Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GRUMS EDS KYRKBY 4:1 - husnr 1, EDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

EDS KYRKA (akt.)
1995-02-20
Historik
Komplettering vid inventering 2002:
En liten medeltida kyrka, troligen uppförd i mitten av 1200-talet, låg på gården Kyrkebyns ägor. Den efterträddes av en annan träkyrka, möjligen på 1500-talet, också den på Kyrkebols ägor. (Efter utgrävningar här i slutet av 1940-talet restes en minnessten på kyrkogården 1950 och den forna kyrkogården hägnades.) En växande befolkning i mitten av 1700-talet ledd i Ed, liksom i många andra socknar, till att den befintliga kyrkan blev för liten.
Efter beslut 1766 upprättades ritningar på en ny kyrka av murarmästare Sven Hertz, upplärd av domkyrkobyggmästaren Christian Haller, Karlstad. Ritningarna skickades till överintendentsämbetet i Stockholm för beslut. Församlingen fick dock vänta i 18 år innan nya ritningar, även de av Hertz, kunde godkännas. Den 29 april 1783 lades den första grundsten till nybygget. Denna sten skall ligga under nuvarande predikstol, här inmurades också ett skrin med silvermyt från Gustav IIIs tid. Drivande bakom kyrkobygget var major Carl Fredrik Uggla som skänkte 1000 daler silvermynt till kyrkobygget. Långhus, kor, sakristian och torn uppmurades av natursten mellan åren 1783-85 under ledning av var murarmästare Sven Hertz från Karlstad. Altaruppsats och predikstol flyttades över från den gamla kyrkan. Den nya kyrkan invigdes den 31 augusti 1788. Den fick då, efter kungligt beslut och på församlingens begäran, namnet "Gustaf Adolphs kyrka", efter den dåvarande kronprinsen. Namnet ändrades dock snart till Eds kyrka. Den gamla kyrkan såldes på auktion 1788.
Under koret finns ett utrymme som från början var gravkammare åt Karl Fredrik Uggla och hans maka Agneta Elisabeth Didron och deras barn.
Tornets nuvarande avslutning med svart tornlanternin och vitmålade fönsterbågar fick sin form 1819. Det uppfördes av "tornbyggaren" Pär Svensson från Elofsrud i V:a Ämtervik. Före detta fanns ett spånklätt skyddstak på tornet. Den förgyllda kulan med kors sattes upp 1852.
Långhusets ursprungliga spåntak togs bort 1833 och ersattes av ett rektangulärt småskiffer, troligen från Glava. Tio år senare fick takstolarna förstärkas för att orka bära det tunga skiffret.
I slutet av 1870-talet byggdes västläktaren till och en orgel placerades där. Den utfördes av orgelbyggaren E A Setterqvist, Örebro 1879. Av denna orgel finns fasaden bevarad, men 1945 utökades den till 22 stämmor. Denna ombyggnad utfördes av Hammarberg, Göteborg.
En invändig renovering, utan vederbörliga tillstånd, skedde 1902. Den innebar en kraftig omgestaltning vilken förändrade interiörens karaktär. Det välvda innertaket kläddes med pärlspånt och uppdelades med lister i fält. Väggarna målades grågröna och indelades i fält med enkel schablonmålad dekor. Två korfönster öppnades upp och försågs glasmålningar av Stockholmsfirman Neuman & Vogel. Altarpartiet förändrades helt och fick som prydnad ett enkel kors med svepning. Äldre inventarier ommålades och den äldre slutna bänkinredningen byttes mot nya, öppna bänkar. Träbågarna i långhusets fönster ersattes av bågar i gjutjärn, vilket bekostades av Liljedals glasbruk.
Mellan 1938-9 genomfördes en inre restaurering efter ett program av länsarkitekt Conny Nyqvist. Syftet med restaureringen var att återställa utseendet till tiden före 1902 års arbeten. Innertakets pärlspånt ersattes av treetex-skivor. Korfönstren murades igen och glasmålningarna flyttades till tornet. Långhusets fönster fick träbågar och väggmålningarna avlägsnades. Altarpartiet ombyggdes igen och den gamla altaruppsatsen återuppsattes. 8 nya ljuskronor från Holmströms. Arbeten i vapenhus, bland annat ny trappa till läktaren. Återinvigning 29 januari 1939.
1965 togs all puts bort på tornet som sedan omputsades. Enligt uppgift togs samtidigt också allt skiffer ner på hela taket och undertaket lades nytt. Skiffret tvättades och spikades sedan åter på plats.
Den senaste större invändiga renoveringen genomfördes 1983 under ledning av arkitekt Lars-Erik Havstad. Då kläddes innertaket åter med släta brädor enligt det äldsta utförandet. Mittgången höjdes till kvarterens nivå och golvet isolerades. Nya bänkar tillverkades och försågs med bänkvärme. Några bänkar togs bort längst bak och en läktarunderbyggnad gjordes med plats för brudkammare, WC och städutrymme. Äldre inventarier konserverades under ledning av Urban Ullenius och äldre färgsättning togs fram. Sakristian försågs med ny inredning. Återinvigning skedde den 28 augusti 1983.
På grund av läckage mellan torn och tak under vintern 1999- 2000 gjordes lagningar 2000-01. Detta innebar både lagning av läcka och putslagningar på torn och långhus.