Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

HÅBO ÖVERGRAN 6:15 - husnr 1, ÖVERRANS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Övergrans kyrka interiör före 1905.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
ÖVERRANS KYRKA (akt.), ÖVERGRANS KYRKA (akt.)

1170 - 1199

1175 - 1199

Uppsala
Håbo
Uppland
Övergran
Övergrans församling
Uppsala stift
Katrinedalsvägen 2

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2005

Övergrans kyrka byggdes under slutet av 1100-talet som en romansk kyrka med långhus och smalare, troligen absidförsett, kor. Byggnadsmaterialet är gråsten. Något senare byggdes tornet i väster i romansk stil. Under andra hälften av 1200-talet revs det romanska koret. Kyrkan utvidgades österut och en sakristia byggdes norr om det nya koret. Sakristian välvdes med ett s.k. gratvalv av gotländsk typ som är sällsynt i Uppland. Kyrkorummet täcktes av trävalv. Fragment av kalkmålningar från denna period finns bevarade ovan kyrkvalven samt i valvbågen mellan långhuset och tornet. Under 1400-talets senare del välvdes kyrkan med tegelvalv so...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1996

Övergrans kyrka byggdes under slutet av 1100-talet som en romansk kyrka med långhus och smalare, troligen absidförsett, kor. Byggnadsmaterialet är gråsten. Något senare byggdes tornet i väster i romansk stil. Under andra hälften av 1200-talet revs det romanska koret. Kyrkan utvidgades österut och en sakristia byggdes norr om det nya koret. Sakristian välvdes med ett s.k. gratvalv av gotländsk typ som är sällsynt i Uppland. Kyrkorummet täcktes av trävalv. Fragment av kalkmålningar från denna period finns bevarade ovan kyrkvalven samt i valvbågen mellan långhuset och tornet. Under 1400-talets senare del välvdes kyrkan med tegelvalv so...

År 1170 - 1199 Nybyggnad
1100-talets slut, Övergrans kyrka uppförs som en romansk gråstenskyrka med långhus och smalare kor.
År 1175 - 1199 Nybyggnad
År 1200 - 1224 Nybyggnad - Torn
Långhus
År 1200 - 1200 Ändring - påbyggnad
ca 1200. tornet byggs i väster.
År 1250 - 1299 Nybyggnad - Sakristia
År 1250 - 1299 Nybyggnad - Korparti
År 1250 - 1300 Ändring - ombyggnad
Kyrkan utvidgas åt öster och får sin nuvarande planform. Interiören täcks med ett trepassformat trätunnvalv. Sakristian byggs i norr och välvs med ett gratvalv av gotländsk typ. Kyrkan förses med kalkmålningar av vilka endast fragment finns bevarade.
År 1450 - 1474 Nybyggnad - Vapenhus
År 1470 - 1479 Ändring - ombyggnad, valvslagning
1470-talet, kyrkan välvs med stjärnvalv i koret och långhusets östra del samt med åttadelade valv i långhusets västra del. Ett vapenhus byggs i söder.
År 1480 - 1489 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
1480-talet, kyrkans interiör pryds med målningar av Albertus pictor.
År 1628 - 1628 Fast inredning - läktare
Kyrkan fick en läktare.
År 1666 - 1666 Ändring
Rödfärg inköptes för att färga kyrkomurarna med. Korfönstret vidgades.
År 1670 - 1679 Fast inredning - predikstol
1670-talet, predikstolen doneras till kyrkan av Ebba Brahe.
År 1693 - 1693 Ändring - ombyggnad, fönster
Alla fönster försågs med järngaller, efter inbrott.
År 1712 - Okänt Fast inredning - predikstol
En genomgripande ombyggnad av predikstolen genomfördes.
År 1716 - 1716 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen tillkom, tillverkades av Carl Spaak i Stockholm..

Carl Spaak (Konstnär - Bildhuggare)

