Stäng fönster GISLAVED KYRKAN 1 - husnr 1, GISLAVEDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GISLAVEDS KYRKA (akt.) | |
| 2004-01 |
| Historik |
|---|
|
Gislaveds församling, Båraryds socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster angränsar socknen till Halland. Vid mitten av 1800-talet inleddes en diskussion kring var man skulle uppföra en ny kyrka. Gislaved som hade kommit att utvecklas till en centralort var föreslagen men även andra möjliga platser presenterades, såsom Ödegärde, Smörhult eller Gislaveds Buskegård. Tanken var då att man skulle gå samman från flera mindre församlingar, främst för att kunna klara de omfattande investeringar som uppbyggnaden av en ny kyrka skulle innebära. Processen pågick under många år och man hann ändra besluten vid ett flertal tillfällen. 1880-1882 uppfördes en ny kyrka i Båraryd på platsen för den medeltida kyrkan. Ungefär samtidigt lät man anlägga en begravningsplats i Gislaved. Det kom dock att dröja fram till 1901 innan man beslutade att bygga ett kapell alldeles norr om kyrkogården. Arkitekt Ludvig Peterson tog fram ritningar och 1904 kunde arbetet med kapellet sättas igång. Två år senare, 1906, var byggnationen klar. Kapellet invigdes och kom, sin placering till trots, att få namnet Båraryds kapell. Båraryds kapell var en väl sammanhållen byggnad med en stor tornhuv placerad i den östra delen av det valmade sadeltaket. Kapellet hade som idag ett långhus som dominerade även om dess längdsträckning inte var så poängterad då som idag. Såväl exteriört som interiört uppvisade kapellet drag av nationalromantik. Detta visade sig förutom i enskilda formelement också genom val av material, såsom kvaderhuggen granit i grunden och bara murar av rödbränt tegel. Taket var initialt belagt med spån medan tornet var klätt med omålad, galvaniserad plåt. Det faktum att Gislaved i likhet med flera andra orter växte fram under en kraftigt expanderade period kom att bli kännetecknande för den västra delen av Jönköpings län. Det kom också att bli anledningen till att det på dessa orter ibland etablerades kyrkor som fick en mer stadsmässig karaktär. I nämnda kyrkor kom även brukandet , såsom gudstjänstfirandet, till viss del att skilja sig från de traditionella landsortskyrkorna. I takt med att Gislaved fick en alltmer intensiv verksamhet och folkmängden ökade blev kapellet för litet. Av denna anledning påbörjades 1935 en omfattande om- och tillbyggnad av kapellet. Byggnadens långhus förlängdes och tornhuven ersattes av ett traditionellt torn med poängterad höjd. Den väl sammanhållna byggnadskroppen fick i samband med nämnda åtgärder en mer klassisk utformning av en salskyrka samtidigt som det rustika i de nationalromantiska kom att behållas. Arkitekten bakom tillbyggnaden av kapellet var dåvarande länsarkitekt Malte Erichs i Jönköping. Samtidigt som nämnda arbeten utfördes kom man också att utöka kyrkogården. Att kyrkogården har utökats i etapper kan man idag uppleva i form av olika indelningar av begravningsplatsen, inte minst genom att de äldre delarna av kyrkomuren har behållits däremellan. Kapellet kom efter utvidgningen att kallas kyrka men det skulle dröja fram till 1951 innan den blev huvudkyrka och på allvar kom att heta Gislaveds kyrka. Befintlig interiör fick i huvudsak sin utformning 1953-1955. Under dessa år anlitade församlingen stockholmskonstnären Axel Wallert för att utföra altartavla, takmålningar samt måleri på läktarbröstet och predikstolen. I en övrigt sparsmakad kyrkomiljö kom nämnda målningar att dominera upplevelsen av kyrkans inre. Konstnären gavs möjlighet att ta ett helhetsgrepp på kyrkorummet. Utvändigt angränsar kyrkan till en parkanläggning i direkt anslutning till kyrkogårdens södra del. Parken benämns allmänt som Kyrkoparken och karaktäriseras av en rund damm med en centralt placerad skulptur, Folkvisan, av skulptören Axel Wallenberg. Nämnda skulptur tillkom under 1940-talet. I parken, under en hängbjörk finns fyra reliefer infästa i ett stenfundament. Verket har titeln De fyra årstiderna och konstnären är Bernard Anderson. Relieferna skapades 1951 och sannolikt göts de av Herman Bergman, vars namn också finns med i anslutning till relieferna. I väster ligger vårdcentralen och där låg även längre tillbaka en sjukstuga. Granne med kyrkotomten i norr ligger bostads- och mindre affärsfastigheter. I öster, mitt emot kyrkan, ligger Kyrkans hus inrymmande pastorsexpedition och tjänsterum och där intill finns församlingshemmet. Kyrkans hus, där pastorsexpeditionen ligger, är inrymt i ett tidigare bostadshus i funkisstil. Församlingshemmet kännetecknas av en återhållsam arkitektur, där dess användning och koppling till kyrkan främst visas i gatufasadens korsformade fönster. Värt att notera är mönstermurningen i teglets förband, vilket framkommer särskilt väl i släpljus. Till skillnad från övriga kyrkor i Gislaveds kyrkliga samfällighet är Gislaveds kyrkan en kyrka i stadsmiljö. Placeringen ger den också ett litet bredare användningsområde i jämförelse med övriga kyrkor. Gislaveds kyrka utgör huvudkyrka i pastoratet och där bedrivs exempelvis konfirmandundervisning och hålls också gudstjänster på speciella teman, såsom dop. Dörrarna till Gislaveds kyrka är dagligen öppna och framme i koret brinner ofta andaktsljus. Gislaveds kyrka uppfördes ursprungligen som Båraryds kapell 1903-1905. I Gislaveds central saknades dessförinnan en kyrka och församlingsmedlemmarna var hänvisade till Båraryds kyrka, omkring 5 km därifrån. För att råda bot på den situationen fattade man beslut om att uppföra ett centralt beläget kapell i Gislaveds tätort. Båraryds kapell ritades av arkitekt Ludvig Peterson från Överintendentsämbetet. Det kanske främsta kännetecken var en dominerande tornspira som likt en stor kon kragandes ner över det valmade sadeltaket. Båraryds kapell användes i sitt ursprungsskick fram till 1935 då en genomgripande om- och tillbyggnaden utfördes. Om- och tillbyggnadens ritningar togs fram av dåvarande länsarkitekten Malte Erichs i Jönköping. Kapellet förlängdes i öster, försågs med ett traditionellt torn och fick därigenom också en mer typisk kyrkoform. Den tidigare väl sammanhållna volymen gavs istället en tydligare längdsträckning. Förändringarna gjorde Gislaveds kyrka till en enskeppig salskyrka med ett välvt brädtak. Denna form har kyrkobyggnaden ännu kvar. Utmärkande för Gislaveds kyrka av idag är att byggnaden har östtorn och att altaret därmed är placerat i väster, vilket i normalfallet brukar vara tvärt om. Anledningen till detta kan ha varit att man styrd av kyrkotomtens placering fann det mer naturligt att placera huvudingång i öster, eftersom man därigenom kunde ansluta till färdvägen. Vanligen läggs koret i öster, för att solens första strålar skall leta sig in genom korfönstret och påminna om uppståndelsen. Emellertid har detta skäl undanröjts då man innan koret 1953 skulle utsmyckas av konstnären Axel Wallert satte igen de tre befintliga kofönstren. För att trots nämnda förändring släppa in dagsljus tog man istället upp ett mindre fönster på korets södra vägg. |
