Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND LOKRUME KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, LOKRUME KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

510-3.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
LOKRUME KYRKA (akt.), LOKRUME KYRKA (akt.)

1150 - 1200

1170 - 1199

1200 - 1200

Gotland
Gotland
Gotland
Lokrume
Väskinde församling
Visby stift
Lokrume kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2009

Lokrume kyrka är till sin helhet uppförd under medeltiden, förmodligen stod den färdig med nuvarande utseende 1277. Den nuvarande kyrkan föregicks av ett romanskt långhus med absidkor vars norra murar delvis ingår i det nuvarande korets murverk samt ett torn från sent 1100-tal. I början av 1200-talet ersattes koret av ett betydligt större rakslutet kor under inflytande från visbyarkitekturen.

I mitten av 1200-talet byggdes långhuset om, dess södra mur flyttades ut och den norra muren behölls men byggdes på, över långhuset slogs fyra kryssvalv stödda på en rund mittpelare och en sakristia uppfördes.

På 1270-talet byggdes långhu...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Fast inredning - altare
Hade kyrkan sidoaltaren i de SÖ och NÖ hörnen, i N kor-väggen finns en konsol som visar att ett sidoaltare haft baldakin.
År 1150 - 1200 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus. Ett absidkor och ett västtorn uppfördes samtidigt. Idag återstår långhusets och korets nordmur.
År 1150 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Tornportal, rundbågig. Flyttad från långhusets sydsida vid tornets uppförande (1270-talet)
År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt sandsten

Majestatis (Konstnär - Bildhuggare)

År 1170 - 1199 Nybyggnad
Uppfördes ett romanskt långhus med absidkor, vars N mur delvis ingår i det nuvarande korets N mur samt ett torn (SvK anger år 1200 vilket är ett årtal Strelow anger).
År 1170 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt, vilken tillskrivits anonymmästaren ”Majestatis” (SvK anger ca 1150).

Majestatis (Konstnär)

År 1200 - 1200 Nybyggnad
Årtal enligt Strelow.
År 1200 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1200. Triumfkrucifix.
År 1200 - 1229 Ändring - ombyggnad
Absidkoret ersattes av det nuvarande rakslutna koret (SvK anger o. 1240) under inflytande från visbyarkitekturen.
År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Moderniserades krucifixet med en ring och reliefer i korstes svicklar. Gavel i korbänken.
År 1225 - 1250 Nybyggnad - Korparti
Rakslutet kor. Ersatte ett äldre absidkor; en del av den norra kormuren kvarstår i det nuvarande koret
År 1230 - 1270 Ändring - tillbyggnad
Långhusets vidgades mot söder. Norra långhusets murar kvarstår efter den äldre absidkyrkan.
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1240 - 1259 Ändring - ombyggnad
Långhuset byggdes om – den gamla S muren utflyttades o. 1 m, den N muren behölls men byggdes på. Långhuset försågs med fyra kryssvalv stödda på en rund mittpelare. En sakristia tillfogades på korets N sida (SvK anger o. 1260). Kvadermålning och rankmålning.
År 1250 - 1260 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålning, triumfbågens kvadermålning
År 1250 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Spetsbågig långhusportal, ersatte en äldre portal
År 1250 - 1260 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar; rankornament
År 1270 - 1280 Nybyggnad - Torn
Torn. Ersatte absidkyrkans västtorn
År 1270 - 1279 Ändring - ombyggnad
Långhusets mittpelare och valv revs och ersattes med två valv utan mittstöd. Långhusets fönster förstorades och försågs med masverk, ny portal i långhuset, långhusportalen återanvändes i tornets V fasad. Det romanska tornet ersattes med det nuvarande.
År 1270 - 1299 Fast inredning - bänkinredning
Korbänk från vilken ett gavelstycke nu ingår i den nuvarande korbänken.
År 1277 - 1277 Invigning
Trovärdigt invigningsår för kyrkan som den ser ut idag. Årtal enligt David Bildefeld (taxuslistan ”ANNO 1277 LOCRU-MENSE TEMPLUM ÆDIFICATUM”).
År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
1300-tal(?) Målningen kring korets Ö fönster.
År 1380 - 1380 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll över landsdomaren Gervid Lauks.
År 1400 - 1499 Ändring
Muralmålningar (överkalkade). Kista av ek, deponerad i Gotlands fornsal.
År 1442 - 1442 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklocka gjuten av gruppen ”die Apengeter”.
År 1500 - 1599 Arkitekturbunden utsmyckning
Väggskåp i sakristian. Målningar kring det Ö fönstret.
År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Korbänk med gavlar från 1200-talet. Ljuskrona av mässing med 12 pipor.
År 1650 - 1700 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1659 - 1659 Fast inredning - bänkinredning
Prästbänk.
År 1670 - 1699 Fast inredning - predikstol
Predikstolen. Altarringen.
År 1700 - 1729 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Sakristians muralmålning i form av slingrande akantus (SvK anger o. 1707 med de liknande målningarna i Fole sakristia som utgångspunkt för dateringen).
År 1700 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Muralmålningar (kanske utförda 1747?) kring det Ö fönstret, spår av draperimålningar, akantusmålningar runt väggarna i kor och långhus liknande dem i Bro kyrka, samt någon form av målning i långhusets valv. Långhusportalens vimperg av trä avlägsnades sannolikt på 1700-talet då också fönstret verkar ha utvidgades nedåt.
År 1704 - 1704 Fast inredning - bänkinredning
Korbänken målades.
År 1707 - 1707 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats av sandsten
År 1707 - 1707 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen, vars målning är tillskriven Abraham Beck.