År 1718 - 1718 Ändring - ombyggnad
Ingången i väster tas upp. Södra portalen vidgades och vapenhuset inreddes till korskyrka, dvs gjordes om till korsarm som skulle vara en del av kyrkorummet. Det försågs med bänkar. Vapenhusdörren vidgades.
År 1733 - 1733 Ändring - ombyggnad, fönster
Två fönster togs upp på norra sidan.
År 1736 - 1736 Ändring - ombyggnad
Kyrkan rappades och vitlimmades. Tornet reparerades och byggdes om. En högt belägen dörr i tornets västra mur gjordes om till en halvrund fönsteröppning. Det gamla sadeltaket revs och ersattes av en lanterninförsedd barockhuv. Lanterninen var klädd med tennplåt.
År 1786 - 1786 Ändring - ombyggnad
Kyrkan restaurerades. Nytt fönster togs upp i norr, det västra av de tre norrfönsterna. Alla fönsteröppningar fick sin nuvarande form. Väggar och valv vitkalkades så att alla medeltida målningar försvann. Det troligen senmedeltida valvet i tornets bottenvåning revs. Ny inredning: altarring, orgelläktare.
År 1789 - 1789 Ändring
Fönsterbänkar av grönmålad järnplåt tillkom.
År 1801 - 1801 Ändring
Nytt brädgolv lades i sakristian. Det ersatte ett gammalt golv av tegel. En kakelugn sattes upp i sakristian.
År 1820 - 1820 Ändring
Sakristian försågs med ny dörr.
År 1829 - 1829 Ändring - ombyggnad
Kyrktornet byggdes om och fick sitt nuvarande utseende. Ombyggnad gjordes enligt ritningar av arkitekten J. W. Gerss. Västra portalen vidgades, nya bjälklag lades och kyrkklockorna flyttades in i tornet. Den gamla barockhuven från 1736 ersattes av det nuvarande taket med lanternin krönt av ett kors. Klockstapeln revs. Nya grindstolpar, av putsat tegel, byggdes i västra ingången till kyrkogården.

Jacob Wilhelm Gerss (Arkitekt)

År 1834 - 1834 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen restaurerades av professor Limnell. Orgel byggdes av P. Z. Strand.

Per Zackarias Strand (Orgelbyggare)

År 1841 - 1841 Ändring - ombyggnad
Tornets ljudgluggar ändrades varvid sidoöppningarna igensattes.
År 1870 - 1870 Konservatorsarbeten
Kyrkans medeltida helgonskulpturer konserverades hårdhänt.
År 1877 - 1877 Teknisk installation - värme
En värmekamin insattes i kyrkorummet.
År 1905 - 1905 Ändring - restaurering
Restaurering genomförs under ark. Gustaf Améens ledning. Nya dörrar sattes in i västra ingången. Södra portalen fick sitt nuvarande utseende med dubbla gråmålade svängdörrar. Det runda fönstret i öster togs upp. Golv av plansten lades i mittgång och kor. I bänkkvarteren lades brädgolv liksom innanför altarringen. En varmluftsanläggning installerades. Värmekammare anordnades i sakristians västr del. Det medeltida vapenhuset gjordes om till begravningskapell. Altaranordningen ändrades. Konservering av inventarier. Ny bänkinredning.

Gustaf Améens (Arkitekt)

År 1920 - 1920 Teknisk installation - värme
Elvärmeledning installerades
År 1929 - 1929 Fast inredning - orgel
Ny orgel byggdes av Eriksson och Johnson, Sundbyberg. Den gamla fasaden från 1834 bibehölls.

E Eriksson (Orgelbyggare)

År 1948 - 1948 Underhåll
Spåntaket på kyrkan läggs om med tjärdoppade furuspån.
År 1950 - 1950 Teknisk installation - värme
Ny elvärmeanläggning installerades.
År 1956 - 1956 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningarna i vapenhuset frilades.
År 1964 - 1964 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering utförs enligt beskrivning av ark. Romare. Murverksdokumentation, bl.a. av gotisk trefönstergrupp i korgaveln, görs sedan putsen knackats ned. En äldre ockragul slätputs med vita omfattningar fanns under den vita spritputsen. Ny fasadputs utförs. Invändigt görs prov för att se om de medeltida målnignarna kan tas fram. Tegelgolv lades i sakristian. Dekorativa bårder i sakristians valv togs fram. Nytt skrudskåp i sakristian. Utvändiga plåtarbeten utförs. Nya grindstolpar murades. En runsten påträffas i vapenhusets golv.

Bengt Romare (Arkitekt)

År 1972 - 1972 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering utfördes. Kalkmålningarna togs fram, predikstolen återfick sina ursprungliga färger, interiören i sin helhet målades om. Arkitekt var Ove Hidemark, konservering utfördes av konservator Gösta Lindström.

Gösta Lindström (Konservator)

Ove Hidemark (Arkitekt)

År 1993 - 1993 Underhåll
Förslag till utvändiga och invändiga underhållsarbeten upprättas av Bjerking AB. Arbetena utförs samma år och omfattar renovering av fönster och fasadputs samt plåtdetaljer. Hängrännor och stuprör monteras på tornet torts att tillstånd ej givits av Riksantikvarieämbetet.