Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VISBY S:TA MARIA 23 - husnr 1, VISBY DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) Ny sökning Tillbaka till sökning

Visby Domkyrka 2007-09-05 047 (kopia).jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
VISBY DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) (akt.), VISBY DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) (akt.)

1175 - 1225

1180 - 1220

1190 - 1190

1230 - 1250

1778 - 1778

Gotland
Gotland
Gotland
Visby
Visby domkyrkoförsamling
Visby stift
Västra Kyrkogatan 2

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Basilika

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Historik

Inventeringsår 2009

Kyrkans byggnadshistoria
Visby Domkyrka S:ta Maria är till sin helhet uppförd under medeltiden. Den första kända kyrkan på platsen började byggas i slutet av 1100-talet och stod färdigt 1225, då den invigdes av Biskop Bengt i Linköping. Byggnaden hade troligen uppförts i två etapper med delvis ändrad plan och arbetsledning, förebilderna var tyska. Kyrkan var när den invigdes en treskeppig basilika med absidkor, tvärskepp och västtorn.

Kort efter invigningen (omkr. 1230 – omkr. 1250) påbörjades nästa byggnadsetapp då de första stegen mot en hallkyrka togs genom att ett nytt kor med flankerande torn uppfördes, och tvärskeppet förd...

Läs mer i eget fönster

År 1175 - 1225 Nybyggnad
omkring 1175 - 1225. Den första kända kyrkan på platsen anlades i form av en treskeppig basilika med absidkor, tvärskepp och västtorn, GK anger att detta skedde i slutet av 1100-talet och slutfördes omkr. 1200 (av denna byggnad återstår tvärskeppets gavlar i N och S med en kolonnportal synlig från sakristibyggnadens foajé). Byggandet utfördes troligen i två etapper med delvis ändrade planer.
År 1180 - 1220 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus (basilika) och västtorn
År 1180 - 1220 Nybyggnad - Torn
Torn (västtorn)
År 1180 - 1220 Nybyggnad - Korsarm/ar
Tvärskepp i öster
År 1190 - 1190 Nybyggnad
Årtal enligt Strelow som enl. SvK möjligen avser invigningen av kor och tvärskepp.
År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Mariaskulptur av trä, från 1200-talets andra fjärdedel. Dopfunten (enligt SvK är den daterad till omkr. 1240).
År 1220 - 1250 Nybyggnad - Korparti
Kor, ersatte ett äldre kor
År 1220 - 1250 Nybyggnad - Torn
Dubbla torn i öster
År 1220 - 1250 Nybyggnad - Korsarm/ar
Tvärskeppen fördubblades
År 1225 - 1225 Invigning
Invigning av Linköpingsbiskopen Bengt
År 1225 - 1225 Invigning
Den 27 juli invigdes kyrkan av Biskop Bengt i Linköping.
År 1230 - 1250 Nybyggnad
omkring 1230- omkring 1250. Nytt kor med flankerande torn byggdes, tvärskeppet fördubblades och basilikaformen och de första stegen mot en hallkyrka togs. Brudportalen tillkom (SvK anger att dateringen är ytterst osäker men att ”arbetet avslutades före mitten av 1200-talet”, GK anger ingen datering).
År 1235 - 1245 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av röd kalksten med musselcuppa
År 1250 - 1250 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1250. Sakramentshus, nu deponerat i GF.
År 1250 - 1260 Ändring
omkring 1250 - omkring 1260. Hallkyrkan fullbordades genom att långhuset gjordes lika brett som tvärskeppen med tre nästan lika höga skepp.
År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Träskulptur föreställande den uppståndne Kristus.
År 1300 - 1399 Ändring - ombyggnad, fönster
De stora gotiska fönstren i långhuset tillkom (SvK anger att de togs upp som en följd av att tillkomsten av Stora kapellet gav sämre ljusförhållande i kyrkan).
År 1310 - 1340 Ändring - ombyggnad
omkring 1310 - omkring 1340. Stora kapellet och klerestorievåningen byggdes, östtornen höjdes vilket innebar att exteriören fick formen av en basilika (GK anger under 1300-talet). Möjligen var en brand anledningen till att kyrkan byggdes om.
År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kalkmålningar kring fönstret över utgången till sakristian
År 1330 - 1370 Ändring - ombyggnad
Långhuset ombyggt till hallkyrka
År 1340 - 1359 Arkitekturbunden utsmyckning
Minnestavla av trä med familjen Swertings vapensköld, nu deponerad i GF.
År 1360 - 1369 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Stenskulptur av S:ta Barbara, nu deponerad i GF.
År 1370 - 1400 Nybyggnad - Gravkor
Kapell (i sydväst), "det stora kapellet"
År 1370 - 1400 Ändring - ombyggnad
Dubbeltornen i öster påbyggdes och långhuset fick en vindsvåning, vilket ger ett basilikalt utseende exteriört
År 1370 - 1399 Ändring
De senromanska fönstren förändrades. Swertingska kapellet byggdes.
År 1397 - 1397 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten över hertig Erik, Albrekt av Meckenburgs son (i Stora kapellet).
År 1400 - 1400 Brand
Eldsvåda enligt Strelow, efter detta sägs det att kyrkan stod övergiven i många år.
År 1400 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1400. Baldakin av ek.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Krucifixskulptur, nu deponerad i GF.
År 1409 - 1409 Invigning
En Mariabild invigdes av biskop Knut i Linköping och kyrkan torde åter ha varit i funktionsdugligt skick.
År 1423 - 1423 Ändring - ombyggnad
Västtornet påbyggdes
År 1423 - 1423 Ändring - påbyggnad
Västtornet förhöjdes med 20 alnar (enligt Strelow), SvK anger att det bör vara de översta 25 alnarna det rör sig om.
År 1427 - 1427 Fast inredning - altare
Nämns ett Heligkorsetaltare och ett S Bartolomeusaltare samt en orgel.
År 1455 - 1455 Ändring - ombyggnad
Enligt Strelow försågs de båda Ö tornen med tornhuvar (alternativt år 1465).
År 1480 - 1489 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Träskulptur av S:t Göran till häst, troligen från S:t Hans kyrka, numera deponerad i GF.
År 1483 - 1483 Fast inredning - altare
Nämns ett Mariaaltare i Stora kapellet.
År 1513 - 1513 Ändring
Kyrkan ”förnyades med kalk och krita”, tornhuv byggdes på det NO tornet (Strelow).
År 1516 - 1516 Ändring - ombyggnad, yttertak
Det nya tornet kopparkläddes (Strelow).
År 1530 - 1539 Ändring
1530-tal Kyrkan valdes till stadskyrka bland de många visbykyrkorna. Minnessköld av ek över länsmannen Olof Filip Axelsson Tott. 1537(?) Minnessköld av ek över länsmannen Henrik Rosenkranz.
År 1548 - 1548 Fast inredning - predikstol
Predikstol, sannolikt bekostad av länsherren Eiler Hardenberg o.h.h. Katrina. Baldakinen en gåva från Hardenberg och borgmästaren Kristen Skriver (såldes till Grötlingbo kyrka 1699).
År 1549 - 1549 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över Katarina Karen Rosenkranz och hennes dotter Mette. Signerad M. T. O.
År 1572 - 1572 Ändring
Upphöjd till domkyrka.
År 1575 - 1575 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över amiralen Bartolomeus Tinnapfel och till minne av den dansk-lybska flottans undergång utanför Visby 1566. Målades av Jost Delaval.

