Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	ÖJA KYRKA (akt.), ÖJA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1086 - 1086 1100 - 1199 1232 - 1232 1270 - 1300 1270 - 1299
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Öja
Församling	Hoburgs församling
Stift	Visby stift
Adress	Öja kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2010 Öja kyrka är med undantag för sakristian uppförd under medeltiden. Den nuvarande kyrkobyggnaden har föregåtts av en absidkyrka från 1100-talet av vilken man vid utgrävningar återfunnit grundmurarna. Från detta århundrade är även en dopfunt av anonymmästaren ”Byzantios” bevarad. Under 1200-talets första hälft började 1100-talskyrkan förnyas genom att det nuvarande koret med sin invändiga absid med två flankerande absidrum byggdes, och i slutet av samma århundrade tillfogades långhuset. Tornet tillkom på 1300-talet som ett verk av den anonyme stenmästaren Egypticus och hans verkstad. Sakristian är den enda byggnadsdel som inte härs... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2010

Öja kyrka är med undantag för sakristian uppförd under medeltiden. Den nuvarande kyrkobyggnaden har föregåtts av en absidkyrka från 1100-talet av vilken man vid utgrävningar återfunnit grundmurarna. Från detta århundrade är även en dopfunt av anonymmästaren ”Byzantios” bevarad.

Under 1200-talets första hälft började 1100-talskyrkan förnyas genom att det nuvarande koret med sin invändiga absid med två flankerande absidrum byggdes, och i slutet av samma århundrade tillfogades långhuset. Tornet tillkom på 1300-talet som ett verk av den anonyme stenmästaren Egypticus och hans verkstad. Sakristian är den enda byggnadsdel som inte härs...

Läs mer i eget fönster

År 1086 - 1086 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal enligt Strelow.

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	1100-tal ? Absidkyrka av vilken man funnit grundmurar inne i kyrkan samt färgspår på korets yttermurar. TG uppger att kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus och ett kvadratiskt kor med absid.

År 1170 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av anonymmästaren ”Byzantios”, förvaras nu i GF.
Upphovsman	Byzantios (Konstnär)

År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Ornamentala målningar i koret

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, rakslutet, med inbyggd absid

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	omkring 1200 - 1250. Koret med inbyggd absid uppfördes. (ÖA förlägger korets byggnadstid till 1232). Skeppsristning.

År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1200-tal? Gravhäll över herr Nikulas.

År 1232 - 1232 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal Brunius enligt (Scriptorum Rerum Danicum.VIII P. 314).

År 1270 - 1300 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus. Grundmurar till en äldre romansk absidkyrka från 1100-talets senare hälft hittades vid en utgrävning i kyrkan 1988

År 1270 - 1299 Nybyggnad
Åtgärd	Långhuset uppfördes (ÖA anger att N portalen är av mäster Botvid från Eskelhems stil). Triumfkrucifix samt Madonnaskulptur (Öja-madonnan, nu i Gotlands fosnsal; ÖA anger o. 1270). Ornamentala målningar i valven (ÖK anger att kyrkan trol. målades direkt vid uppförandet).
Upphovsman	Mäster Botvid (Konstnär)

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålningar på långhusets Ö vägg i form av tre konungar, ”möjligen av Egypticus’ målare”. Nattvardskalk.

År 1330 - 1370 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Portalomfattning och annan skulpturutsmyckning, tornet
Upphovsman	Egypticus (Konstnär - Bildhuggare)

År 1340 - 1359 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet uppfördes, tillskrivet den anonyme stenmästaren Egypticus och/eller hans verkstad (ÖA anger 1300-talets förra del, TG anger omkr. 1370). Muralmålningar i tornets Ö valvkappa föreställande Kristus, av Egypticus’ målare (ÖK anger tronande Kristus i tornkammaren samt konungarnas tillbedjan).
Upphovsman	Egypticus (Övrig)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målningar, bl a en passionsfris

År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Passionsfris (ÖK anger senare hälften av 1400-talet), scener ur Kristi barndomshistoria samt en framställning av tjuvmjölkerskan.

År 1470 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålningar i koret av vad man tror är en uppsvensk eller dansk konstnär (GKM anger omkring 1480).

