Stäng fönster KARLSTAD ÖSTRA FÅGELVIKS KYRKA 2:1 - husnr 1, ÖSTRA FÅGELVIKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA FÅGELVIKS KYRKA (akt.) | |
| 1995-03-09 |
| Historik |
|---|
|
Kompettering vid inventering 2004- Den första kyrkan i Östra Fågelvik var en tidig medeltidskyrka i sten från 1100-talet. Den låg ca 600 m nordväst om den nuvarande kyrkan och skall enligt uppgift ha legat på en "sumpig äng" vid gården Björka. På 1830-talet lär man också vid dikesgrävningar på gården ha funnit lämningar som tyder på att här funnits en kristen begravningsplats. Kort tid efter reformationen var kyrkan mycket förfallen och man fick år 1563 hjälp till en större reparation. Medeltidskyrkan övergavs vid 1600-talets slut. Platsen grävdes ut 1970-71 då återfanns grunderna efter en liten stenkyrka med långhus och kordel med måtten 6,5 x 5,2 respektive 3,3 x 3,2 meter. En träkyrka uppfördes på den nuvarande kyrkans plats på 1680-talet. Kyrkan, som stod färdig 1691, var tjärbrådd och försedd med klockstapel, vapenhus och sakristia. Klockstapeln blev dock färdig först några år in på 1700-talet. Träkyrkan brann ned den 11 augusti 1714 till följd av ett åsknedslag. Allt som räddades var en psalmbok och en bibel. En ny stenkyrka påbörjades 1715 och arbetet bedrevs i etapper fram till 1726. Kyrkan uppfördes med tidstypisk planform bestående av rektangulärt långhus med tresidigt koravslut, vidbyggd sakristia på nordsidan samt västtorn. Arbetet leddes av murarmästare Lars i Lundstorp. Snickaren Anders Olsson, Filipstad var ansvarig för inredningen. Den första gudstjänsten hölls i kyrkan 1716 som då också invigdes av superintendenten Torsten Rudén. Sakristian uppfördes 1724 av hantverkare Per Håkansson, Bäck, Östra Fågelvik. Tornet uppfördes 1725 av muraren Lars i Lundstorp och tornhuven var färdig året därpå. Interiören målades år 1728 av mäster Nils Mård, Karlstad. Predikstolen uppsattes år 1730 och är den predikstol som fortfarande används. Det finns flera sägner kring predikstolen. Bland annat sägs att Gustav Vasa låtit uppföra den åt Olaus Petri i Stockholms storkyrka och att det skulle ha varit denna som gett Olaus Petri namnet "Mäster Olof i korgen". Det har också sagts att predikstolen stått i Wittenberg och att Martin Luther skulle ha predikat ifrån den. Ingen av dessa traditioner kan dock vara sann. Predikstolen är nämligen utförd i barock med reminiscenser av senrenässans och enligt experternas omdöme pekar detta på att den bör vara byggd i senare hälften av 1600-talet. På huven till predikstolen finns årtalet 1625, men vissa olikheter i huven och predikstolen tyder på att de från början inte hört samman. Till Östra Fågelvik kom predikstolen från Karlstads domkyrka, som hade fått den från Fellingsbro kyrka i Närke. Av någon anledning passade den inte för domkyrkan, varför den överläts till Östra Fågelviks kyrka, mot att man ersatte Karlstad för frakterna. Kapten Johan von Gegerfeldt på Välinge var vid den tiden kyrkoföreståndare och han bidrog till målningen av predikstolen, vilket också avspeglas det gegerfeldtska vapnet på predikstolens trappräcke. Även altartavlan är ett förnämligt arbete, som var färdigt på hösten 1735. Den är tillverkad av bildhuggarna Isac Schullström och Bengt Wedulin. Det var Schullströms första arbetet i trakten. Efter 16 veckor var arbetet färdigt varefter han också målade den. Arbetet blev lyckat och fungerade som viktig marknadsföring för Schullström och han fick snabbt nya uppdrag. En västläktare uppfördes 1756. I samband med detta togs ett större valv upp mellan tornet och kyrkorummet. Arbetet utfördes av Hinrik Hofman som var gesäll under domkyrkobyggaren Haller. Kyrkan har under 1800-och 1900-talen genomgått flera förändringar. Vid mitten av 1800-talet gjordes det platt innertaket om till trätunnvalv, och yttertakets resning ändrades och lades med skiffer. I slutet av 1800-talet tillkom det nuvarande altaret, altarringen och psalmnummertavlorna. Den nuvarande interiören med bänkkvarteren, färgsättnigne och läktarunderbyggnader härrör från en renovering 1973 under ledning av arkitekt Janne Feldt. |
