Stäng fönster ARVIKA STAVNÄS 2:1 - husnr 1, STAVSNÄS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STAVSNÄS KYRKA (akt.) | |
| 1995-03-07 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2002: Kyrkan började uppföras på 1690-talet av murarmästare Olof Jöransson från Hallsmo i St Kil socken. Murarna stod färdiga 1699 och i ett sockenprotokoll från tiden står att läsa: "Kyrkan skall ha 2 dörrar, en i söder och en i väster, 3 fönster på södra och 2 eller 3 på norra sidan, välvde á 5 eller 6 alnar höga och 3 eller 4 alnar breda". Taket var färdigt 1704 och invigning av kyrkan skedde de 29 oktober 1705. Till invigningen fanns en predikstol tillverkad av bildhuggaren av Nils Falk. Det kom att dröja till 1723 innan sakristian var färdigställd. Även det arbetet utfördes av murarmästare Olof Jöransson från Hallsmo i St Kil. En plåtklädd por från den gamla kyrkan flyttades över till kyrkan och användes som dörr till sakristia. Tornspiran reses 1726 och det arbetet utfördes av Ingemar Påfwelsson från Västergötland. 1748 var det dags att byta ut den gamla altartavlan mot en nytillverkad altaruppsats, tillverkad av bildhuggaren Olof Bruse. Ett år senare målades den av Hans Georg Schüffner från Åmål. 1750 kom samme målare tillbaka och målade predikstolen. Fasaden kalkades om 1754 av murmästaren Olof Nilsson i Sund, Svanskogs socken. 1757 gjordes en läktare i väster, arbetet utfördes av schatullmakaren (finsnickaren) Gustaf Alldrin, Stavnäs. Ett altare tillverkades 1764 av samme Alldrin. År 1779 var det åter dags att kalka om kyrkan. Denna gång skedde arbetet av murarmästaren Kihlgren från Viken i Kila socken. Ett stengolv lades in i kyrkan 1787. År 1796 målades kyrkan invändigt av nämndemannen Per Olsson i Kisterud, Västra Ämtervik socken och två år senare sattes nya fönster in. 1803 lagades sprickor i väggarna och kyrkan rappades utvändigt. Invändigt ströks den med krita. Arbetet utfördes av murarmästare Olof Svanbom från Svanskog. Spåntaket byttes 1814-?1815 byttes mot skiffertak. Iför detta arbete sänktes takstolarna så att taket fick ett flackare takfall. 1828 ströks tornets stickor med tjära och tornet kalkades. I ett visitationsprotokoll från 1830 står: "Stavnäs långkyrka av sten belägen på prästgårdens jord, grundlades 1699 och invigdes den 29 oktober 1705. Kyrkomuren är 1 ½ alnar tjock, lagd av gråsten på inre och yttre sidorna, mellanrummet av klappersten. Kyrkan är 42 alnar lång, 201/2 aln bred och 11 aln hög. Tornet även av sten med en 2 alnar tjock och 37 alnar hög mur, uppförda vid samma tid som kyrkan. Tornspiran är omkring 40 alnar hög och är spåntäckt och tjärbrådd 1828, dess spets består av ett kors med kulor. Sakristian belägen fritt på norra kyrkoväggen, av sten, med 3 fönster och dörr av järn, är 9 alnar bred och 5 alnar hög, allt invändigt. Golvet är lagt med skifferhällar både i kyrkan och tornet, sakristians av bräder. 24 bänkrum på vardera sidan gången försedda med dörrar och reglar, samt i den 6 alnar breda läktaren. Taket är välvt och liksom alla bänkrummen målat med ljusblåfärg. Kyrkans yttertak lades 1815 av skiffer, även det över sakristian. " År 1838 sattes nytt glas i fönstren och nya grindar till kyrkogården togs från Sölje. Kyrkan och tornet kalkades och torntaket ströks med tjära 1864. Även inteiören ströks med kalk samma år. Reparationer utfördes på tornet år 1862.Samma år ströks innertaket med krita och väggarna med kalk. Bänkarna riktades och dess säten höjdes 6 tum. 61 stycken bänkar vitmålades. Västläktaren utvidgades och en orgel med 8 stämmor tillkom där 1866. Orgeln utfördes av orgelbyggaren Zetterqvist, Örebro. Läktaren målades i vitt och guld. Även sakristian ommålades. En kamin införskaffades 1874 och på 1880-talet monterades nya öppna bänkar i kyrkan. Dessa var öppna med profilerade gavlar. År 1913 gjorde arkitekten Bror Almqvist ett förslag på renovering av kyrkan. Gällande: grundförstärkningsarbeten, förstärkning av takstolar, reparation av yttertak och utvändiga trälister. Reparation och tjärstrykning av tornets spånklädnad. Utvändig rappning och kalkstrykning av väggarna, oljemålning av utvändigt trävirke (fönster målades grågulvita med varmt vita lister). Dörren till sakristian ströks med svart fernissa. Tillvaratagande, hopsättning och upphängning av triumfkrucifix och sköldmärke. Ny fotränna av galvad plåt och inklädnad av skorsten av galvad plåt. Orgelläktaren målades, utom förslaget, i vitt och guld, som tidigare. Byggmästare var Lindberg, Säffle. 1919 gjorde Almqvist en inspektion och avsyn av det utförda arbetet. Rännor som uppsattes 1913 målades svarta. Bror Almqvist gjorde ett nytt program för kyrkans renovering 1929. Detta arbete genomfördes 1937. Bland annat avlägsnades de målade klockorna av trä på tornet. En omfattande renovering under ledning av arkitekten Einar Lundberg skedde 1955. De öppna bänkarna byttes mot slutna bänkar i 1700-tals stil. Ombyggnad och utvidgning av orgeln, renovering av sakristia, inrättande av kopparklädda ytterdörrar, fullständig ommålning av interiören, konservering av äldre inventarier som altaruppsats, och predikstol. Eluppvärmning installerades. Omläggning av taket. Nytt golv. Altaret höjdes och flyttades fram. Exteriören målades 1982 och konservering av altaruppsats och predikstol skedde 1983 under ledning av konservator Urban Ullenius. Ny textilförvaring ordnades i sakristian 1986 då tillkom också ny slät panel på båda sidor om dörren till vapenhuset. Spånet på tornhuven lades om 1994. Det gamla spånet byttes ut i erforderlig omfattning med profiler lika befintliga. Spånen spikades på nytt underlag av träpanel eftersom den gamla panelen var rötad helt byttes ut. Spånen ströks med tjära. Arbetet utfördes av Hälsinge takspån. Invändiga arbeten genomfördes i koret 1996. En gravsten över löjtnanten Knut Roos, död 1709, som ligger i korgolvet lyftes eftersom den hade sjunkit i en änden. Efter förslag från firman Närkesten gjöts tre betongbalkar som underlag för hällen. Över den befintliga graven, som inte rördes, lades ett lager singel som bärlager åt betongbalkarna. Mellan hällen och balkarna lades hydraliskt kalkbruk. En renovering av exteriören skedde också 1996. Denna innebar att cementlagningar och större bompartier togs bort och ilagningar skedde med kalkgrund och hydraliskt kalkbruk. Avfärgning skedde med Gotlandskalk. Takfot av trä och fönstersnickerier utvändigt målades med linoljefärg, likaså ventiler och övriga smidesdetaljer. Tornluckorna ströks med tjära. 1999 installerades en toalett med slutet system. Det gjordes i ett förråd i gången mellan vapenhus och kyrkorum. En elmotor till orgeln var tidigare placerad här, men flyttades istället till ett utrymme under norra trappan i vapenhuset. |