Jost Delaval (Konstnär)

År 1576 - 1576 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över Christiernus Schriba (Christen Schriver).
År 1581 - 1581 Ändring - ombyggnad, exteriör
Enligt Strelow beklädde byggmästare Sigfred Svenske klocktornet med bly detta år.
År 1582 - 1582 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av sandsten över länsmannen Emmicke Kas maka Ingeborg.
År 1585 - 1585 Fast inredning - orgel
Uppges att kyrkan hade en orgel. Epitafium av trä över Peter Pamer (numera försvunnet).
År 1586 - 1586 Underhåll
Omfattande reparation med kalk, stolar och målning (enligt Strelow).
År 1598 - 1598 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över Simon Strelow.
År 1600 - 1600 Fast inredning - orgel
En orgel omnämns.
År 1607 - 1607 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över Anne Ollufsdatter och hennes måg Pouell Laritssønn.
År 1611 - 1611 Brand - delvis förstörd
Kyrkans östra del
År 1611 - 1611 Brand
Ö delen av kyrkan brandhärjades och de båda Ö tornens spiror förstördes.
År 1612 - 1612 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över Jacob Andersen, nu deponerat i GF.
År 1613 - 1613 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över prosten Lauritz Nielsön, nu deponerat i GF.
År 1615 - 1615 Nybyggnad - Torn
Den SÖ tornspiran byggdes upp av Frantz Ditloffsen Timmerman.

Frantz Ditloffsen Timmerman (Okänd)

År 1615 - 1633 Arkitekturbunden utsmyckning
1615 och 1633 Epitafium av trä över pastor Jens Andersøn o.h.h. Karen Søffrens dotter.
År 1616 - 1616 Nybyggnad - Torn
Den NÖ tornspiran byggdes upp av Frantz Ditloffsen Timmerman.

Frantz Ditloffsen Timmerman (Okänd)

År 1621 - 1621 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över Anne Reggelsdatter.
År 1622 - 1622 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över Jochem Widt, Daniel Corvinus och Michel Scheppe, nu deponerat i GF.
År 1629 - 1629 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över borgmästaren Hans Türirz o.h.h. Lydtgaade Lauritsdater.
År 1630 - 1630 Ändring - ombyggnad, fönster
Två fönster gjordes över kornkammaren i V delen av kyrkan. Uppges att dopfunten var placerad under lektoriet (sedermera funtläktaren)
År 1631 - 1631 Arkitekturbunden utsmyckning
Omtalas ett fönster ”i Ö änden uppe i kyrkan med Kungl. Maj:ts och Danmarks vapen i”.
År 1631 - 1631 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över pastor Niels Jacobsen o.h.h. Anne Pedersdatter.
År 1638 - 1638 Ändring - ombyggnad
Ankarjärn lades in i klocktornet.
År 1639 - 1639 Ändring - ombyggnad
Torntrapporna förfärdigades, och bräder köptes till ett loft beläget ovan kyrkans valv.
År 1640 - 1659 Fast inredning - bänkinredning
Bänkskärm.
År 1641 - 1641 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av sandsten över ridfogden Nils Hansøn. Höggs av stenhuggaren Elias Meisen, Burgsvik.

