Stäng fönster GÖTEBORG UTBY 753:344 - husnr 1, UTBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| UTBY KYRKA (akt.) | |
| 1995-09-05 |
| Historik |
|---|
|
BYGGNADSHISTORIK Utby finns omnämnt i skriftliga källor från 1400- och 1500-talet. Sedan sockenkyrkan hade förstörts under 1500-talet blev Utby en del av Partille socken. Utby kyrka uppfördes efter en insamling av privata medel. Det var de boende i villasamhället Utbynäs, med Hulda Mattsson i spetsen, som var initiativtagare. Genom att kyrkan uppfördes helt på privat initiativ hamnade den vid sidan av de procedurer av granskande och godkännande som vanligen följde med ett kyrkobygge. Bygget utfördes av byggmästarna Gustafsson i Borås efter ritningar av arkitekt Arvid Bjerke (1880-1952). Biskop Edvard Rhode invigde bygget genom att lägga ner en kopparlåda innehållande ett pergament med uppgifter om kyrkans tillkomsthistoria.1920 stod kyrkan färdig att tas i bruk men först tre år senare kunde den invigas. Biskop Rhode förrättade också kyrkoinvigningen, som skedde på Palmsöndagen den 15 april 1923. Inför invigningen försåg Hulda Mattsson kyrkan med egenhändigt tillverkade textilier. I samband med invigningen beskrev en journalist kyrkan. "Enkel och ren i linjerna, vacker i proportionerna är denna kyrka, där den står liksom vuxen fram ur berget. Det finns så många vackra detaljer att lägga märke till inne i kyrkan med det man först fäster sig vid, när man kommer dit in, är den lugna måttfullheten i linjer och färger. Utrymmet är väl tilltaget. Där finns inga onödiga skrymslen, utan man märker en klok hushållning med rummet." Vidare skriver tidningen om altaruppsatsen som är ett resultat av Bjerkes, Stens och Nilsons samarbete. "Det är främst det egendomliga och vackra, som är Henry Nilsons verk. Som centralfigur reser sig där en hög Kristusbild. Och på ömse sidor om Kristusbilden stå apostlarna. Färgerna i altarskåpet äro klara och skarpa utan att dock verka grella". Göteborgs Morgon Post "Ett besök i Utby kyrka" 19/2 1923 Kyrkan byggdes av det berg den stod på genom att stenen till grund och murar bröts på platsen. Takteglet hade hämtats från taket på ett gammalt tegelbruk nere vid Säveån."varigenom man gratis fått en alldeles öfverdådig patina",skriver Göteborgs Morgonpost den 5 november 1918. Kyrkan var redan från början försedd med el också till orgelverket. Kyrkans värmdes genom en värmekammare, vilket innebar att det inte behövdes några radiatorer i kyrkan, utan att värmen kunde ledas upp, underifrån, genom golvet. FÖRÄNDRINGAR År 1943 konstaterades att väggmålningarna smutsas ner vid ett varmluftsintag, via en öppning i långhusets östra vägg, norr om triumfbågen. Varmluftsintaget doldes helt av nummertavlan, som hade hängts på ett visst avstånd från väggen, för att möjliggöra luftcirkulation. Skadorna ansågs ha uppstått genom att rök trängt ut i värmekammaren och därifrån, genom värmekanalen, in i kyrkan. Konservator C.O. Svensson föreslog att de nedsmutsade partierna skulle rengöras varsamt och där inte allt kunde avlägsnas skulle en bättringsmålning ske, al secco, med kalkfärg. Dessutom föreslogs att en metallskärm skulle sättas upp över värmekanalens kant så att den varma luften skulle riktas och passera något utanför väggytan. Målningarna renoveras av Broche Blücker år 1952 Broche Blückert, som hjälpte John Sten med målningarna, anlitas åter år 1952 för att renovera det invändiga måleriet. Åtgärder under 1960- och 70talen 1960 utökades läktaren för att skapa plats för kören, efter ett förslag av Nernst Hansson, Göteborg. Ombyggnaden innebar att den tidigare raka läktarbarriären ersattes av ett utkragande mittparti med avfasade hörn ("tresidig front"), den befintliga barriären återanvändes, men i nytt läge. 1964 godkändes inredning av ett väntrum för dopgäster i Utby kyrkas ursprungliga värmekammare, upprättat av arkitekt Johannes Olivegren. Arbetet innebar att de befintliga väggarna och taken kring varmluftskammaren och friskluftstrumman avlägsnades. Ett nytt trägolv lades in. Två platsbyggda skåp uppfördes. En ny dörr till koret, med smidestrycke, sattes in. Den nuvarande altarringen ersatte 1977 en enklare snidad av björk, av Fritiof Richter. Den ursprungliga altarringen var klädd med ett mörkt, lila, (violett) tyg med broderier av Hulda Mattsson. Den nya tresidiga altarringen är formgiven av arkitekt Gunnar Nilsson, Bo Cederlöfs Arkitektkontor, Göteborg. ORGEL Orgelfasaden från 1923 är ritad av arkitekt Sigfrid Eriksson samt tillverkad av bildhuggaren Frithiof Richter. Det ursprungliga orgelverket från 1923, hade 6 stämmor och en manual och var tillverkat av A Magnussons Orgelbyggeri, Göteborg. Orgelverket har byggts om 1955, 1977 och senast år 2003 av Tostareds kyrkorgelfabrik. När läktaren utvidgades för att kören skall få bättre plats, uppfördes en ny större orgel bakom den gamla orgelfasaden. Eftersom det inte fanns plats för en utbyggnad av orgeln på läktaren, använde man sig av vinden. Här placerades orgelns andra manualverk, med jalusiluckor i läktarens tak. Det installerades även ett nytt pneumatiskt spelbord. På vinden uppfördes ett svällverk med sex stämmor. Pedalen fick en självständig subbas, samt två stämmor transmitterade från första manualen. Även denna om- och tillbyggnad utfördes av Magnussons orgelbyggeri. Vid projekteringen för den nya orgel 2002, ville man tillgång till ett spelbord även nere i kyrkan för att få ökad kontakt mellan präst, kör och församling. Den nya orgeln byggdes i s.k. senromantisk stil. Tostareds kyrkorgelfabrik fick uppdraget att bygga den nya orgeln. Hela orgelverket står idag på läktaren. Orgelskåpet, med den gamla fasaden, är framflyttad till läktarbarriären. Det nya spelbordet är ritat av Lars Nordung och placerat i koret på södra sidan. Det nya orgelverket har 14 stämmor och ett stort huvudverk men inget självständigt pedalverk. Orgeln är försedd med 3 600 kombinationer som kan stegas fram eller bak med trampor eller knappar. |
