Stäng fönster VÄRNAMO TÅNNÖ 17:1 - husnr 1, TÅNNÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TÅNNÖ KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Tånnö kyrkas historik är tätt knuten till Voxtorps kyrkas. Båda de äldre kyrkorna från medeltid revs vid mitten av 1800-talet och båda uppförde snarlika nyklassiska kyrkor, invigda med bara några års mellanrum. Tånnös styrande hade dessutom den tydligt uttalade ambition att vilja efterlikna Voxtorps kyrka så mycket som möjligt. Tånnös gamla kyrka var av trä och uppfördes under medeltid. Den stod på platsen för kyrkogården idag – på västra sidan om vägen. Den gamla kyrkan finns avbildad av Brunius, kort innan den revs 1849. Den var spånklädd, rödfärgad och hade ett högrest tak med takryttare, rakt avslutat kor i öster, vapenhus i söder och fristående klockstapel. På norra sidan verkar ha förekommit tillbyggnader. Den nya kyrkan började uppföras under 1849 och invigdes 1852 – ett år av svår missväxt i Tånnö socken då man också fick söka statsunderstöd. Det berättas att den nya kyrkan byggdes med spik från Hörle bruk som man fått i utbyte mot sin gamla dopfunt. Idag är dopfunten på Historiska museet och en avgjutning finns i kyrkan. Ritningarna från Överintendentsämbetet i Stockholm frångicks i flera avseende, församlingen önskade en kyrka i likhet med Voxtorps – och den färdiga kyrkan påminde också om grannsocknens kyrka. Kyrkan uppfördes som i många andra fall utan orgel. Först 1866 uppfördes orgeln, av C Elfström som 1877 även byggde om orgelverket i Voxtorp. De första åren sker endast få förändringar av kyrkan. Det är först på 1930-talet som någon egentlig förändring genomförs då kyrkan genomgår en omfattande renovering. Av synliga förändringar är glasmålningarna de mest påtagliga från denna renovering 1936. Dessa utfördes i en något ovanlig etsningsteknik av glasmålerifirman Neumann & Vogel. Utvändigt putsade man om kyrkan och invändigt målades den om och ett nytt trägolv lades ovanpå det gamla. Nästan hundra år efter det att dopfunten hade bytts bort köper församlingen 1947 in en avgjuten kopia av dopfunten, som de senaste decennierna förvarats på Historiska museet i Stockholm. 1954 moderniseras kyrkan och man sätter in modern vattenburen värme istället för kaminerna. 1966 görs en större och tidstypisk ändring av kyrkorummet – utrymmet under läktaren byggs in och används till olika praktiska ändamål. Underbyggnaden görs dock väldigt diskret med skärmväggar. 1993 är det dags igen och då utvidgas utrymmet under läktaren och görs mer permanent. Bortsett från dessa ändringar har Tånnö kyrka främst varit föremål för underhållsåtgärder. Kyrkan har förändrats ovanligt lite och är på så sätt en av de bäst bevarade nyklassiska kyrkorna i länet. |