Elias Meisen (Konstnär)

År 1644 - 1644 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av sandsten över landsdomaren Niels Matzöns hustru Karen Lauritzdotter och sonen Holger Nilssön. Tillverkades av stenhuggaren Elias Meisen, Burgsvik.

Elias Meisen (Konstnär)

År 1652 - 1652 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
S:t Göransskulpturen stod på en gravsten i Stora kapellet.
År 1653 - 1653 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av sandsten över handlaren Johan Höpner och hans sex barn. Epitafium av sandsten över stadskaplanen Niels Tidsted o.h.h. Elisabeth Brue och hennes andre man stadskaplanen Jacob Munch.
År 1657 - 1657 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av sandsten över borgmästaren Hans Oluffsen. Från stenhuggarverket i Burgsvik.
År 1657 - 1657 Ändring
Brudportalens tympanon brast i samband med reparationsarbeten.
År 1658 - 1658 Fast inredning - bänkinredning
En skriftestol skänktes av mäster Jochim Störlinck o.h.h. Margrete.
År 1661 - 1661 Ändring
2 450 st. munk- och nunnetegel köptes från det gamla rådhuset på Stora Torget.
År 1662 - 1662 Fast inredning - bänkinredning
”De nya stolarna” i kyrkan betaldes.
År 1664 - 1664 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1600 reparerades av orgelbyggare Conrad Hoffman, Danzig.

Conrad Hoffman (Orgelbyggare)

År 1668 - 1668 Underhåll
Murningsarbete utfördes i sädeshuset, vilket sedan 1638 låg i kapellet (Stora kapellet), troligen var det beläget i kapellets NV del.
År 1682 - 1682 Arkitekturbunden utsmyckning
En altaruppsats av sandsten (från Burgsvik) skänktes till kyrkan av landshövdingen Johan Cedercranz.
År 1684 - 1684 Fast inredning - predikstol
Predisktol av valnötsfanerad ek, sannolikt nordtyskt arbete
År 1684 - 1684 Ändring
Altaruppsatsen såldes till Källunge kyrka. Predikstolen skänktes av rådmannen Johan Wolters o.h.h. Catharina, möjligen ett Lybskt arbete.
År 1689 - 1689 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över handlaren Adam Helms.
År 1690 - 1690 Underhåll
Spirorna (huvarna) smordes.
År 1695 - 1695 Ändring - ombyggnad
Ett rum för konsistoriets sammanträden inrättades i Stora kapellets NV hörn, där kornkammaren troligen var belägen. Arbetet utfördes av murarmästaren Jonas Mattisson och snickaren Christian Fedder. I fönstren monterades fönsterbågar 97 cm hög och 67 cm bred med 30 blyinfattade smårutor, nu deponerade i GF.

Christian Fedder (Hantverkare - Snickare)

Jonas Mattisson (Hantverkare - Murare - Murarmästare)

År 1696 - 1696 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av trä över rådmannen Hindrich Schmidt o.h.h. Ingrid Nilsdotter Gardea samt svägerskan Judith Nilsdotter Gardea. Tillverkades i Lübeck och målades av Abraham Beck, Visby.

Abraham Beck (Konstnär)

År 1699 - 1699 Ändring
Predikstolen såldes till Grötlingbo kyrka. En fruntimmersläktare målades av Johan Bartsch d.y.

Johan Bartsch d y (Konstnär)

År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Sluten bänkinredning, nu borttagen.
År 1703 - 1703 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Konsistoriets sammanträdesrum målades av Rasmus Bartsch.

Rasmus Bartsch (Konstnär)

År 1708 - 1708 Fast inredning - bänkinredning
En bekännelsepall målades av Abraham Beck.

Abraham Beck (Konstnär)

År 1710 - 1710 Fast inredning - bänkinredning
Två nya bänkrader tillverkades av snickaremästare Christian Fedder, och året därpå tillkom långa bänkar för soldater.

Christian Fedder (Hantverkare - Snickare - Snickarmästare)

År 1712 - 1712 Ändring - ombyggnad
Efter en kraftig storm anges den N kyrkspiran ”vandra av och an”. Ett skrank eller förmak byggdes utanför brudportalen, material levererades av smeden Christian Fedder.
År 1715 - 1715 Åsknedslag
Klocktornets vindflöjel kastades ned av vid ett blixtnedslag. Orgeln reparerades efter åsknedslaget.
År 1716 - 1716 Arkitekturbunden utsmyckning
Fyra nummertavlor.
År 1718 - 1722 Ändring
1718. 1400 tegelpannor (munk- och nunnetegel) köptes från det gamla rådhuset. 1722. 100 st. tegelpannor (munk- och nunnetegel) hämtades från Systerkyrkan.
År 1726 - 1726 Ändring - ombyggnad
Västtornets huv reparerades och dess beklädnad av bly togs bort.
År 1727 - 1727 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafiet från 1549 reparerades av Jöns Wulff, och epitafiet från 1575 renoverades av Friedrich Strodtman från Lübeck (GK och GKM anger 1726, den senare källan anger att det var J. Wulff som reparerade).
År 1731 - 1731 Fast inredning - läktare
Två nya läktare målades av Johan Weller.

