Stäng fönster STOCKHOLM GRÅMUNKEHOLMEN 3 - husnr 5, RIDDARHOLMSKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| RIDDARHOLMSKYRKAN (akt.) | |
| 1997-07-29 |
| Historik |
|---|
|
Riddarholmskyrkan, kunglig begravningskyrka, uppfördes till det franciskanerkloster som Magnus Ladulås grundade i Stockholm, år 1270 enligt klostrets diarium. Övriga klosterbyggnader revs under 1600-talet, endast rester finns bevarade. 1807 upplöstes församlingen och kyrkan användes uteslutande som grav- och minneskyrka. Kyrkan, som är uppförd av rött tegel, är en treskeppig hallkyrka med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässans - utförande bryter av mot kyrkans ursprungliga tegelgotik. Interiören domineras av de många gravminnena, men här finns även medeltida kalkmålningar bevarade i valven. Klosterkyrkan byggdes omkring 1280-1300 med långhus, kor och vapenhus i norr. Den ursprungliga planen var tvåskeppig, men under 1400-talets förra del byggdes klostrets norra korsgång om till sidoskepp genom upptagningar i södra långhusväggen. Före detta hade ett kapell, nuvarande sakristia, uppförts söder om långhusets östligaste travée. Under 1400-talet tillkom även en förhall i väster, som senare Johan III lät höja till ett torn med hög spira. Spiran ritades troligen av Willem Boy. 1632-34 uppfördes det första av kyrkans vidbyggda gravkor, det Gustavianska på korets sydsida, för Gustav II Adolf. Koret ritades av Kristian Blume i holländsk renässansstil. Under de närmast påföljande decennierna tillkom långhusets krans av gravkor. Jean de la Vallées planer för om- eller nybyggnad av kyrkan, samt hans förslag till det Karolinska gravkoret, kom aldrig till utförande. Karolinska gravkoret påbörjades 1675 efter Nicodemus Tessin d.ä:s ritningar. Endast det underjordiska valvet blev dock färdigt och arbetet fullbordades inte förrän i mitten av 1700-talet, då efter ritningar av Carl Hårleman. 1811-17 genomgick kyrkan en genomgripande restaurering under ledning av Fredrik Blom. Efter ett åsknedslag 1835, då tak och tornspira förstördes, tillkom den karaktäristiska gjutjärnsspiran, ritad av skulptören Eric Gustaf Göthe. Nuvarande spira är dock en omgjutning som utfördes vid 1967-70-års restaurering. Kyrkans sista tillbyggnad är det Bernadottska gravkoret, 1858-60, ritat av Fredrik Wilhelm Scholander. Medeltida putsytor och golvnivå återställdes vid restaureringen 1914-22, arkitekt Gustaf Lindgren. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 |
