Stäng fönster LINKÖPING AMUNDEBO 1:21 - husnr 1, ULRIKA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ULRIKA KYRKA (akt.) | |
| 1996-12-13 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004: Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på södra sidan. Det branta sadeltaket är spåntäckt. En rad föremål skänktes till kyrkan från olika håll, bl a från drottning Ulrika Eleonora och hennes hovdam Emerentia von Düben. von Düben har bl a skänkt altartavlan som hänger över altaret, som är av trä. Altartavlan föreställer Kristus till bords i fariséen Simons hus och är målad av en okänd svensk mästare i början av 1700-talet. Predikstolen i barockstil skänktes till kyrkan 1745 och har ursprungligen varit i Västra Eneby kyrka. Kyrkorummet har den ursprungliga låga triumfbågeöppningen bevarad. Redan i mitten av 1750-talet var kyrkan för liten och en ny läktare uppfördes i väster. Läktarbarriären och taket i kor och långhus försågs med målningar av målarmästare Sven Gustavsson Stoltz. Läktarens målningar föreställer Kristus och de tolv apostlarna och korets takmålningar treenigheten. S G Stoltz (1710-1766) var bosatt i Vadstena och dekorerade ett stort antal kyrkointeriörer under 1700-talet. År 1797 förlängdes kyrkan åt väster och ett nytt vapenhus uppfördes på västra sidan. Skarvarna mellan tillbyggnaden och det äldre långhuset är tydliga på insidan. Där finns även spår efter äldre igensatta spetsbågiga fönsteröppningar. Samtidigt byggdes kyrkorummets ursprungliga bemålade plana tak om till ett flackt brädvalv. De av Stoltz bemålade takbrädorna återanvändes, men utan någon inbördes ordning. Tillbyggnaden gav även plats för en ny orgel. Orgeln är utförd av Johan N Cahmans verkstad 1734. Den levererades ursprungligen till Kisa kyrka men såldes redan 1757 till Sunds kyrka. År 1794 såldes den vidare till Ribbingshovs säteri i Norra Vi socken varpå den slutligen 1798 uppsattes av orgelbyggaren Pehr Schiörlin i Ulrika kyrka. Under 1800-talet gjordes inga större förändringar av kyrkan. Koret fick dock ett något annorlunda utseende genom att bl a en ny altarring tillkom 1844. Vid sekelskiftet 1900 förändrades kyrkans inre betydligt genom att väggar och tak försågs med vitmålad papp. Samtidigt målades i stort sett all fast inredning och snickerier vita. Även kyrkans yttre spåntäckta fasad målades vit. När detta kom till Riksantikvarieämbetets kännedom påbörjades en lång brevväxling om orsak och verkan av den utförda renoveringen. Redan 20 år senare fick arkitekten Erik Fant i uppdrag att restaurera kyrkan. "Syftet med restaureringen avser dels praktiska åtgärder, dels estetiska genom försättandet av särskilt interiören i ett skick som bättre harmonierar med den i och för sig vackra och karaktäristiska gamla kyrkans kynne och traditioner". Det dröjde dock till 1953 innan Fants förslag helt kom till utförande och året därpå, under pågående renovering, avled han 65 år gammal. Stadsarkitekten i Norrköping, Kurt von Schmalensee, övertog ledningen för renoveringsarbetena. Restaureringens mål var fortfarande att återge kyrkan det utseende den hade vid byggandet 1737 och vid utbyggandet 1797. Erik Fant (1889-1954) var kontrollant vid restaureringen av Vreta klosterkyrka 1915-17 och medarbetare till den blivande riksantikvarien Sigurd Curman. Fant kom att genomföra ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland, som t ex Linköpings slott och nya slottet på Bjärka Säby. Ulrika kyrka blev hans sista uppdrag. Kyrkans nuvarande karaktär, såväl exteriört som interiört, präglas av den omfattande renoveringen 1953-1954. Stoltz målningar på tak och väggar, som varit gömda under pappbeklädnaden, togs fram och konserverades. Dörrarna avlutades och de vitmålade inventarierna återfick ett äldre utseende. Vid sekelskiftets renovering hade kyrkan även försetts med nya fönsterbågar och kyrkorummet med nya öppna bänkar. De förra ersattes nu med kopplade fönster med antikglas i blyspröjsar och bänkkvarteren blev återigen slutna. En dopfunt av trä, som Erik Fant ritade för kyrkan redan 1924, blev nu utförd. |