Johan Weller (Konstnär)

År 1732 - 1732 Ändring - ombyggnad
Skranket/förmaket utanför brudportalen försågs med ett nytt, dubbelt tak. Två nya bänkar byggdes av Jacob Ahlgen.

Jacob Ahlgen (Okänd)

År 1733 - 1733 Fast inredning - läktare
Tre nya bänkar byggdes av Thomas Engström.

Thomas Engström (Okänd)

År 1740 - 1740 Ändring
Sidoskeppens tak var redan nu förhöjda så att de dolde klerestorievåningens fönster, okänt när detta utfördes. Stora kapellet täcktes av sadeltak, möjligen valmat, i Ö-V riktning. Inredning till S sakristian (silverkammaren) byggdes av snickarmästare Johan Dunderhake – bänkar, väggskåp och paneler.

Johan Dunderhake (Hantverkare - Snickare - Snickarmästare)

År 1744 - 1744 Brand
Gnistor från en brand i N stadsdelen antände klocktornet till vilken branden begränsades – dock förstördes allt brännbart ned till översta valvet samt klockorna och tornurverket.
År 1745 - 1745 Specifika inventarier - kyrkklocka
Mellanklockan göts av Gerhard Meyer, Sthlm, då den gamla förstörts av branden 1744.

Gerhard Meyer (Klockgjutare)

År 1746 - 1746 Nybyggnad - Torn
Den V tornhuven nybyggdes efter förslag av byggmästare Christian Losby. Vindflöjeln på västtornet tillverkades av kopparslagare Anders Lind och förgylldes av målaren Johan Hernell.

Anders Lind (Hantverkare)

Christian Losby (Byggmästare)

Johan Hernell (Konstnär)

År 1752 - 1752 Underhåll - takomläggning
Taken lades om, de sista resterna av munk- och nunneteglet ersattes av enkupigt taktegel importerat från Lübeck. Den NÖ tornhuven monterades ned som följd av eftersatt underhåll.
År 1755 - 1755 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar byggdes av Thomas Engström (3 st.) och kyrkans egen timmerman byggde ytterligare 3 st. vid Brudportalen.

Thomas Engström (Okänd)

År 1757 - 1757 Ändring - ombyggnad
Stora kapellets tak lades om, sadeltaket lades i N-S riktning och anslöts mot kyrkans tak samt till västtornets murverk.
År 1760 - 1761 Ändring - ombyggnad
De båda spetsiga Ö tornen byggdes om efter ritningar av skeppsbyggmästare Johan Reinicke, de målades i svart, gult och grått av stadsmålaren Magnus Möller (GK anger 1761). De försågs med vindflöjlar av koppar tillverkade av kopparslagare Abraham Lindholm, Visby.

Abraham Lindholm (Hantverkare)

Johan Reinicke (Byggmästare)

Magnus Möller (Hantverkare - Målare)

År 1762 - 1762 Ändring - ombyggnad
Stora kapellets barockgavel färdigställdes efter förslag av murarmästare Johan Hamgren (GK anger 1761).

Johan Hamgren (Hantverkare - Murare - Murarmästare)

År 1763 - 1763 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av kalksten över överinspektören vid Visby stora sjötull Johan Niclas Camiz.
År 1765 - 1765 Ändring
Kyrkans inre renoverades, även Stora kapellet, varvid muralmålningarna kalkades över medan ”de grå listerna på pelarna” behölls. Altartavlan och flertalet epitafier renoverades av Magnus Möller, han målade även änglar i korvalvet och mittrosor i 13 andra valv, ”cirat målning” på väggen ovan altaret samt gardiner kring predikstol och epitafier.

Magnus Möller (Konstnär)

År 1766 - 1766 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målade (SvK använder benämningen renoverade) Johan Niclas Weller epitafiet från 1641 han målade också ett draperi kring det och utförde andra målningsarbeten. Funtläktaren och korskranket reparerades.

Johan Niklas Weller (Konstnär)

År 1767 - Okänt Ändring - ombyggnad
Skranket/förmaket utanför Brudportalen ersattes av en stenbyggnad som användes vid begravningar, efter ritning av byggmästare Johan Hamgren.
År 1769 - 1769 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Funtläktaren målades av Weller.

Johan Weller (Konstnär)

År 1770 - 1774 Fast inredning - bänkinredning
1770 Snickaren Olof Westberg betaldes för 29 bänkar. 1772 Snickaren Olof Westberg betaldes för 22 bänkar. 1774 Snickaren Olof Westberg betaldes för 9 bänkar.

Olof Westberg (Hantverkare - Snickare)

År 1778 - 1778 Nybyggnad
En sakristia byggdes på kyrkans N sida, den igenmurade portalen i tvärskeppet utnyttjades som ingång.
År 1780 - 1780 Fast inredning - bänkinredning
Ett okänt antal bänkar samt den nya sakristian bemålade av Eric Lodström.

