Stäng fönster GNOSJÖ GNOSJÖ 1:10 - husnr 2, GNOSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GNOSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 2005-01 |
| Historik |
|---|
|
Gnosjö har lång kontinuitet men det finns litet kunskap rörande den tidiga kristna historien. Den nuvarande kyrkobyggnaden har föregåtts av tidigare kyrkor. Enligt vissa källor skall den första kyrkan på platsen vara en träkyrka uppförd av rundtimmer. Denna kyrka brann 1717 och en ny kyrka uppfördes året efter, även denna kyrka var utförd av trä. När församlingen i slutet av 1800-talet vuxit ur sin kyrka beslutas att en ny kyrka skall uppföras och kyrkstämman beslutar 1880 att ge byggmästaren Anders Larsson uppdraget att upprätta ett förslag för en ny kyrka. Anders Larsson hade varit med vid uppförandet av Båraryds kyrka och han utnyttjade de ritningar som arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet upprättade inför det bygget. Ritningarna för Gnosjö kyrka godkändes av Kungl. Maj:t år 1881 och är i praktiken en kopia av Båraryds kyrka. Under det att den nya kyrkan byggdes användes den gamla träkyrkan och 1885 stod Gnosjös nya kyrka färdig men invigningen dröjde ytterligare två år och 1887 invigdes den. Efter det revs den gamla träkyrkan från 1700-talet. Delar av den gamla kyrkans inventarier återanvändes i den nya kyrkan, bl.a. är predikstolen ursprungligen från den gamla träkyrkan. 1905 inköptes en ny orgel till kyrkan, denna byggdes av orgelbyggaren Eskil Lundén. 1925 lades kyrkans tak om med galvaniserad plåt, när den nuvarande kopparbeläggningen tillkom är oklart. 1939 genomfördes en genomgripande restaurering av kyrkan. Restaureringsprogrammet upprättades av arkitekten A.F. Wetterquist och omfattade både exteriöra och interiöra åtgärder. Utvändigt knackades lös puts ner och lagades. Fasaderna avfärgades i vitt och plåttaket målades med svart oljefärg, kyrkans portar gjordes nya vid tillfället. Invändigt installerades elektrisk värme och belysning och golvet i kyrkan lades om. Bänkinredningen var ursprungligen öppen men byggdes vid detta tillfälle om till en sluten inredning. Sannolikt byggdes även innerdörrarna om vid detta tillfälle, bland annat hade sakristidörrarna ursprungligen glasning i de övre fyllningarna men detta gjordes sedan om till slutna dörrblad. En total invändig ommålning gjordes och väggarna målades med en matt ljust gulgrå oljefärg, takvalvet målades gråblått och vapenhuset rengjordes och nykalkades. Sakristian genomgick en ombyggnad där ett mindre altare restes mot korväggen. Under den andra halvan av 1960-talet gjordes flera åtgärder i kyrkan där bl.a. orgelverket byggdes om av Västbo orgelbyggeri i Långaryd, arbetena gjordes så att förändringar av orgelfasaden kunde undvikas. De gamla träpannåerna med målningar från 1600-talet konserverades och det gjordes även konservatorsarbeten på altaruppsättningen och andra delar av inredningen. Sakristian genomgick ytterligare en ombyggnad där ett entresolplan tillskapades. Entresolen användes till förvaring och det gjordes även utrymmen för textilförvaring mot koret på markplanet. Altardelen flyttades då till den motsatta sidan och den ursprungliga entrén stängdes och förlades till sakristians västra sida, den gamla entrédörren sparades för att inte förändra det exteriöra uttrycket. Även korfönstren gjordes om och delade upp i en övre och en undre del där entresolplanet passades in i den nya, bredare tvärposten. Ombyggnaden gjordes efter ritningar av Hans Lindén och Kurt Bernström på Kommunernas Konsultbyrå i Växjö. 1971-72 gjordes ytterligare en restaurering efter program av arkitekt Hans Lindén. Exteriört gjordes putslagningar och övriga delar av fasaderna blästrades för bättre vidhäftning. Taket genomgick en översyn och lagades där så var nödvändigt. De invändiga arbetena var omfattande och innefattade en ommålning av kyrkorummet i den kulörta färgskala som präglar kyrkan idag. Ett antal av de bakre bänkraderna demonterades och ersattes med en läktarunderbyggnad, takkronorna flyttades från sin centrala placering i mittgången och hängdes om över bänkkvarteren. Sedan restaureringen på 1970-talet var länge de åtgärder som utfördes på kyrkan mer av underhållskaraktär men 1995 var det nära att kyrkan totalförstördes i en brand. Ett kvarlämnat ljus antände kyrkan och orsakade skador på golvet och porten i kyrkans östra delar, branden medförde även att interiören sotades ned. Efter branden genomfördes reparationer av de skadade delarna och en konservator utförde rengörings- och reparationsarbeten på bl.a. altartavlan, predikstolen samt ytterligare inredningsdetaljer och inventarier. Den senaste stora förändringen skedde under år 2000 då ett helt nytt klimatsystem installerades i kyrkan. En ny värmecentral lokaliserades i den gamla sockenstugan och förbands med kyrkan via en kulvert, kulverten anslöts strax väser om tornet. Med det nya värmesystemet ersattes det gamla värmesystemet med nya vattenburna radiatorer och kyrkvärdsbänkarna i koret byggdes om för att ge plats åt de nya radiatorerna. Läktarunderbyggnaden gjordes om, de gamla skärmväggarna demonterades och ersattes med en regelstomme, underbyggnaden glasades i överkant för att ge en lättare känsla. I underbyggnaden förlades toalett- och kapputrymmen samt förberedelserum. Snickerierna målades med linoljefärg från WIBO. I det nordöstra bänkkvarteret installerades ett mixerbord för kontroll av ljud och ljus och i sakristian tillkom ett nytt förvaringsskåp. |
