Stäng fönster FÄRGELANDA LERDALS STOM 1:2 - husnr 1, LERDALS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LERDALS KYRKA (akt.) | |
| 1994-09-28 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2004: Hur kyrkans föregångare sett ut är inte närmare känt. Från en golvomläggning 1980 finns dock uppgifter om att grundmurar, troligen tillhöriga en träkyrka, iakttagits tillsammans med gravstenar från 1600-talet. I sockenhistoriken, Lerdalsboken, nämns också ett antagande om en äldre kyrka vid gården Lerdals stom, ca 400 meter sydost om kyrkan. Gården är gammal kyrkojord och där hittades 1890 en bronsnyckel som då sattes i samband med en kyrka. Dopfunten i kyrkan, med cuppa av täljsten och fot av sandsten är daterad till 1200-talet. Kyrkan har ägt en madonna av trä från 1300- eller 1400-talen, som stals 1990. Liknade madonnor finns i grannkyrkan Råggärd och i Holms kyrka i närheten av Mellerud. Den nuvarande kyrkan uppfördes i två etapper med några få års mellanrum. Långhuset och det tresidiga koret byggdes 1771-72 i sten och det timrade tornet 1775. Kyrkan har sedan dess bevarat sin ursprungliga planform. Det som skiljer henne från många andra kyrkor, förutom att tornet inte är byggt i samma material som resten av kyrkan, är avsaknaden av en utbyggd sakristia. Många dalsländska kyrkor har, liksom Lerdal, haft sakristieavgränsningar i form av mer eller mindre enkla skärmväggar bakom koret men, vanligtvis under 1900-talet, tillbyggts med en sakristia norr eller söder om koret. Väsentliga delar av kyrkorummets inredning är från tiden kring sekelskiftet 1900. 1895 sattes nya bänkar in och stenhällarna på golvet ersattes av trä. Omkring 1910 tillkom altaruppsatsen samtidigt som läktaren ny- eller ombyggdes efter ritningar av Fredrik Falkenberg, Stockholm, som också ritade orgeln från samma tillfälle. Vid 1900-talets början vitmålades också tornet som tidigare varit rödfärgat. Under 1940- och 50-talen uppgjordes tidstypiska restaureringsprogram som dock aldrig kom till utförande, bl a föreslogs tillbyggnad av en sakristia mot norr eller som en del av en läktarunderbyggnad. 1950 elektrifierades kyrkan med belysning, eluppvärmning och elektrisk klockringning. I början på 1950-talet genomfördes en större renovering av underhållskaraktär med både exteriör och interiör ommålning samt omläggning av tegeltaket. Enligt uppgift skulle då det enkupiga lertegel som byttes mot nytt varit ursprungligt, från kyrkans uppförande 1771-72. 1960 sattes blyinfattat antikglas in i korfönstrens innerbågar. Under 1970- och 80-talen gjordes en del interiöra arbeten efter program och ritningar av arkitekt Carl-Anders Hernek, Uddevalla. Bl a sattes antikglas in även i långhusets innerbågar, avgränsningen till sakristieutrymmet bakom koret omändrades och interiören målades. 1970 belades torntaket med kopparplåt istället för skiffer och 1980 lades ett nytt golv i kyrkorummet. Sakristiefrågan löstes 1986 genom det rum bakom altaret som då tillkom efter ritningar av arkitekt Jerk Alton, Kumla. |
