Stäng fönster BENGTSFORS LAXARBY STOM 5:1 - husnr 1, LAXARBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LAXARBY KYRKA (akt.) | |
| 1994-09-28 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2003: Kyrkan av trä har en korsformad plan med det ursprungliga långhuset orienterat i nordväst-sydostlig riktning till vilket en nordlig och sydlig korsarm tillbyggts. Den östra korsarmen utgör ett tresidigt avslutat kor med en utbyggd sakristia och på vid västra korsarmen finns ett vapenhus. Mot söder finns ett torn med vapenhus, idag kyrkans huvudentré. Kyrkan äldsta byggnadshistoria är oklar. Troligen uppfördes den som salskyrka vid 1600-talets mitt och blev 1759 ombyggd till korskyrka. Sakristian mot öster och vapenhuset i mot väster tillkom 1705. Tornet mot söder uppfördes 1884. Kyrkans äldsta historia är höljd i dunkel. Det finns uppgifter om att en stenkyrka skall ha stått på den nuvarande platsen på 1500-talet. Troligare är kanske att den nuvarande kyrkan haft en medeltida föregångare av trä. Kyrkan anses sannolikt vara uppförd vid 1600-talets mitt. Enligt Nils Hesselgrens "lovtal över Hesselskog" (ett tidigare namn på Edsleskog) skall Laxarby kyrka ha varit nyuppförd 1672 och det funnits "ett torn av stor höjd". Det är oklart om detta utgjordes av en takryttare eller en egen tornkropp. Från 1747 finns det uppgifter om en klockstapel intill kyrkmuren, som samtidigt utgjorde port till kyrkan. 1705 tillfogades sakristian och vapenhuset. 1759 tillkom norra och södra korsarmen. Troligen delades kyrkan på mitten och drogs isär, då den saknade ordentlig grund och stod bara på marken. Under 1700-talet tillkom också mycket av kyrkans inredning, Schullströms altaruppsats, predikstol och psalmnummeränglar. År 1732 lades ett nytt innertak som stofferades av målaren Nils Friman. 1777 utfördes de nuvarande takmålningarna av Carl Zetterström, som också målade runt fönstren. Något senare kläddes innerväggarna med brädor. Under 1800-talet genomgick kyrkan en rad tidstypiska förändringar. Från 1861 finns uppgifter om större fönster och rödfärgning av fasaden, troligen en ommålning. Senare, eventuellt 1884, fick kyrkan sin nuvarande vita färgsättning. Samma år tillkom tornet i en tidstypisk enkel trägotik ritat av Emil Olsson, Hvitlanda och kyrkorummet genomgick, vad eftervärlden har betraktat som en hårdhänt renovering. Takmålningarna övermålades och väggarna kläddes med pärlspont. Även altartavlan och predikstolen övermålades, i vitt och guld. Predikstolens korg minskades och träfigurerna på dess sidor togs bort och lades på vinden samtidigt som baldakinen togs bort. Den nuvarande altarringen tillkom, liksom bänkinredningen och orgeln. Orgelns ovanliga placering längst bak i västra korsarmen förklaras av att kyrkans huvudentré flyttades från det västra vapenhuset till tornet. 1935 genomfördes en likaså tidstypisk återrestaurering bl a med syftet att rätta till "misstagen" som begåtts 1884. Arkitekten Sven Brandel, Kungliga byggnadsstyrelsen utarbetade förslaget, men då han avled övertogs ledningen för arbetet av arkitekt Gustaf Clason, också Kungliga byggnadsstyrelsen. Konserveringsarbetena leddes av professor helge Kjellin, Värmlands konserveringsanstalt och för färgsättning och målning svarade artisten Oscar Jansson, Karlstad. Takmålningarna togs åter fram och konserverades/rekonstruerades liksom målningarna på altaruppsatsen och predikstolen som också återfick korgens skulpturer samt fick en ny baldakin. Kyrkans väggar kläddes med träfiberskivor och färgsattes i överenstämmelse med de framtagna färgerna i taket m m. Altarringens öppna barriär kläddes in med träfiberskivoroch korfönstren fick färgat s k antikglas. Kyrkan fick också ett en ny värmeanläggning, med ett pannrum under koret och med varm luft genom ledningar som strömmade upp genom galler framför främsta bänkraderna vid koret. Anläggningen ersattes 1953 med elvärme. 1982 genomfördes den senaste större renoveringen. För handlingarna svarade arkitekt Janne Feldt, Karlstad. För konservering av predikstolen, psalmnummeränglarna, de båda altaruppsatserna m m svarade konservatorerna Sten-Ove Wase, Grythyttan och Christer Wildenstam, Vänersborg. Kyrkan fick då sin nuvarande färgsättning med ljusa väggar och mycket grönt, blått, rosa, bl a på bänkarna vilka delvis ombyggdes men med 1884 års gavlar bibehållna. Altarringen återfick sitt ursprungliga utseende från 1884 då skivinklädningen från 1935 togs bort. 1982 avkläddes också en del av timmerväggen i västra korsarmen och ett nytt skrank i barockliknande stil uppsattes framför en visningsmonter med gamla detaljer från kyrkan. I norra korsarmen iordningställdes "dopkapellet" bl a genom borttagandet av bänkar och en avgränsning mot övriga kyrkorummet med åtta höga svarvade träljustakar. I södra korsarmen, motsvarande en läktarunderbyggnad, tillkom kapprum, toalett och städutrymmen bakom dekorativt utformade skärmväggar av trä. |