Erik Lodström (Konservator)

År 1783 - 1783 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts av G. S. Meyer, Sthlm.

G S Meyer (Klockgjutare)

År 1797 - 1797 Arkitekturbunden utsmyckning
Två nummertavlor tillverkades av snickaren Olof Blomberg.

Olof Blomberg (Hantverkare - Snickare)

År 1802 - 1802 Underhåll
Ansågs kyrkan av konsistorienotarien Martin Gustavsson vara i dåligt skick; bl.a. var tornhuvarna och taken rötskadade, putsen under fönstren föll ned. Golven var genom de många begravningarna i usligt tillstånd. Flera av bristerna avhjälptes inom de närmsta åren.
År 1804 - 1804 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, exteriör
Anlitades Johan Gustaf Möller för att måla västtornet.

Johan Gustaf Möller (Okänd)

År 1808 - 1808 Fast inredning - altaruppsats
En altaruppsats skänktes av Jacob Dubbe o.h.h. Anna, den tillverkades av hovbildhuggaren Ernst Philip Thomen, Sthlm. (står nu på kyrkans vind). Altartavlan från 1682 förpassades till vinden.
År 1811 - 1811 Ändring
Vid en officersbegravning sköts salut med kanon med resultat att ett ansenligt antal rutor sprack och ”några fönsterfack alldeles utfallit”.
År 1816 - 1816 Ändring - restaurering
Befann sig kyrkan fortfarande i dåligt skick, en kommitté tillsattes och kyrkan beskrevs: den var utvändigt rappad och vitlimmad, Brudportalen var försedd med nya dörrar, de övriga portalerna hade järnbeslagna portar, taken täcktes av tegel och barockgaveln av bly, långhusets tak var försett med hängrännor av trä, portalerna var målade med tjära och rödfärg. Invändigt var kyrkan vitlimmad, med figurmålning under valven, flera tavlor på väggarna, den var försedd med fem läktare, två mindre, två större och en med orgel, Ö delen var upphöjd med åtta trappsteg i två etager – det V med skrank, de båda sakristiorna (nuvarande böne- och silverkammare) vid sidan om koret ansågs obrukbara, istället användes konsistorierummet. En restaurering påbörjades men avslutades då medel saknades. Jonas Gustaf Möller och Carl Olof Flodmark anlitades för inre målningsarbeten.
År 1820 - 1821 Underhåll
Fönstren reparerades av glasmästare Carl Bergman som betingade sig de gamla rutorna. De trasiga masverken i Stora kapellet kompletterades i ek av Bergman. Portbladen förnyades och de gamla såldes på auktion.
År 1831 - 1832 Ändring - restaurering
En omfattande renovering genomfördes, vilken Säve och Brunius hårt kom att kritisera. Den omfattade bl.a.:  Rester av triumf- gördel- och arkadbågar höggs bort från sex av mittpelarna.  Golven lades i sin helhet om varvid gravhällar flyttades och höggs om för att passa sin nya plats, flera såldes också till lasarettet som byggnadsmaterial andra kom till användning vid anläggandet av den nya kyrkogården Ö om staden.  Fruläktaren, funtläktaren och Pigläktaren togs bort, kolonnerna återanvändes på högaltaret, vilket flyttades bakåt (Ö), bänkarna byggdes om, ”buren” vid S ingången revs. Dopfunten placerades N om sidoskeppets absidnisch. Korskranket och mycket annat såldes på auktion, även skranket av trä och järn som avdelade Stora kapellet försvann. Bänkar, läktare och dörrar målades i ljus oljefärg.  Samtliga väggytor vitlimmades och de sista resterna av muralmålningar försvann.  Altarprydnaden från 1808 togs bort, korväggens mittfönster spikades för med bräder, varvid en liten glugg med ett allseende öga ursparades.
År 1837 - 1837 Fast inredning - orgel
En ny orgel byggdes av orgelbyggaren S. P. Pettersson, Böda, Öland. I orgeln återanvändes delar från den gamla. Fasaden ritades av Lars Ehinger, Visby.

Lars Ehinger (Okänd)

S P Pettersson (Orgelbyggare)

År 1850 - 1860 Ändring - ombyggnad
omkring 1850 - omkring 1860. Kapellet framför Brudportalen revs, blindportar sattes in och invändigt murades den igen (1858). Vedboden vid kyrkans NV hörn (1859), benhuset i NÖ och materialboden under Klinten revs. Sockelstenarna byttes. Nedre delen av Stora kapellets V strävpelare förnyades. Resterna av ett medeltida skolhus som stått på kyrkogården införlivades i en nyuppförd materialbod.
År 1867 - 1867 Ändring - ombyggnad
Sakristians tak reparerades omfattande, och en ny ingång togs upp på V sidan.
År 1869 - 1869 Underhåll
Korets gavelmur förseddes med ankarjärn.
År 1874 - 1874 Arkitekturbunden utsmyckning
En nummertavla inköptes.
År 1877 - 1877 Teknisk installation - värme
Värmeanläggning anskaffades, fyra s.k. gurneyugnar köptes, de tillverkades och monterades av Graham Brothers verkstad, Visby.
År 1885 - 1885 Arkitekturbunden utsmyckning
Köptes en oljemålning av konstnären Gotthard Werner, Linköping, den placerades vid Stora kapellets vindfång.

