Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VARBERG GRIMETON 44:1 - husnr 1, GRIMETONS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GRIMETONS KYRKA (akt.)
1997-03-24
Historik
Socknen är känd för sina sex långvågsradiomaster. Talrika fornlämningar, bl a två större och några mindre gravfält samt rester av en fornborg vittnar om längden av bygdens historia. Man måste utgå från att Grimetons församling liksom sina grannsocknar ägt en kyrkobyggnad redan på medeltiden. Den första kyrkan lär ha varit en gårdskyrka. Det är också troligt att detta var en stavkyrka.

Så som kyrkan i dag ter sig, med undantag av tornet som uppfördes 1919, tillkom den år 1800 med ägaren av Torstorps gård Carl Otto Wolffradt, dåvarande patronus, som byggherre. S.P. Bexell skriver i sin "Hallands historia", Göteborg 1817-1818: "Den äldre kyrkan, uppbyggd af framledne Canzleren Herman Wolffradt, står ännu till större delen qwar, och utgör nu nedre delen af den nya". Nedre delen av långhuset skulle alltså kunna äga medeltida ursprung. Dock står i skriften "Kyrkorna i Varbergs kommun" att kyrkan är uppförd vid 1600-talets mitt.

Vid ombyggnaden år 1800 tillkom korsarmarna och koret. Innan tornet byggdes 1919 hade kyrkan en klockstapel av trä placerad strax öster om koret.

Grimetons kyrka har medeltida ursprung med vissa delar bevarade. Kyrkan föregås av en stavkyrka av trä. Nuvarande kyrka antas härröra från 1400-talet och ha förlängts ca 1680.

Långhus och kor fick sitt nuvarande utseende år 1800 då korsarmarna tillbyggdes.

Tornet uppfördes 1919.

Kyrkans inredning är till stora delar från den genomgripande förändring som genomfördes 1919 i samband med att tornet uppfördes. Då tillverkades t.ex. altaret, altarringen, korskranket, skranket runt sakristian och bänkinredningen. I altaruppsatsen från 1919 sitter en tavla från 1700-talet, vilken anses vara en van Dyck-kopia av H. S: Sommer. Predikstolen är från senare delen av 1600-talet.

På kyrkans norra vägg hänger ett ca två meter långt parti av den gamla läktarbarriären.

Orgelfasaden härstammar från en äldre orgel från 1835.

1966 målades hela inredningen inkl. predikstolen i en grå-rosa kulör.

Nuvarande färgsättning härrör från en genomgripande interiör restaurering 1995-96, omfattande omputsning och kalkning av väggar, återställande av takmålningar, rengöringar och behandlingar av sten och trägolv, ommålning av snickerier efter färgarkeologisk undersökning med beslut att inredningen från 1919 och dess klassiska stenarkitektur skulle betonas. Konserverings- och färgsättningsarbetet utfördes av Anders Darwall.