Stäng fönster LJUNGBY APOTEKAREN 1 - husnr 1, LJUNGBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Ljungby kyrka (akt.), LJUNGBY KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Ljungby socken omnämns i skriftliga källor 1301 och benämns då ”iuxta Liongby” Ljungby kyrka uppfördes 1858-59, troligen utifrån ritningar utförda av Albert Törnqvist, 1854. Invigningen skedde den 8 september 1861 och förrättades av biskop Henrik Gustav Hultman. Kyrkan ligger högt belägen mitt i Ljungby stad. Kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka belägen på den gamla kyrkogården strax väster om den nuvarande kyrkan. Den gamla kyrkan revs i samband med att den nya uppfördes. Kyrktomten kring nya kyrkan är utformad som en park med trädplanteringar och har aldrig nyttjats som kyrkogård. Kyrkan kostade, förutom slitet från en mängd dagsverkare, 21 000 riksdaler Banco. I början av 1900-talet byggdes en ny kyrkogård norr om samhället. Den gamla kyrkogården är belägen ca 150 meter nordväst om den nuvarande kyrkan. Den omgärdas av en stenmur som på västra, norra och östra sidorna är utformad som en terrassmur. I Ljungby finns dessutom en nyare skogskyrkogård anlagd år 1919 med ett kapell, ritat av länsarkitekt Th Bergentz 1929, samt en kyrka. Annelundskyrkan uppfördes ursprungligen som församlingens nya gravkapell men invigdes som kyrkobyggnad den 2 juli 1972 av biskop Olof Sundby. Kyrkan är ritad av arkitekten Hans Lindén och skall till formen påminna om Noaks ark. Våren 2002 försågs kyrkan invändigt med målningar av Ljungbykonstnären Sven Ljungberg. Målningarna skildrar paradiset och Jesu lidande under hans Golgatavandring. Exteriört har Ljungby kyrka varit föremål för ett antal förändringar vilka mer eller mindre tydligt satt sin prägel. Den första i raden skedde 1926 utifrån förslag framtaget av arkitekten A Wiman. Kyrkans fasad avfärgades i en rödaktig ton och kyrkportarna ersattes med portar av ek. År 1950 ersattes korabsidens tak av järnplåt med koppar och tornets ljudluckor byttes ut mot jalusier. Under den omfattande renovering som företogs mellan åren 1964-65, utifrån ett förslag framtaget av arkitekten Kurt von Schmalensee, revs sakristian och en ny större med källare uppfördes på samma plats. Tornets toureller tillkom och skiffertaket på kyrkans sadeltak ersattes med en koppartäckning. Tornspiran höjdes med ca åtta meter, dessutom fick tornet ett nytt urverk vars runda urtavlor ersattes med dagens kvadratiska och de korsformade blinderingarna i putsen var sida urtavlorna avlägsnades. Fasaderna på Ljungby kyrka putsades om och avfärgades. Vid den senaste renoveringen 1992 avfärgades kyrkans fasad på nytt i samma kulör som tidigare och förgyllningen på stentavlan ovan östra entrén samt på tornets kors och utsmyckningar förnyades. Lacken på kyrkans ekportar avlägsnades och dörrarna behandlades istället med olja. Fönstren vilka tidigare felaktigt målats med en plastfärg rengjordes och ströks med linoljefärg. År 1929 lät man uppföra ett gravkapell på Ljungby nya kyrkogård. 9 år senare, 1938 förändrade man kyrkogårdens kvartersindelning. I samband kyrkans renoverings 1964-65 så lät man också uppföra en klockstapel på Ljungby nya kyrkogård. En utvidgning av nya kyrkogården åt norr och väster ägde rum år 1970. Samma år lät man uppföra ett nytt gravkapell vilket senare kom att invigas som kyrkorum. 1998 företog man en trädföryngring på Ljungby gamla kyrkogård. Utseendet på Ljungbys skogskyrkogård kom att förändras i samband med stormen Gudruns härjningar i januari 2005 då ett flertal av kyrkogårdens träd vräktes omkull. Interiören i Ljungby kyrka är kraftigt förändrad i samband med renoveringarna utförda 1899, 1926, 1964-65 och1997-98. Vid 1899 års renovering omgestaltades kyrkorummet i sekelskiftesstil med bland annat en öppen bänkinredning och kvadermålningar på kyrkorummets väggar samt en kassettindelning av taket i långhuset. Vid samma tillfälle försågs korfönstren med glasmålningar av R Callmander. Idag är det tunnvälvda taket dekorerat med målningar av A Munthe och A Ross vilka tillkom i samband med 1926 års interiöra renovering. Vid samma renovering, utformad av arkitekten A Wiman, tillkom vindfången i anslutning till kyrkans entréer liksom en helt ny el- och värmeanläggning. Golvet i kyrkan byttes i sin helhet ut mot ett nytt trägolv. I vapenhuset anordnades nya uppgångar till läktaren. Kyrkorummets väggar målades om i en svagt gult nyans och altaret liksom altarringen förändrades Fönstren kompletterades med innanfönster. Sitt nuvarande utseende har kyrkan huvudsakligen från 1964-65 års renovering vars omfattande arbete skedde under ledning av arkitekten Kurt von Schmalensee. Vid denna tidpunkt tillkom den öppna bänkinredningen, liksom kalkstensgolvet med värmeslingor och kyrkan luftfuktningsanordning. Omgestaltningen av korpartiet med ett nytt fristående altare, omflyttningen av predikstolen, den nya altartavlan i form av en triptyk i glas- och guldmosaik utförd av konstnären Sven Ljungberg, samt en ny altarring härrör från denna renovering. Likaså vapenhusets glasmålningar av Jan Brazda utfördes vid den här renoveringen. I tornet lät man i samband med renoveringen inreda ett förrum till läktaren liksom ett övningsrum för kyrkokören. I kyrkorummet installerades en förstärkaranläggning med magnetslinga och på orgelläktaren ett nytt orgelverk. Vid den senaste renoveringen 1997-98 skedde en omfattande restaurering och konservering av långhusets och korets bildmåleri. Korets omgestaltning innebar bland annat en utökning av korgolvet med en meter varvid kyrkorummets första bänkrad avlägsnades. För att tillskapa mer utrymme kring altaret flyttas detta fram i koret medan Ljungbergs altartriptyk sköts längre bak i koret. Triumfkrucifixet hängdes upp ovan altaret i korbågens krön och dopfunten flyttades till sin nuvarande plats i korets norra del. Nummertavlornas fält på korväggen marmorerades och bänkinredningen målades om i en ljus ockra med mörkröda detaljer. Sakristian försågs med en halvcirkelformad tillbyggnad vars inre väggar dekorerades med en slingrande blomstermålning av Sven Ljungberg. Tanken bakom det nya utrymmet var att inreda ett mottagningsrum. I sakristian installerades dessutom en hiss till den underliggande källaren. Toaletten i vapenhuset handikappanpassades och kalkstensgolven maskinskurades och såpades. För att förbättra säkerheten i kyrkan inmonterades ett brand- och stöldskyddslarm dessutom skedde en allmän översyn av kyrkans befintliga värme-, vatten-, avlopps- och ventilationssystem. |