Gotthard Adolf Werner (Konstnär)

År 1890 - 1893 Ändring - restaurering, interiör
 Genomgripande inre restaurering efter förslag av arkitekt Gustav Pettersson, Visby.  Golven lades om.  Nytt värmesystem för lågtrycksånga installerades, panncentral N om kyrkan.  Väggar och valv putslagades och avfärgades (målningsrester påträffades på långhusets N vägg). Korets väggar och valv bemålades av C. W. Pettersson efter ritningar av E. Bergh, Stockholm. Alla stenytor frilades från färg, sten nyhöggs helt eller delvis. De båda V pelarna bekläddes upptill på tre sidor med nyhuggen sten och de nästföljande delvis ända till golvet.  Högaltaret flyttades och altarprydnaden togs bort och mittfönstret befriades från bräderna. De slutna bänkkvarteren i långhuset ersattes med öppna nygotiska. Epitafierna omdisponerades. Ny orgel i långhusets NV hörn, byggd av Åkerman & Lund, Sthlm. Fasaden ritades av Gust. Pettersson och tillverkades hos fabrikör A. P. Blom, Arboga. Den gamla orgeln såldes till Lau kyrka. Ny läktare på den gamla orgelläktarens plats. Dopfunten placerades i Stora kapellet. Ambo efter ritningar av Gust. Pettersson.  Det V tornets emporvåning öppnades mot långhuset.  Det gotiska fönstret i koret rekonstruerades och alla korets fönster samt fönstret ovan Brudportalen försågs med målningar av glasmästare Carl de Bouché, München.  En skiljeväg i Stora kapellet togs bort.  Stora kapellets vindfång tillkom.

Carl de Bouché (Hantverkare - Glasmästare)

C W Pettersson (Konstnär)

Gustav Pettersson (Arkitekt)

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1892 - 1892 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i koret

Carl de Bouché (Konstnär)

År 1897 - 1897 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts av K. G. Bergholtz & Co, Sthlm.

Bergholtz & Co (Klockgjuteri)

År 1899 - 1901 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia

Axel Herman Hägg (Arkitekt)

År 1899 - 1901 Ändring - ombyggnad, exteriör
Stora kapellets barockgavel ersattes

Axel Herman Hägg (Arkitekt)

År 1899 - 1903 Ändring - restaurering, exteriör
En genomgripande yttre restaurering genomfördes efter förslag av arkitekt Axel Herman Hägg med syfte att återställa det medeltida utseendet (GK anger tiden till 1899-1901):  Barockgaveln på det Stora kapellet avlägsnades och kapellet försågs med nya tak.  Den gamla sakristian revs (1900) och en ny uppfördes i engelsk nygotik.  Sidoskeppens tak sänktes.  Fasadputsen avlägsnandes.  Ny kvadersten insattes i fasaderna till en yta av 300 m2: Omfattningar kring fönster, portaler och gluggar nyhöggs helt eller delvis, korets Ö gavelröste murades om och en hissbom monterades. Nya dekorationsdetaljer såsom sten-skulpturer, järnsmiden m.m., rekonstruktion av fialer och vattenkastare. Stenarbetet utfördes av Karl Müller, Visby.  Brudportalen öppnades och dess brustna tympanon ersattes.  Tegeltaken, som hittills legat på öppna läkt, lades på tät bördning.  Materialhusets vind inreddes som vaktmästarbostad.  Portbladens smiden utfördes av smeden C. J. Bäckström hos fabrikör C. O. Wickman, Visby.

Axel Herman Hägg (Arkitekt)

C J Bäckström (Hantverkare - Smed)

Karl Müller (Konstnär)

År 1900 - 1900 Fast inredning - altare
Golvet i Stora kapellets Ö travé höjdes med två steg och ett altare murades upp.
År 1903 - 1903 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den f.d. slagklockan göts av Johan A. Beckman, Sthlm.

Johan A Beckman (Klockgjutare)

År 1904 - 1904 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockan över Stora kapellet (av GKR benämnt Swertingska kapellet) göts av Johan A. Beckman, Sthlm.

Johan A Beckman (Klockgjutare)

År 1905 - 1905 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats

Axel Herman Hägg (Arkitekt)

År 1905 - 1905 Specifika inventarier - altarskåp
Retabel (delvis utfört i England) efter ritningar av Hägg.

Hägg (Okänd)

År 1906 - 1906 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
År 1907 - 1907 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggmålningar i koret

Axel Herman Hägg (Arkitekt)

Carl Wilhelm Pettersson (Konstnär)

År 1907 - 1907 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Koret försågs med målningar av C. W. Pettersson efter teckningar av Hägg. Under fönstren monterades målningar på duk utförda av Hägg.

