Stäng fönster VETLANDA FRÖDERYD 4:1 - husnr 1, FRÖDERYDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FRÖDERYDS KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Nuvarande kyrka föregicks av en romansk absidkyrka av sten med trätorn från 1700-talet. Denna hade en sydportal med rikt huggen sandstensomfattning och kolonnburen baldakin (som i Lannaskede), vilken finns avbildad av Mandelgren. Rester av denna portal återstår i form av två kolonnstycken på kyrkogården, fyra bitar av en rundbåge i tornet och några bearbetade sandstenar i kyrkogårdsmuren, varav ett par med rester av murbruk. Kyrkans inre välvdes under senmedeltiden och dekorerades med muralmåleri. På grund av 1800-talets ökade befolkningsmängd – och även det stora intresse från när och fj ärran som dåvarande kyrkoherden Jonas Sandells predikningar väckte – så blev medeltidskyrkan otillräcklig. 1846 beslutades om nybyggnad. 1848 förelåg ritningar utförda av arkitekt Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet. Byggnadsarbetena ägde rum 1853-54 och leddes av byggmästare S Sjöholm. Invigningen ägde rum 1856. En orgel färdigställdes 1864 av Johan Niklas Söderling, Göteborg. 1882 avfärgades de vita väggarna i gulbruten ton. 1926 var kyrkans inre ”svart af rök och sot och damm, ty det ryker väldeliga i de småländska kyrkorna.” Varmed kring sekelskiftet installerad kaminuppvärmning åsyftades. Samma år ommålades också interiören. 1930 konserverades ett medeltida triumfkrucifix. 1943 slog blixten ned i kyrkan i samband med ett mycket kraftigt oväder. Hela kyrkan övertändes och endast murarna kvarstod efter det att branden släckts. Arkitekt Ärland Noréen, Kungliga Byggnadsstyrelsen, anlitades för återuppbyggnaden. Arbetena utfördes 1946-47 under ledning av byggmästare Eric Åsberg, Jönköping. Murarna återanvändes och kyrkorummet uppdelades medelst rundbågsarkader i tre skepp. Skador i murverken reparerades och lös puts knackades ned. De båda fönstren i altarväggen och västgavelns två lunettfönster igenmurades. Inner- och ytterväggar kalkputsades och avfärgades med kalkfärg. Den nya golven lades på ett underlag av betong. Ett pannrum för centralvärmeanläggning grävdes under nordöstra hörnet. Tornet fick ett nytt tak med modifierad lanternin och högre spira. Nya portar och fönster tillverkades, liksom helt ny inredning. Sistnämnda oljemålades och behandlades dekorativt med svag marmorering och färguppläggning på lister och dylikt. Belysningen elektrifierades och åskledare uppsattes. 1955 färdigställdes en orgel med 21 stämmor, byggd av Nils Hammarberg, Göteborg. Den var helt i enlighet med orgelrörelsens idéer och vann tidigt internationell berömmelse. Fasaden ritades av arkitekt Leon Nilsson. Innan 1955 satt endast fasadkuliss på läktaren. 1966 ersattes centralvärmen med elektrisk uppvärmning i enlighet med förslag från K H Marvigs ingenjörsbyrå, Växjö. 1972 omlades taken med nytt enkupigt tegel. Därvid ersattes rötat virke i taket och skorstenen revs. Vinden försågs med ventilation. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. Avfärgningen på tornet var till stor del nedfallen. Hela tornets södra sida omputsades med KC-bruk och skadad puts på övriga fasader utbyttes. Hela kyrkan avfärgades efter sandblästring med vit KEIM-färg. Exteriöra snickerier ommålades. Sakristian försågs med ny inredning. För programmet stod Berglunds arkitektkontor AB, Värnamo. Byggmästare var Lennart Flink, Sävsjö. 1991 ommålades fasaderna med kalkfärg. Innerväggar och altartavla rengjordes. Bänkarna bättringsmålades. Allvarliga rötskador kunde konstateras i tornspiran, vilken helt utbyttes följande år i enlighet med program upprättat av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor AB. 1997 gjordes altaret fristående för att möjliggöra fi rande av mässa ”versus populum”. |
