Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FÄRGELANDA ÖDEBORGS STOM 2:1 - husnr 1, ÖDEBORGS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÖDEBORGS KYRKA (akt.)
1994-10-11
Historik
Komplettering vid inventeringen 2004:

Ödeborgs kyrka antas vara byggd på 1200-talet och har ansets som en av Dalslands äldsta kyrkor. Johan Hammarin, prost i Färgelanda, skrev på 1830-talet: "En urgammal offerkyrka av gråsten, troligen lika gammal som Christendomen på dal". Hamrin spekulerade också om att Ödeborgs kyrka skulle vara äldre än moderkyrkan i Färgelanda, då bl a flera hemman därifrån hade sina gravplatser i Ödeborg, inne i kyrkan fram till 1700-talets mitt, vilket skulle härleda till en tid då Ödeborg var gemensam kyrka för de båda socknarna. Intressant är också uppgifterna om Ödeborg som offerkyrka och seden att be förböner för sjuka i andra församlingar. Sådana önskemål skall ha förekommit fram på 1850-talet.

Från kyrkans ursprung återstår betydande delar av långhusets västra del. Troligen hade hon från början ett rakslutet kor samt ingång på sydsidans västra del. Ett utseende som överensstämmer med flera andra medeltida stenkyrkor i Dalsland. De flesta av dessa kyrkor utbyggdes under 16- och 1700-talen åt öster och fick tresidiga kor. I Ödeborgs fall skedde detta troligen 1699. Andra, mer osäkra, uppgifter anger dock att detta skedde 1753. År 1756 sattes sydportalen igen och ersattes av en ingång på västra gaveln, den nuvarande porten mellan vapenhuset och kyrkorummet. Innan sakristian byggdes, 1926, fanns också en ingång, av okänd ålder, på korets sydsida. År 1756 upptogs också nya och större fönster på norr- och sydsidorna. Tornet tillkom 1769. Kyrkans klockstapel var enligt uppgift placerad på kyrkogårdens sydvästra del och blåste ner någon gång före 1756. Seden med begravningsplatser inne i kyrkan tycks ha upphört i Ödeborg på 1750-talet. I samband med omläggning av golvmaterial från trä till sten 1754 nämns borttagandet av flera gravar. Stengolvet i mittgången ändrades sedan på 1890-talet åter till trä. Från 1800-talet finns också uppgifter om att predikstolen vitmålades.

Från 1880-talet till 1920-talet togs frågan om byggandet av en ny kyrka upp vid flera tillfällen och från 1902 finns ett arkitektförslag på en ny kyrka. Närliggande exempel fanns från grannförsamlingarna Färgelanda och Högsäter där de medeltida kyrkorna revs och ersattes med nya, i Färgelanda 1870 och i Högsäter 1902 (den senare medeltida kyrkan revs dock så sent som 1908-09). Enligt uppgift p g a begränsad ekonomi aktualiserades dock inte något nytt kyrkobygge i Ödeborg. 1926 genomfördes istället en omfattade renovering samt tillbyggnad av sakristia efter ritningar av arkitekt Sten Branzell, Göteborg. Branzell ritade också bårhuset, på kyrkogårdsutvidgningen, norr om kyrkan, från samma år. Under sakristian inreddes en källare med värmekällare för varmluftscirkulation i kyrkan. Kyrkans inre genomgick ganska omfattande förändringar, vilka ännu dominerar kyrkorummets gestaltning. I koret tillkom den nuvarande altarringen samtidigt som altaret och altaruppsatsen flyttades bakåt mot östra väggen där det tidigare funnits en liten sakristia. Predikstolen flyttades till kyrkorummets södra sida nära dörren till den nya sakristian. Predikstolen och altaruppsatsen konserverades och "återrestaurerades" av konservator Sven Gustavsson, Göteborg. Taket förändrades då ett plant trätak ersattes med det nuvarande välvda. Bänkinredningen fick sin nuvarande utformning och förbindelsen till läktaren flyttades från kyrkorummet till vapenhuset. För placering av en ny orgel och utökade läktarplatser öppnades läktaren upp mot tornet genom ett stort valv. Kyrkan fick också nya trägolv och nya kopplade fönster anpassade till de gamla öppningarna.

Efter den stora renoveringen 1926 har åtgärderna i kyrkan varit av mer begränsad karaktär. Vid en renovering 1953, efter handlingar av arkitekt Axel Forssén, genomfördes en hel interiör ommålning och de färgade antikglasen sattes in i fönstrens ytterbågar. Samtidigt konserverades åter av predikstolen och altaruppsatsen. Altaruppsatsen konserverades även 1974 och 2004 liksom och predikstolen 2002. De två senare arbetena har K-konservator, Göteborg svarat för. Fasaden omputsades på 1950-talet samt ommåldes 1989. 1964 omlades skiffertaket. År 1978 installerades den nya läktarorgeln, som placerades framför 1927 års orgel och delvis byggdes in i läktarens mittparti.