Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TRANÅS SÄBY 6:1 - husnr 1, SÄBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SÄBY KYRKA (akt.)
1995-01-25
Historik
Säby kyrka uppfördes troligen under andra hälften av 1100-talet, och bestod då av ett långhus uppfört av tuktad gråsten, med smalare kor i öster, med eller utan absid. I väster fanns en rundbågig portal av välhuggen sandsten, alltså verkar huvudingången ovanligt nog ha varit placerad på västgaveln. Av tecken på brandskador i de bevarade 1100-talsdelarna att döma, brann kyrkan under början av 1400-talet. Efter branden återuppfördes långhusets södra mur något längre ut så att långhuset blev bredare än tidigare och koret återuppfördes i samma bredd som det nya långhuset. Av den äldsta kyrkan från 1100-talet återstår idag den västra delen av norra väggen och en bit av västra muren mot tornet.

Den återuppbyggda 1400-talskyrkan uppfördes till en början utan valv, vilket istället tillkom i slutet av århundradet – troligen i två olika etapper av utförandet att döma. Efter valvslagningen - omkring 1500 - målades väggar och takvalv av någon som troligen stod mäster Amunds tradition nära. Samtidigt hade huvudingången flyttats till södra långsidan på kyrkan. På västra gaveln ersattes portalen av en gotisk fönsteruppsättning med ett stort spetsbågigt fönster i mitten och två mindre på sidorna.

Först kring mitten av 1600-talet sker någon större förändring av den sengotiska kyrkan. Kyrkan får en ny predikstol, ett orgelpositiv och en ny läktare till denna. De senmedeltida kalkmålningarna i långhuset som vid denna tid sedan länge är omoderna kalkas över 1653 och 1689 byggs den norra korsarmen.

Under 1700-talets första hälft moderniseras kyrkan ytterligare – 1731 beslutar man att bygga ett torn på den västra gaveln som ersättning för den fristående klockstapeln på kyrkogården, men tornet uppförs så dåligt att det måste rivas redan 1745. I samband med detta uppförs den södra korsarmen och ett nytt torn börjar uppföras – detta står färdig 1756. Tornet har Kristine kyrkas torn i Jönköping som förebild med sina fyra små hörnspiror och balustrad, samma torn som för övrigt även stod som förebild för kyrkorna i Lommaryd, Öggestorp, Svarttorp och Gränna. Troligen är det samma arkitekt som ritade tornet i Lommaryd som också gjorde ritningarna till Säbys nya torn, Jakob Uhrberg. Den södra korsarmen flankeras av två gravkor – det västra stod färdigt 1746 och uppfördes för den Witting-Rehbinderska släkten, medan det Wrangelska koret på östra sidan stod färdigt 1706.

Efter dessa utbyggnader i mitten av 1700-talet har kyrkan i princip inte ändrats i någon större omfattning. Omfattande renoveringar har dock gjorts – 1887 gjordes en renovering då nya läktare uppfördes i norr och väster och fönsteröppningar togs upp och förstorades. 1922 och 1931 gjordes också större renoveringar, vid den senare tog man bland annat fram de överkalkade kalkmålningarna på väggar och i valv och man försökte i möjligaste mån återgå till ett skick som kyrkan hade innan renoveringen 1887. De förstorade fönstren minskades igen och predikstolen återfick sin ursprungliga färgsättning.

Senare åtgärder under 1900-talet har främst varit inriktade på installation av olika värmesystem, samt underhållsåtgärder där man strävat efter att använda så kulturhistoriskt lämpliga material och metoder som möjligt.