Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ULRICEHAMN BÖNE 10:1 - husnr 1, BÖNE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BÖNE KYRKA (akt.)
1995-06-09
Historik
Under 1780-talet dryftades för första gången en nybyggnad av Böne kyrka (moderkyrka i Böne pastorat), vilket dock föll på grund av den dåliga ekonomin. När frågan åter blev aktuell ville pastorn se en sammanbyggnad av Böne och Knätte kyrkor, vilket dock knätteborna motsatte sig. Således blev det enbart en ny kyrka för Böne som byggdes 1826. Denna empirekyrka var försedd med en i stiftet numera ovanlig anordning, predikstol placerad över altaret med passage från sakristia. Denna placering underströk Ordets betydelse i det nya kyrkliga tänkandet. Ett torn tillkom först 1836.
Redan vid 1800-talets mitt torde predikstolen ha flyttats till sin nuvarande plats vid norra väggen. Den ersattes av ett mantelkors. På altarväggen med den igenmurade sakristiöppningen målades ett bibliskt landskap i oljefärger av A G Ljungström. 1872 försågs läktaren med ett orgelverk byggt av Svante Johansson, Liared. 1922 om- och tillbyggdes orgeln av A P Loocrantz, Alingsås, för donerade medel. Den nya mekaniken blev pneumatisk. En tvist följde efter bygget om huruvida alla delar av kontraktet hade uppfyllts. I samband med orgelrenoveringen försågs läktaren med en utkragning på mitten. 1926 reparerades den kamin som sedan ett antal år användes för uppvärmning. Den försågs även med en riktig murad skorsten istället för det tidigare vanliga järnröret. 1933 försågs torn och lanternin med ny plåttäckning på taken. Fasaderna på kyrkan fick ny kalkavfärgning. Byggmästare var L J Johansson, Ulricehamn. 1937 beslutades om insättning av innanfönster.
1951 genomfördes en restaurering efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen. Korgavelns lunett igensattes på insidan. Sakristian försågs med en ytterport i norr och ett bönaltare. Yttertaken reparerades. Kaminer och skorstenar slopades till förmån för elektrisk uppvärmning. Även belysning, klockringning och orgelfläkt elektrifierades. Elcentral inrymdes i sakristian. Bänkinredningen gjordes sluten (vilket den ursprungligen torde ha varit) och försågs därvid med nya gavlar och dörrar. Mot väggarna sattes panel. Av bänkskärmarna sparades de mot koret medan övriga gjordes nya. De befintliga bänkarna var sannolikt av sen 1800-talstyp. Södra korbänken kortades för att ge plats vid ett dopaltare. Korgolvet utökades och även i långhuset lades nytt golv. Väggarnas puts lagades och kalkades. Hela interiören ommålades i ljusa färger. Bänkgavlar, dörrar, altarring, predikstol och läktare försågs med svaga marmoreringar. Ljungströms fondmålning hade granskats av konservator C O Svensson och befanns vara i dåligt skick p.g.a. de fuktproblem dess oljefärg vållat. Kostnaden för en konservering ansågs ej stå i paritet med målningens värde. Således beslutades att knacka ned densamma. Istället skänktes en ny altartavla av syföreningen. Denna målades av koloristen Viking Lanje, Laholm, och skildrar Kristus och lärjungarna. I ett brev till domkapitlet understryker Lanje färgernas betydelse och hur de gjorts korresponderande med kyrkorummets nya färgsättning: "Gröna färger med röda motsättningar är dominerande såsom i bänkmålningen. Ljusa och gyllene färger svarar mot kyrkans målning för övrigt. /.../ En del justeringar av färgerna får nog göras när kyrkans målning är avslutad, så att altartavlan kommer att ansluta sig i harmonisk förening till helheten."
Antingen i samband med Noréens renovering eller under senare delen av 1900-talet slopades bänkraderna under bakre delen av läktaren. Inga handlingar i ATA bekräftar när så skedde eller när därvarande textilskåp tillkom. 1994 konserverades nummertavlorna och altartavlans ram av konservator Gunnar Truedsson. 2000 genomfördes en renovering projekterad av ConAd AB. Tornets rötskadade bjälkar och stolpar i bjälklagen utbyttes och stålbalkar insattes som förstärkning. Ljudluckorna renoverades och lanterninens fönster byttes mot nya med samma indelning. Lanterninens tak omtäcktes med kopparplåt och dess väggar kläddes in med kopparplåt likaså. Korset och kulan förgylldes. Kyrkans fasader översågs. Bomputs och cementlagningar togs bort och ilagades innan avfärgning. Fönstren ommålades i befintlig kulör. Sannolikt i samband med dessa arbeten försågs vapenhuset med ett nytt golv av furubräder.