Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KARLSTAD NORSHOLM 2:1 - husnr 1, NORS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

NORS KYRKA (akt.)
1995-02-21
Historik
Komplettering vid inventering 2003:
Att det funnits en kyrka i Nor redan under medeltiden anses säkert. Denna kyrka räknades på 1300-talet som "Sätes- och Moderkyrkia" i Friku (Fryka) härad. Kyrkan med medeltida delar låg något västnord om den nuvarande, närmare älven och revs 1796 för att ge plats åt dagens kyrka. Byggmästaren Johan Georg Reincke från Karlstad, fick år 1782 i uppdrag av församlingen att utarbeta ritningar till den gamla kyrkans utvidgning och förbättring. Arbetet omförvandlades efter diskussioner sedan till nybyggnation. Reincke utförde ritningarna och grundstenarna började läggas 1784. Men man hade inte inväntat Kungl. Maj:ts godkännande. Nya ritningar framtogs 1785 av Jacob Wulff på Överintendenstämbetet. Reinckes uppdrag blev reducerat till byggnadsledarens. Kyrkobygget kom på grund av ekonomiska problem att uppskjutas. År 1796 startade arbetena på nytt, nu under ledning av murmästaren Sven Hertz. Våren 1798 blev den gamla kyrkan nedriven och stenen från densamma använd till tornbygget.
Den nya kyrkan placerades strax söder om den gamla, något längre ifrån Norsälven vars vatten hade undergrävt grunden i den gamla kyrkan. Kyrkan fick tidstypisk planutformning med långhus avslutat med tresidigt koravslut och torn i väster. 1859 vidbyggdes sakristian av tegel på östgaveln, och under början av 1900-talet den lilla arkivbyggnaden på norrsidan. År 1804 fick kyrkan sin första altaruppsats. Den var kombinerad med predikstol, vilken var anbringad ovan altaret. Detta stod längre fram i kyrkan än dagens altaruppsats. Bakom var inrett en sakristia. Kvar av den äldre altartavlan är en grisaillemålning föreställande korsresningen. År 1859 fick kyrkan sin nuvarande altaruppsats och predikstol. Samma år tillbyggdes den nuvarande sakristian öster om koret. Tornet försågs 1798 med en låg huv med fyrkantig lanternin. Fram till 1904 hade kyrkan detta utseende. Spiran, som vi ser idag tillkom vid en omfattande restaurering just detta år. Den är utförd i trä och plåtbeklädd, ritad av den värmlandsbördige arkitekten Bror Almquist. Han inklädde trätunnvalvet med pärlspont i fält. Det tidigare slutna bänksystemet med gaveldörrar togs bort och ersattes med höga öppna bänkar, utan dörrar. 1934 började man en ny stor renovering under ledning av arkitekt Bror Almquist. I en under koret upptagen källare installerades en varmluftsanläggning. Korgolvet, som höjdes något, fick slipade kalkstenplattor, och under bänkarna lades nytt brädgolv. Taket renoverades och den ursprungliga beklädnaden av enkla breda bräder togs fram. Korsfönstren försågs med glasmålningar med motiven "den heliga familjen" och "de tre vise männens tillbedjan", ritade av konstnären Yngve Lundström, Stockholm. Altaret och predikstolen samt taklisten dekorerades av konstnären Oscar Jonsson, som även ansvarade för kyrkorummets övriga nya färgsättningen. Huvudsaklig vit färgsättning ommålades i gul-, brun-, grön- och gråaktig färgsammansättning.
År 1955 installerades elektrisk belysning och 1960 belades kyrktornet med kopparplåt. 1992-93 utförs inbyggnader under läktaren för att rymma toalett, samlingsrum, textilförvaring med mera efter ritning av arkitekt Bror Jonsson. År 2003 byts värmesystemet.