År 1600 - 1699 Ändring
Åtgärd	Stödmurarna på långhusets S och N sida uppfördes (TG anger o. 1850). Dopfunt, trol. tillverkad i Burgsvik, ÖA och TG uppger 1620 samt huggen av Peter van Eghen. Den första bänkinredningen tillkom.

År 1614 - 1614 Underhåll
Åtgärd	Utgifter ”Giffvit før taksteen till Sönghuset (koret) … Før een Thunna Tjära … Før fønster ij Kircken … Timmer som ar oppslaget ij Kircken … ”

År 1625 - 1625 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ett par ljusstakar skänktes.

År 1628 - 1628 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol, enligt inskrift målad 1733
Upphovsman	Johan Holst (Hantverkare - Snickare)

År 1628 - 1628 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen tillverkad av snickaren Johan Holst.
Upphovsman	Johan Holst (Hantverkare - Snickare)

År 1640 - 1640 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Sandstensepitafium över hamnfogden Niels Christenson o.h.h. Inger Munck. Målarmästaren tycks vara Lars Mattson Hamel.
Upphovsman	Lars Mattson Hamel (Konstnär)

År 1643 - 1643 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats av sandsten
Upphovsman	Peter Cran (Konstnär - Bildhuggare)

År 1643 - 1643 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen av stenhuggarmästaren Peter Cran.
Upphovsman	Peter Cran (Konstnär)

År 1644 - 1644 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Epitafiet över hamnfogden Niels Christenson målades.

År 1664 - 1664 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Sandstensmonument föreställande den fattiga Lasarus, skänktes av stenhuggarmästaren Gert van Eghen m.fl. Hängde 1830 på pelaren vid ”StorDörren”.
Upphovsman	Gert van Eghen (Konstnär)

År 1700 - 1729 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen målades.

År 1700 - 1799 Ändring
Åtgärd	Kalk köptes in vid flera tillfällen, 1743, 1753, 1759 och 1769.

År 1700 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	1700-tal(?) Muralmålningar i långhusvalven.

År 1733 - 1733 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen målades, bemålningen bekostades av kronolänsmannen Jöns Winter.

År 1735 - 1735 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Timglaset förfärdigades.

År 1737 - 1737 Ändring
Åtgärd	Utbetalning för arbetskraft till kyrkan torn.

År 1740 - 1759 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Votivskeppet.

År 1746 - 1749 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	1746/1749 Utbetalning till nya bänkar.

År 1750 - 1752 Ändring
Åtgärd	1750/52 Byggnadsarbetare betaldes, okänt vad som utfördes.

År 1756 - 1759 Ändring
Åtgärd	1756/59 Utbetalning för arbete med tornet.

År 1772 - 1773 Ändring
Åtgärd	1772/73 Taktegel inköptes.

År 1775 - 1776 Ändring
Åtgärd	1775/76 Betaldes för reparationer, okänt vilka.

År 1800 - 1899 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1800 - 1899 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia. Kalk inköptes vid ett flertal tillfällen.

År 1812 - 1812 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Golven lades om.

År 1817 - 1817 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Triumfkrucifixet hängde i triumfbågen.

År 1818 - 1818 Ändring
Åtgärd	Kyrkan vitlimmades.

År 1824 - 1824 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan göts av Gerhard Horner, Stockholm.
Upphovsman	Gerhard Horner (Klockgjutare)

År 1830 - 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Yttre taket ”ena hälften är af bräder och den andra täckt med tegel”.Fönster: ”af vanligt glas, äro Fyra på S långsidan, Ett på östra gafveln och Ett på den westra; men på hela norra sidan är inge något”. ”Af huggen Sandsten: Gångarna derifrån nedåt kyrkan mellan trenne Bänkrader äro af bräder”. Dopfunten stod mitt i triumfbågen. Bänkarna, tre rader ”en del brunmålade och en del målade” Läktaren byggdes, den hade två rader med bänkar.