C W Pettersson (Konstnär)

Hägg (Okänd)

År 1910 - 1910 Ändring
Elektrisk klockringning och orgel.
År 1911 - 1911 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen av sandsten ställdes på ett nyuppsatt sidoaltare (i den S absidiolen) där den fortfarande står.
År 1927 - 1927 Ändring - tillbyggnad
Sakristian byggdes till med ett arkivrum.
År 1928 - 1928 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem med varmvattenradiatorer.
År 1944 - 1945 Ändring - restaurering
Kyrkan restaurerades efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm:  N långhusväggen förstärktes med ett ankarjärn.  Bänkarna byggdes om, liksom orgelläktaren och altarskranket, med användande av virke från de valnötsträd som skadats under de stränga krigsvintrarna.  Väggar och valv målades – spår av 1500-1600-talsmålning iakttogs på valvkapporna och på pelarna.

Erik Fant (Arkitekt)

År 1945 - 1945 Arkitekturbunden utsmyckning
Minnestavla över Haqvin Spegels 300-årsdag, huggen av Bertil Nyström, Slite (GK anger 1944).
År 1946 - 1948 Fast inredning - orgel
Orgel av Mårtenssons orgelfabrik AB, Lund, med återanvändande av delar från 1892 års orgel.

Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1950 - 1950 Arkitekturbunden utsmyckning
En minnestavla över ångfartyget Hansas undergång 1944 sattes upp, tillverkad av stenhuggarfirman J. O. Johansson, Slite.

J. O. Johansson (Firma)

År 1954 - 1954 Ändring - ombyggnad
”Kyrksalen” i sakristian byggdes om så att en övervåning erhölls.
År 1957 - 1957 Ändring - ombyggnad, fönster
Innanfönster anskaffades.
År 1960 - 1960 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockspelet med 42 klockor invigdes..
År 1962 - 1963 Ändring - ombyggnad, yttertak
Delar av tornhuvarna kläddes med kopparplåt.
År 1962 - 1962 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockspelet utvidgades med tre klockor.
År 1975 - 1975 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Korets väggar avfärgades.
År 1979 - 1985 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning. Bänkskärmar, luckor och gavlar från 1945
År 1979 - 1985 Ändring - restaurering
En stor restaurering av kyrkans yttre och inre (GK anger 1980-tal) genomfördes efter förslag av arkitekt Jerk Alton, Kumla, samt ing. Eric Berglund, Bjerkings Ingenjörsbyrå, Uppsala:  Samtliga tak lades om med nytt tegel. Skadat virke byttes liksom tornhuvarnas kopparplåt. Över den del av Stora kapellet som varit täckt med betong byggdes nu ett tak. Tornhuven svartmålades och vindflöjlarna förgylldes. Avvattning i form av förtenta ståndrännor i förening med stuprör av koppar. De skulpterade vattenkastarna förstärktes med rostfria stålbalkar i de tidligare vattenrännorna.  Fasaderna rengjordes och skadad sten byttes. Framspringande fasadsten belades med blyplåt.  N långhusmuren förstärktes med ankarjärn.  Masverken i fönstren byttes helt eller delvis, alla stenarbeten utfördes av Slite Stenhuggeri. Nya färgade rutor i alla fönstren i långhuset. Glasmålningar i Stora kapellet av Pär Andersson, Näsåker, utförda av Ringströms glasmästeri, Sthlm (1982-1990).  Västtornets bottenvåning avskiljdes från kyrkorummet. I kyrkorummets SV hörn anordnades ”lilla sakristian” som merendels har glasväggar.  Kyrkbänkarna byggdes om, och ett mindre antal slopades, bänkarna i och framför Swertingska kapellet slopades helt och minnestavlorna över Hansas undergång placerades där. Skranket framför högaltaret togs bort. Framför de båda abisdiolerna N och S om huvudaltaret sattes galler upp. I den N togs avsatsen på vilken dopfunten var placerade bort. I det S ställdes ett nytillverkat, flyttbart altare av trä. Läktaren byggdes om, nya gradänger byggdes och utrymningsvägar anordnades. Ett förråd anordnades i kyrkorummets NV hörn, och i anslutning till detta gjordes en monter för att visa upp föremål från kyrkan. Nya vindfång innanför V och N ingångarna.  Belysningen kompletterades, nya värme- och högtalaresystem installerades.  Väggar och valv rengjordes och avfärgades. Äldre måleri togs fram och konserverades av konservator Marianne Korsman-Ullman. Inventarier konserverades av C. H. Eliason och Marianne Korsman-Ullman.  De båda kamrarna (böne- och silverkammare) restaurerades, i det N togs ett gammalt kalkstensgolv fram.  Valven värmeisolerades. På kyrkvinden över mittskeppet lades brädgolv. Ett rum för el-central och höj- och sänkbar strålkastarinsats byggdes ovan det runda hålet i ett av de Ö valven. Svalgångar byggdes ovan arkaderna.  Stora kapellet iordningställdes som särskilt gudstjänstrum. Inredningen (altare, altarring, predikstol, läspulpet, dopfunt samt en ljusstake) nygjordes efter ritningar av arkitekt Jerk Alton, dessutom högg Bertil Nyström, Slite ett krucifix. Textilierna formgavs av Mia Engström, Visby. Mariaorgeln byggdes av Magnussons orgelbyggeri, Mölndal, orgelhuset ritades av Alton.  Sakristibyggnaden omgestaltades helt invändigt vilket möjliggjordes av att pastorsexpeditionen flyttades; bl.a. sänktes golvet, kapprum med toaletter och värme- och el-central inrymdes. Samtalsrum inreddes, textilkammare, arbetsrum för kyrkvärdar, organist och körledare samt övningsrum för kören. Skyddstak ovan entrén.  Vid restaureringen påträffades grundmurar till bl.a. basilikan, bipelare, altare(?), en möjlig sakristia, kalkhuset/vedboden samt den sakristia som byggdes 1778.

