941 gjordes en stor restaurering med Ärland Noreen som arkitekt. Exteriör och interiör genomgick putslagning och ommålning emedan den gamla målningen flagnade på flera ställen. Dekormålningarna rengjordes och kompletterades. Den nya färgsättningen fick en varmare ton och anslöt till framtagna äldre färger. 1661 års predikstol återbördades och konserverades samt fick ny trappskärm. Även altaruppsatsen konserverades och fick då sina ursprungliga färger framtagna. Det lövsågade läktarbröstet kläddes in med träfiberskivor. För dragning av ny värmeledning lades golvet om och man påträffade två runstenar i det gamla västtornets grundmur. Dessa restes på kyrkogården. Den gotiska omfattningen till sakristidörren knackades fram och man påträffade fragmentariska målningar från medeltid. En ny dopfunt skänktes av ägaren till Vinsarp. 1956 fick kyrkan elvärme. 1965 genomgick kyrkans yttre en renovering varvid plåttaken målades och kulorna förgylldes. 1967 införskaffades ett nytt orgelverk. 1985 uppvisade fasaden putsnedfall i väster och bom i söder samt öster. Den putsade sockeln uppvisade frostsprängningar. Orsaken till detta stod att finna i flera lagningar med kalkcement och målning med organisk färg. Åtgärderna bestod i renhuggning av sockel och omputsning av skadade fasadpartier samt ommålning. Ett absidfönster upptäcktes och markerades. Tornkorset nygjordes emedan det gamla var uppruttet. 2003 genomfördes arbeten med anledning av att tornets läckande plåttäckning orsakat kraftiga rötskador på stommen. Takkonstruktionen nygjordes till stor del och täcktes med spån. Klotet fick ny förgyllning. Nya hängrännor och stuprör uppsattes kring taket. Fasadens puts lagades och målades. |