År 1830 - 1830 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

Yttre taket ”ena hälften är af bräder och den andra täckt med tegel”.Fönster: ”af vanligt glas, äro Fyra på S långsidan, Ett på östra gafveln och Ett på den westra; men på hela norra sidan är inge något”. ”Af huggen Sandsten: Gångarna derifrån nedåt kyrkan mellan trenne Bänkrader äro af bräder”. Dopfunten stod mitt i triumfbågen. Bänkarna, tre rader ”en del brunmålade och en del målade” Läktaren byggdes, den hade två rader med bänkar.

År 1852 - 1852 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristian konstaterades vid visitation vara tämligen nyuppförd.

År 1861 - 1863 Underhåll
Åtgärd	1861/1863 Reparationsarbeten.

År 1862 - 1862 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal i vindflöjeln.

År 1863 - 1863 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgelfasad (arkitekt G. Fredr. Ekholm).
Upphovsman	G Fredr Ekholm (Arkitekt)

År 1864 - 1864 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Kyrkan står orappad enligt P. A. Säve.

År 1866 - 1866 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	omkring 1866. Brunius uppger att: ett fönster S om altaret togs upp i barocktid(!), de båda rummet i absiden användes dels som sakristia och dels som förvaringsställe, kolonner saknades i båda långhusportalerna samt i ljud- och gallerigluggarna, långhuskolonnens ”södra kapitälet och kronan, hvilka sönderspruckigt ha blifvit illa sammanskrufvadt med två jernband”.

År 1870 - 1870 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Krucifixet återfanns och konserverades.

År 1876 - 1878 Underhåll - exteriör
Åtgärd	1876/78 Inköptes kalk och cement. Reparationsarbeten på taken.

År 1877 - 1877 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal på takstol i långhuset.

År 1884 - 1884 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel byggdes av Åkerman & Lund (TG anger 1886). Inre restaurering.
Upphovsman	Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1887 - 1887 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfuntssockel.

År 1890 - 1890 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Altarskrank, vedkamin och öppen bänkinredning där endast innanmätet är bevarat (arkitekt Gustaf Pettersson). Predikstolen målades brun (tidigare ”färger och guld”).
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1894 - 1894 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Stengolv i långhuset, tidigare trä. Triumfkrucifixet hängde ovan triumfbågen. Kortaket var täckt med bräder. Långhusets tegel- (S) och brädtak (N) byttes mot plåt. Tornportalen saknade 6 st. kolonnetter. omkring 1894 Värmeanläggning i form av flänskamin i långhusets V del.

År 1901 - 1901 Ändring - restaurering

Åtgärd

Genomgripande restaurering av triumfkrucifixet – fullständig uppmålning och förgyllning av C. Wilh. Pettersson (TG anger 1890-tal). Ny krona av bly gjordes av A. M. Elgstrand, Burgsvik. Tornet brann till stor del ned till följd av ett åsknedslag. Tornportalens kolonnetter återställdes, långhuset förstärktes med stödstag av järn.

Upphovsman

A M Elgstrand (Konstnär)

C W Pettersson (Konservator)

År 1903 - 1903 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren togs ned och orgeln fick sin nuvarande placering.

År 1910 - 1919 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Långhustaket belades med plåt (falsad slätplåt i skivtäckning).

År 1932 - 1932 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Nytt värmesystem baserat på lågtrycksånga med pannrum under sakristian

År 1938 - 1939 Ändring - restaurering

Åtgärd

Omfattande yttre- och inre restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm: De medeltida muralmålningarna togs fram av konservator C. Wilh. Pettersson, målningarna retuscherades. Pettersson och målaren Johan Österlund åtgärdade predikstol, orgel, altarrundel, sakristia och bänkinredningen. Delar av väggarna i kyrkorummet gjordes släta med cementputs med upp till 20 cm tjock puts. Sluten bänkinredning efter gammal förlaga (bänklucka funnen i ett grisstall), byggdes av Hoffman & Stenström, Öja. Nytt golv i koret av sågad sandsten som sänktes ett steg. Ny altarrundel, byggdes av Hoffman & Stenström, Öja. Epitafierna, altaruppsatsen och predikstolen restaurerades, den senare återfick sitt ursprungliga utseende. Triumfkrucifixet hängdes i triumfbågen. En muröppning i långhusets NV väggpåträffades, ev. tidigare uppgång till vindarna.

