Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

KNIVSTA KNIVSTA 19:1 - husnr 1, KNIVSTA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Knivsta kyrka exteriör.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
KNIVSTA KYRKA (akt.), KNIVSTA KYRKA (akt.)

1280 - 1319

1300 - 1300

Uppsala
Knivsta
Uppland
Knivsta
Knivsta församling
Uppsala stift
Forsbyvägen 130

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Knivsta kyrka är byggd omkring år 1300 som en salkyrka med skalmurar i gråsten. Valv, väggpelare, fönster- och dörromfattningar är av tegel. Gavelröstenas yttre murskal är murade i tegel medan dess inre skal är av gråsten förutom den allra översta delen. Kyrkan, orienterad i östvästlig riktning, har vapenhus i söder och sakristia i norr. Sakristian antas vara kyrkans äldsta del. Den har förtagningar i södra och västra sidan som visar att den kan ha byggts till en äldre kyrka på samma plats. Samtliga gavelrösten är försedda med blinderingar. Långhus- och korgavlarna har karakteristiska höga, smala och spetsbågiga blinderingsnischer. ...

Läs mer i eget fönster

År 1280 - 1319 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus med kor, sakristia
År 1280 - 1319 Nybyggnad - Korparti
År 1280 - 1319 Nybyggnad - Sakristia
År 1300 - 1300 Nybyggnad
ca 1300 Kyrkan i Knivsta uppförs i gråsten som en salkyrka. Den försågs med ett plant innertak av trä. Sakristian är äldre än kyrka i övrigt. Troligen föregicks kyrkan av en äldre romansk stenkyrka.
År 1450 - 1500 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Kyrkan välvs med tegelribbvalv och förses med målningar som attribuerats till Tierpsgruppen. Ungefär samtidigt införskaffas altarskåpet.
År 1470 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
År 1500 - 1500 Nybyggnad - Vapenhus
Ca 1500 Vapenhuset byggs i söder.
År 1634 - 1634 Fast inredning - skrank
Korskrank byggs
År 1646 - 1646 Fast inredning - läktare
En läktare byggs och bänkarna restaureras.
År 1760 - 1760 Ändring - ombyggnad, fönster
Fönstren utvidgades.
År 1770 - 1770 Fast inredning - altare
Stenaltaret rivs.
År 1774 - 1774 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol införskaffas.
År 1830 - 1849 Ändring
Korgolvet läggs om och ny altarprydnad anskaffas.
År 1892 - 1892 Ändring - restaurering, interiör
Restaurering efter förslag av arkitekten G. Petterson. Den omfattade ny inredning med altare, altarprydnad, altarring, bänkar, läktare och orgel. De medeltida målningarna i valven och på pelarna togs fram och retuscherades eller bättrades hårt.

G Pettersson (Arkitekt)

År 1958 - 1961 Ändring - restaurering, interiör
Restaurering efter förslag av arkitekt Harald Thafvelin genomförs. Nytt kalkstensgolv läggs i kyrkan, ny bänkinredning, nytt altare. Delar av 1890-talets måleri avlägsnas och medeltidsmålningarna konserveras. Konservator var Sven Dalén. Delar av 1890-talets inredning bevaras såsom altarringen, läktarbarriären och predikstolen. Nytt orgelverk placeras bakom den gamla orgelfasaden som bevaras. Nya fönster sätts in. Gravstenen i koret under epitafiet flyttas och läggs i korgolvet. Rundfönstret i norr muras igen och ersätts av ett mindre, rundbågigt fönster. Valven isolerades. Nya elinstallationer.

Harald Thafvelin (Arkitekt)

År 1960 - 1960 Konservatorsarbeten
Rengöring och lagning av Kafleska epitafiet utförs av R. S. Wibeck

R S Wibeck (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1979 - 1979 Ändring - ombyggnad, fönster
Korfönstret försågs med glasmålningar av Jochem Poensgen. Altarskåpet sänktes för att fönstret skulle synas bättre.