Stäng fönster DALS-ED ED 1:97 - husnr 1, DALS-EDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| DALS-EDS KYRKA (akt.) | |
| 1994-09-22 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2004: Den nuvarande kyrkan är den tredje kända kyrkan på samma plats, troligen förgången av en medeltida stenkyrka, ersatt av en ny stenkyrka 1728. Enligt prosten Carl Johan Hammarin i "Carlstads stifts herdaminne 1842" var Eds kyrka troligen en av Dalslands äldsta, moderkyrka långt tillbaka med ett strategiskt läge i ett tidigt befolkat område. Kyrkans äldsta inventarie, dopfunten, har daterats till 1200-talets förra hälft. Kring kyrkan finns också en rik tradition om pilgrimsvandringar mot Nidaros under medeltiden. Till 1728 års kyrka uppfördes 1797 det nuvarande tornet och till tornet fogades sedan det nuvarande långhuset och koret 1861-63, då 1728 års kyrka revs. Från början planerades tydligen en korskyrka, för vilken det finns en ritning från 1857 i ATA-arkivet i Stockholm. Kyrkobygget ändrades dock till en långsträckt salskyrka. Det finns uppgifter att kyrkan uppfördes efter en utlånad ritning från Silbodal i Värmland. Byggmästare i Dals-Ed var Johannes Torstensson från Sanne i Bohuslän. Till det yttre har kyrkan bevarat sin utformning med tornet i s k sengustaviansk stil med tidstypisk karnisformad huv med långhus och kor typiskt för de stora nyklassiserande kyrkorna, s k Tegnérlador från 1800-talets senare hälft. Yttre renoveringar har gjorts vid flera tillfällen med omputsningar och omläggning av skiffertaken. Fönstrens utformning är den ursprungliga även om vissa fönster bytts ut efterhand, liksom ytterdörrarna. Den senaste större yttre renoveringen genomfördes 1994, då även en del interiöra arbeten utfördes. Till skillnad från kyrkans yttre har dock kyrkorummets ursprungliga nyklassicistiska gestaltning förändrats, huvudsakligen vid en omfattande renovering 1949-50 efter handlingar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Forssén var en mycket produktiv restaureringsarkitekt, verksam i många västsvenska kyrkor. Renoveringen i Dals-Ed innehöll, som i flera andra kyrkor, tillbakablickar mot 1700-talet. En påtaglig förändring var bytet av altaruppsats då 1860-talets tidstypiska draperade kors ersattes av en ny barockinspirerad uppsats av skulptören Erling Valdeby och konstnär Gunnar Erik Ström, Göteborg. Predikstolen, från 1700-talet, som "avklätts" i samband med det nya kyrkobygget på 1860-talet konserverades och kläddes åter i 1700-talsdräkt i s k provinsiell barockstil delvis med ursprungliga delar men också med kompletterande nya. Ansvariga för arbetena var konservator K J R Johansson, Skövde och målarmästare Nils Bergholm, Ed. Bänkinredningen förnyades också men med bibehållandet av de ursprungliga dörrarna. Bland många åtgärder märks också takutformningen med tunnvalvets lackade panel som ersatte ett pärlsponttak från ca 1900. Läktarbröstning förnyades också bl a ett framskjutet mittparti och textade citat ur Svenska kyrkans historia. Sakristian, bakom koret, fick tak och kyrkan försågs med elektriskt ljus, värme, klockringning och orgelfläkt. Den största förändringen interiört sedan renoveringen 1949-50 är tillkomsten av läktarunderbyggnaden, vilket skedde 1982 i samband med en renovering under ledning av arkitekt Bror Johansson, Dals Ed. Läktarunderbyggnaden inrymmer bl a kapprum, brudkammare och läktartrappa. Den senaste renoveringen, 1994, innebar främst åtgärder av underhållskaraktär, bl a avfärgning av putsväggarna och målning av bänkarna samt konservering av predikstolen och altaruppsatsen. |