Upphovsman

C W Pettersson (Konservator)

Erik Fant (Arkitekt)

Hoffman & Stenström (Firma)

Johan Österlund (Konstnär)

År 1946 - 1946 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Tornhuven byggdes om efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, i princip nybyggdes huven då endast delar av bottenstyckena behölls. Årtal i vindflöjeln.
Upphovsman	Olle Karth (Arkitekt)

År 1951 - 1951 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Replik av Madonnaskulpturen samt nyskapad/rekonstruerad Johannesskulptur av skulptören Bertil Nyström, Slite.
Upphovsman	Bertil Nyström (Konstnär - Skulptör)

År 1956 - 1956 Teknisk installation - el
Åtgärd	Elektrisk belysning installerades.

År 1964 - 1964 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Genomgripande restaurering av triumfkrucifixet (konservator E. Olsson, Sanda) – bemålningen från 1901 togs bort från Kristusfiguren.
Upphovsman	Erik Olsson (Konservator)

År 1970 - 1970 Ändring
Åtgärd	Statisk besiktning.

År 1984 - 1985 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Yttre restaurering efter förslag av arkitekt Börje Blomé, Stockholm (TG anger 1985-89). Fasaderna rengjordes, skadad sten byttes delvis ut mot ny sten. Långhusets båda stödmur revs. Långhusets murverk förstärktes, dragstag flyttades. Sakristian avfärgades. Skorstenen revs. Fasaderna foglagades. Elinstallationerna kompletterades. Åskskydd. Ny el-panna. Falar, tryckimpregnerade, lades på kor- och långhustaken (det senare var belagd med plåt). Avvattning och stuprörsinfiltration ordnades. Nya landgångar ordnades på vindarna, liksom trappor och stegar i tornhuven. Fönster nytillverkades, dock återanvändes vissa delar. Nytt glas. Nya fönsterbänkar av sandsten. Pannrum, vindfång och toaletter målades. Valven värmeisolerades med mineralullsmattor. Tornportalen försågs med täcklist mot sockeln och konserverades. Portbladen tjärströks, tornets med rödpigment i tjäran. Ljudgluggar och gallerigluggar försågs med fågelskyddsnät. Orgeln åtgärdades. Vattendäcket nygjordes. Sakristian byggdes om, innerväggar kläddes med mineralull och gipsskivor. Branddörrar på vindarna (1985).

Upphovsman

Börje Blomé (Arkitekt)

År 1988 - 1989 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

En inre restaurering genomfördes efter förslag av arkitekt Ulf Dahlberg, Stockholm: Rengöring och konservering samt retuschering av muralmålningarna (konservator Marianne Korsman-Ullman-Ullman), putslagningar. Valvens sprickor reparerades. Installation av värmeanläggning. Korgolvet lades om. Under golvet hittades lösa bitar med puts med al frescomåleri. Cementputs från 1939 års restaurering knackades ned –målade och ristade bomärken och årtal dokumenterades. Kalkmåleriscenen med de tre konungarna rekonstruerades då den var i dåligt mycket skick. En Mariascen målades upp i långhusets NÖ hörn. Kyrkans stenpelare var behandlad med schellack vilket togs bort – ena kapitälhörnet, som var gjort i trä, retuscherades. De två sandstenepitafierna, altaruppsats, altarskrank, bänkar, orgel, skrank, votivskepp, gravsten, konserverades. Triumfkrucifix, predikstol samt en nummertavla konserverades av C. H. Eliason Ny sten och nytt glas i det V fönstret. En gravhäll, som tidigare låg i koret, monterades mot det S triumfbågsvederlaget.

Upphovsman

C H Eliason (Konservator)

Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

Ulf Dahlberg (Arkitekt)

År 1993 - 1993 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln restaurerades av T. Svenske.
Upphovsman	Tomas Svenske (Orgelbyggare)

År 2002 - 2002 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålningen från 1988-89 föreställande jungfru Maria renoverades av konstnärinnan, Marianne Korsman-Ullman-Ullman
Upphovsman	Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

GOTLAND ÖJA KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ÖJA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning