Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORÅS GUSTAV ADOLFS KYRKA 1 - husnr 1, GUSTAV ADOLFS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GUSTAV ADOLFS KYRKA (akt.)
1997-09-03
Historik
Borås Gustav Adolfs kyrka byggdes 1903-06. 1896 tillsattes en kommitté för att uppföra en ny stadskyrka. Arkitekten Adrian Crispin Peterson bemyndigades att utse en lämplig plats för den nya kyrkan, och man fastnade för ett område på landeriet Lugnets ägor. Efter en arkitekttävling 1897 utsågs arkitekten Carl Bern, svenskfödd men verksam i Berlin, som den som fick framlägga de slutgiltiga ritningarna. Att en utomlands verksam arkitekt anlitades var ovanligt. Den kyrka som invigdes 1906 hade en arkitektonisk utformning som till största del följde den sedan länge rådande, nygotiska traditionen. Det finns dock anslag som pekar framåt, bland annat användandet av äkta material. De nygotiska ambitionerna accentuerades interiört av det dekorationsmåleri som utfördes av målaren Edvard August Bergh och de polykroma, figurativa korfönstren från Neuman & Vogel. Arkitekten Carl Bern ritade många av de fasta inventarierna, bland annat altaruppsats, predikstol och dopfunt, idag förvarade i Borås Caroli kyrkas tornvind.
1950-52 genomfördes av arkitekten Otar Hökerberg en större renovering som kom att ha en stor inverkan på Gustav Adolfs invändiga karaktär. Utvändigt tillkom en sexsidig sakristia som uppfördes norr om kyrkan, anslutande till kyrkorummet via en bönekammare och meditationsgång. Den före detta sakristian, bakom koret, gjordes om till textilkammare med ingång från den nya meditationsgången. De två dörrarna till sakristian som flankerade altaret murades igen. Ett av renoveringens huvudsyften var att skapa ett enhetligare kyrkorum genom att tona ned det kontrastrika färgspelet och skiftande materialeffekter. Därigenom togs det ursprungliga dekorationsmåleriet bort, fasadteglets glaserade yta blästrades bort, fogarna tonades ned och kolonnetternas förut polerade skaft höggs om. De putsytor som fanns på väggarna murades igen med fasadtegel som sågats i skivor. Den nya färgsättningen komponerades av arkitekten i samarbete med konstnären Yngve Lundström. Att begränsa ljusinsläppet ansågs också viktigt. I koret togs de tre korfönstren bort, öppningarna murades igen och korväggarna dekorerades med färgstarkt, figurativt freskomåleri av konstnären Pär Siegård. Två korfönster återanvändes i tvärskeppens östra väggar. De ursprungliga tvärskeppsläktarna togs bort och nya, diagonalriktade byggdes upp i anslutning till långhusets sidoläktare. De ursprungliga läktaringångarna i östväggen gjordes om till burspråksliknande psalmnummertavlor. I väster, under orgelläktaren, togs bänkinredningen bort och utrymmena kom att fungera som "förrum" med lösa stolar. Även i långhuset togs bänkar bort för att öka avståendet mellan första bänkraden och koret. För att ge en "lugnare" prägel på interiören ersattes nästan all ursprunglig, fast inredning, med undantag av altaret och bänkinredningen. En ny altaruppsats, i form av en rektangulär triptyk, tillverkades av Christian Berg som också skar den nya altarringen. Den nya, polygonala predikstolen ritades av arkitekt Otar Hökerberg, fyllningsrelieferna skars av skulptören Torolf Engström. Skulptören Liss Eriksson nyttjade den ursprungliga predikstolsfoten i vit, fransk sandsten för att tillverka den nya dopfunten. Denna placerades invid ett nytt dopaltare vid triumfbågens södra tegelvägg. Platsen för dopet markerades med en smidesskulptur som tillverkades av samme konstnär. Såväl västläktare som sidoläktare och de nya läktarna i tvärskeppen fick nya läktarbröstningar. Konstnären Torolf Engström skar två konsolskulpturer som placerades på västläktarens bröstvärn. Kyrkan fick samtidigt en ny orgel med betydligt större orgelfasad som skymde rosettfönstret i västväggen. Bakom orgeln inreddes, i två plan, kapprum för kören, organistrum, instrumentförråd i trapprummet ett repetitionsrum för kören. Vapenhusets takvalv dekorationsmålades med bladslingor i en slags medeltidsinspirerad stil. Runt om i långhuset och till sakristia, bönerum och meditationsgång införskaffades nya konstverk av olika konstnärer, allt från gobelänger, broderier till träskulptur och inramat oljemåleri av hög kvalitet. Även tekniskt innebar renoveringen genomgripande förändringar. Ett nytt betonggolv ersatte ett uppruttet träbjälklag, värmeledningen kompletterades med uppvärmning av kyrkgolvet och riklig uppvärmning i koret sattes in för att häva ett tidigare besvärande drag. Väggar, främst i tvärskeppen, och läktarbröstningar bekläddes med "akustikplattor" för att dämpa ljudet i kyrkan. Ny, modernistiskt inspirerad armatur ritad av renoveringsarkitekten, införskaffades till hela kyrkorummet och fick delvis ny placering.
Senare större förändringar i kyrkorummet har varit införskaffandet av kororgel 1964, tillbyggnaden av en handikappramp invid den norra ingången i vapenhuset 1967, samt den nya orgeln på västläktaren som installerades 1975-76. 1981 inreddes ett "Petruskapell" i norra tvärskeppet. Kapellet fick en orgel 1996. År 2000 installerades serveringskök i södra trapphusets bottenvåning vilket föranledde en ommöblering med cafébord under södra delen av orgelläktaren.