Stäng fönster DALS-ED HÅBOLS STOM 2:1 - husnr 1, HÅBOLS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÅBOLS KYRKA (akt.) | |
| 1994-09-28 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han avled dock under byggtiden och byggmästare Erik Göthberg övertog ansvaret. Göthberg var sedan också ansvarig för kyrkbygget i Gesäter. Olof Håkansson var också byggmästare för Nössemarks kyrka (1790-94), grannsocken till Håbol. I Håbol och Nössemark var också Catharina Bågenholm i Håbol till stor del inblandad i kyrkbyggena. I Håbol skänkte hon marken och bekostade stora delar av kyrkan och i Nössemark skänkte hon marken till den då nya kyrkplatsen. Sannolikt har kyrkan i Håbol föregåtts av en medeltida träkyrka. Enligt uppgift skall den ha legat ett trettiotal meter söder om den nuvarande och försedd med ett rakslutet kor samt ett klocktorn i väster med hög spetsig spira. Andra uppgifter säger att den låg på platsen för den nuvarande. Oklart är också uppgifterna om kyrkans utseende. Innan den f d sockenstugan intill kyrkan byggdes 1887 fanns den s k "skvallerstugan", en ombyggd klockstapel, vilket kan tolkas som att den tidigare kyrkan åtminstone från början varit tornlös, vilket var det vanliga för medeltidskyrkorna. Håbols nuvarande kyrka är i väsentliga delar exteriört bevarad sedan uppförandet. Mindre förändringar av den ursprungliga planformen är tillbyggnaden av sakristian mot öster 1874 och vindfånget mot söder (ca 1900). Kyrkan var från början försedd med skiffertak, skänkt av brukspatron Uggla på Billingsfors bruk. Enligt uppgift kalkades timmerväggarna på insidan 1803 och brädfodrades på utsidan 1829. Troligen rödfärgades dock utsidan första gången 1803. 1887 vitmålades träpanelen för första gången. 1874 genomgick kyrkan en tidstypisk renovering med syfte att få ett ljusare och stramare kyrkorum i tidens anda. Väggarna och taket (tidigare himmelsblått med mörkblå taklist) vitmålades och de gröna och blyinfattade fönstren byttes mot nya vita med klarglas. Den målade altartavlan "Nattvardens instiftan" byttes också mot ett nyklassicistiskt förgyllt kors med en törnekrona. Även 1903 genomfördes en renovering av liknade slag då väggarnas puts kläddes med pärlspontpanel till fönsterhöjd och med vitmålat papper ovan panelen. De slutna bänkarna byttes mot öppna i nygotisk stil. Även altartavlans nya ramverk var i nygotisk stil och bl a bänkarna, predikstolen och altarringen tycks ha målats i ekimitation. Samtidigt sattes en dörr i norra korarmen igen och två kaminer installerades. 1911 förändrades altaruppsatsen igen då korset byttes mot den nuvarande oljemålningen "Jesus i Getsemane" av den norske konstnären Mauritz Drougge. 1950-51 genomgick kyrkan sin hitintills största renovering med flera exteriöra och interiöra åtgärder. En större renovering började planeras redan 1934, inför kyrkans 150-årsjubileum. Förslag upprättades av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm, vilket sedan också kom att omarbetas av honom. Einar Lundberg har ansvarat för ett flertal kyrkorestaureringar i stiftet. Förutom ett allmänt upprustningsbehov fick renoveringen i Håbol, liksom på många andra platser, karaktären av en återrestaurering efter det sena 1800-talets och sekelskiftets förändringar. Byggmästare var Åke Andersson, Håbol. Få förändringar har sedan skett i Håbols kyrka och kyrkorummet präglas tydligt av helhetsgestaltningen från renoveringen 1950-51. Rummet dämpades ned ljusmässigt och fick en färgsättning av ljusa gröna kulörer. Väggarna putsades, med kalkbruk och försågs med en spegelboasering som bröstningspanel. Samtidigt insattes nya fönster och dörrar. Sekelskiftets nygotiska "parkbänkar" byttes mot nya med rektangulära gavlar. I koret höjdes golvet, predikstolen byggdes delvis om och altarringen fick en tidstypisk inklädnad av släta skivor. Förutom nya fönster med blyinfattade antikglas tillkom glasmålningarna i de två östliga korfönstren av konstnär Torsten Nordberg, Stockholm. Under läktaren gjordes en mindre underbyggnad för att dölja läktartapporna och ordna förvaringsskrubbar. Samtidigt installerades elektriskt ljus och värme. Exteriört lades bl a skiffertaket om och nya förenklade fönsterfoder ersatte foder från 1800-talet. Av åtgärderna efter 1950-51 års renovering märks främst en underhållsrenovering 1996-97 med bl a en exteriör och interiör ommålning av väggarna samt omläggningar och lagningar av skiffertaken. |
