Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORGHOLM KÄLLA 2:1 - husnr 1, KÄLLA GAMLA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

KÄLLA GAMLA KYRKA (akt.)
1995-08-25
Historik
Kyrkans komplicerade byggnadshistoria avspeglas i murverket ovanför bottenvåningen och har också kompletterats genom utgrävningar. Ett kraftigt kollager talar för att en träkyrka var den första byggnaden på platsen. Den nuvarande kyrkobyggnaden innehåller stora rester av en romansk kyrka, troligen byggd under senare delen av 1100-talet. Äldst är ett torn i väster, som nu i stympat skick ingår som en del av kyrkorummet, samt långhuset. Tornet hade ursprungligen minst fem våningar, av vilka flera var uppdelade i tunnvälvda rum. Ursprungligen hade kyrkan ett lägre och smalare, absidförsett kor.

Absidkoret revs eventuellt redan cirka 1200 och ersattes av ett jämnbrett kor, vilket gav kyrkan dess nuvarande planform. Den inbyggda sakristian härstammar från denna tid. Koret välvdes redan från början och långhuset försågs med fyra valv runt en mittpelare. Avtryck i murarna ger en uppfattning om de senare rivna valven. Nästa stadium i kyrkans historia var tillkomsten av en profan våning ovanför kyrkorummet, troligen med magasinsfunktion. I korets kraftiga östra mur förde en trappa upp till en liten murad cell. Något senare byggdes ytterligare en våning med stora öppningar och skyttevärn. Troligen sänktes då västtornet så att kyrkan fick sitt nuvarande kompakta utseende. Det är möjligt att denna byggnadsperiod ägde rum under 1200-talets förra hälft eller mitt. Senare under medeltiden byggdes vapenhuset i söder.

År 1760 ersattes valven i tornets bottenvåning med ett nytt tunnvalv av sten, och samtidigt byggdes en ny och större sakristia i norr, också den tunnvälvd. Förändringarna i tornet medförde sättningar i byggnaden och under 1800-talets första årtionde revs kyrkans samtliga valv och ersattes av ett högt trätunnvalv. Tornets östra mur revs också och dess bottenvåning blev därmed en del av kyrkorummet. Fortsatta problem med murverket ledde till att församlingen fattade beslut att bygga en ny kyrka i Vi, socknens största by. Man ville använda byggnadsmaterial från den gamla kyrkan, men Vitterhetsakademien gav inte tillstånd till rivning. När den nybyggda kyrkan invigdes 1888 övergavs därför den gamla. Trätunnvalvet revs men den viktigaste inredningen och de värdefullaste inventarierna fördes över till nya kyrkan. Medeltida träskulpturer från 1300- och 1400-talen förvaras i Kalmar läns museum liksom senmedeltida altarskåpsfigurer.

Källa gamla kyrka stod sedan utan underhåll och förföll, men 1928 övergick den i statens ägo för att förvaltas av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Sedan dess har byggnaden vid flera tillfällen reparerats, särskilt taket. En större reparation skedde 1960-1961, då även byggnadsarkeologiska undersökningar gjordes i och under kyrkan. Äldre grundmurar och valvpelare markerades i det omlagda golvet och ett nytt altare av kalksten uppmurades på det medeltida altarets plats. Den ursprungliga altarskivan, som påträffats i golvet, kunde återanvändas till ett rekonstruerat altarbord.

Vid en ny utgrävning 1971-1972 kompletterades kunskapen om kyrkans byggnadshistoria. Ett huvud i kalksten, som kan föreställa kyrkans skyddshelgon S:t Olov, påträffades. År 1976 reparerades kyrkogårdsmuren och stigluckorna, och spån i kyrkans tak byttes. Arbeten på taket fortsatte 1979 och 1984, då man förstärkte takstolarna och reparerade skadat murverk. År 1995 omlades taket helt och belades med ekspån. Det medeltida remstycket ovanpå södra muren var delvis ruttet och skarvades i. Den skadade delen förvaras inne i kyrkan tillsammans med medeltida byggnadssten som påträffats på kyrkogården efter tidigare arbeten på kyrkan. I väster framställs kyrkans olika byggnadsetapper i ett antal modeller av trä och i en monter i sakristian är fynd från utgrävningar i och runt kyrkan utställda.