Bertil Nyström (Konstnär - Bildhuggare)

C H Eliason (Konservator)

Eric Berglund, hovmästare (Ingenjör)

Jerk Alton (Arkitekt)

Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

Mia Engström (Konstnär - Textilkonstnär)

Pär Andersson (Konstnär - Glaskonstnär)

År 1983 - 1986 Fast inredning - orgel
Den stora orgeln renoverades av Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke.

Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1984 - 1984 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i Stora kapellet

Pär Andersson (Konstnär)

År 1994 - 1994 Ändring
Högtalarna byttes ut. En kopia av det Swertingska begravningsvapnet höggs av bildhuggare Fred Fleming, Slite, och målades av konservator C. H. Eliason. Guldrupeorgeln deponerades i Domkyrkan, restaurerades av orgelbyggare Tomas Svenske.

Tomas Svenske (Orgelbyggare)

År 1995 - 1995 Fast inredning - orgel
Beslut om att 1892 års orgel ska restaureras, Klinteorgeln placeras i Stora kapellet och att den nuvarande orgeln flyttas till Allahelgonakapellet.
År 1995 - 1995 Konservatorsarbeten
1995(?) En stenskulptur vid fönsteromfattning i V fasaden konserverades av stenkonservator Patrik Stocklassa, Sthlm.

Patrik Stocklassa (Konservator)

År 1996 - 1996 Ändring
Beslut om att sätta upp en minnestavla över Estonia-offren i Swertingska kapellet. Continuoorgeln byggdes av Sune Fondell, Ålems orgelverkstad AB.

Sune Fondell (Orgelbyggare)

År 1997 - 1997 Underhåll
Beslut om konservering av väggmålningen i koret. Domkyrkoorganistens rum renoverades sedan omfattande mögelskador konstaterats. Trappan putsades om och bättre luftväxling anordnades. En oljemålning av Gotthard Werner, Visby, konserverades av konservator C. H. Eliason.
År 1998 - 1998 Ändring
Belysningen i Stora kapellet förnyades och kompletterades. Kristusbilden flyttades till en nytillverkad trabes mellan de två Ö mittpelarna. En replik av Madonnaskulpturen från 1200-talet höggs av Fred Flemming, målades av konservator C. H. Eliason. Klinteorgeln överläts till Domkyrkan, restaurerades av orgelbyggare Tomas Svenske.

C H Eliason (Konstnär)

Fred Flemming (Konstnär - Bildhuggare)

Tomas Svenske (Orgelbyggare)

År 1999 - 1999 Ändring - ombyggnad
Ett antal gravhällar konserverades. Beslut om mobiltelefonantenner och basstation i västtornet, i det utrymme klockaren använt. Läktaren sänktes och förstärktes, den Stora orgeln rekonstruerades efter förslag av arkitekt och orgelkonsult Ulf Oldæus. Plats för 1599 års orgel bereddes. Mariaorgeln omdanades.
År 2000 - 2000 Arkitekturbunden utsmyckning
En ljuskrona från 1903 förvärvades, och tre andra omdisponerades. Ett fönster renoverades.
År 2003 - 2003 Ändring
Ett nytt vindsförråd med klimatanläggning för förvaring av träföremål inreddes efter ritning av arkitekt Jan Utas, Visby. Smittiska epitafiet konserverades av C. H. Eliason. En av de båda östtornens vindflöjlar blåste ned.

C H Eliason (Konservator)

Jan Utas (Arkitekt)

År 2004 - 2004 Arkitekturbunden utsmyckning
Fyra ljuskronor, en lampett, fem ljusstakar konserverades. Den nedblåsta vindflöjeln återmonterades sedan den omförgyllts.
År 2005 - 2005 Konservatorsarbeten
2005 ? Fem epitafier (Jens Andersson, Christian Skriver, Adam Helms Simon Strelow, Katharina Hardenberg) samt två tavelramar från 1600-talet, en bekännelsepall och två skulpturer från 1700-talet konserverades av C. H. Eliason.

C H Eliason (Konservator)

År 2006 - 2006 Konservatorsarbeten
Tre nummertavlor, en Mariabild, ett krucifix, Swertingska vapenskölden, Sankt Göran till häst och ett sakramentshus/hostiatabernakel konserverades C. H. Eliason. Föremålen är med undantag av nummertavlorna deponerade i GF.

C H Eliason (Konservator)

År 2009 - 2009 Ändring - ombyggnad, interiör
Ett utställningsutrymme anordnades i N delen av långhuset genom borttagning av ett par bänkar.