Abraham Beck (Konstnär)

År 1734 - 1734 Arkitekturbunden utsmyckning
Fattigstock med järnbeslag från 1500-talet.
År 1747 - 1747 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal på S väggen som anger att kyrkan blivit reparerad, skrivet över funten där också kung Fredriks namnschiffer med krona var målat på väggen, i kalken.
År 1752 - 1752 Ändring
Årtal inristat i tornspirans nedre del jämte namnet ”HANS LOVZ”. Huven smordes detta år, även det enligt en inskription. Årtalet finns också på vindflöjeln. Troligen sänktes golvnivån i klockvåningen med 1 m och de spetsbågiga ljudgluggarna förstorades och gjordes rundbågiga. Togs troligen tornhuvens vattenutkastare av sten ned.
År 1756 - 1756 Ändring
Tjärsmordes huven enligt en inskription på en takstol.
År 1762 - 1762 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal på takstol.
År 1770 - 1770 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal målat i långhusportalens vimperg.
År 1775 - 1775 Arkitekturbunden utsmyckning
Takstolarna, årtal inristat i långhusets V takstol.
År 1779 - 1779 Fast inredning - läktare
Läktare enl. 1830 års inventarium uppfördes den 1777. Den uppges vara för manspersoner, ganska liten och uppförd på kyrkans V sida.
År 1801 - 1801 Äldre kulturhistorisk inventering
Syntes lämningar av en stenbyggnad ca 100 alnar Ö om kyrkan – prästbostad? Användes en av tornets vattenkastare som solvisare, uppställd vid ingången till kyrkan. Samma sten skall tidigare ha tjänstgjort som fattigstock. Stod enligt Hilfeling predikstolen på stora gången nästan mitt i kyrkan.
År 1830 - 1830 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavla med tillhörande siffror.
År 1846 - 1846 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av mässing med 16 pipor, gjuten av Kullberg, Visby.
År 1849 - 1849 Ändring - restaurering
Målat årtal på korets Ö vägg bakom altaret ”Kyrkan rappad klistrad och hvitlimmad ut och invändigt år 1849. Bänkar målade. Predikstolen och altartavlan fernissad år 1851. Ny läktare byggdes 1889. Ny golf inlades. Bänkar insattes och målades. Altartavlan och predikstolen fernissades 1903”.
År 1850 - 1850 Fast inredning - läktare
Läktaren flyttades.
År 1851 - 1851 Ändring - restaurering, interiör
Målat årtal på korets Ö vägg bakom altaret ” Bänkar målade. Predikstolen och altartavlan fernissad år 1851” för texten i sin helhet se ovan år 1849”.
År 1870 - 1899 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavla.
År 1874 - 1874 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal på bjälke i tornhuven.
År 1875 - 1875 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal på bjälke på långhusvinden.
År 1880 - 1889 Specifika inventarier - kyrkklocka
Sprack kyrkklockan.
År 1889 - 1889 Ändring - restaurering, interiör
Kyrkan restaurerades i något som SvK benämner som ”falsk gotik”. Läktare ritades av arkitekterna Fritz Eckert och Gustaf Pettersson. Målat årtal på korets Ö vägg bakom altaret ”Ny läktare byggdes 1889” för texten i sin helhet se ovan år 1849”.
År 1891 - 1891 Fast inredning - orgel
Orgel (JH anger 1889 och att fasaden ritades av arkitekterna Fritz Eckert och Gustaf Pettersson).

Fritz Eckert (Arkitekt)

Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1903 - 1903 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1903 - 1903 Ändring - restaurering, interiör
Målat årtal på korets Ö vägg bakom altaret ”Ny golf inlades. Bänkar insattes och målades. Altartavlan och predikstolen fernissades 1903”. för texten i sin helhet se ovan år 1849”. Bänkinredningen.
År 1910 - 1910 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av mässing med 16 pipor.
År 1920 - 1929 Ändring
Kyrkan vitlimmades.
År 1924 - 1924 Ändring
1924(?) Årtal ristat i putsen på skorstenen. Värmeledning? i samband härmed anmodade RAÄ församlingen att låta C. Wilh. Pettersson konservera sakristians muralmålningar.
År 1927 - 1927 Ändring - ombyggnad, golv
Nya golv på gjutet betongunderlag lades in i långhusets och tornet.
År 1928 - 1928 Underhåll - takomläggning
Brädtaken lades om.
År 1954 - 1954 Underhåll
Reparerades klockan av svetsmästare Aung. Nielsen från Danmark.
År 1957 - 1962 Ändring - restaurering
Restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekt Leif Olsson, kyrkogårdsplanering efter råd och anvisningar av förre trädgårdskonsulenten Karl Wikesjö. E. Olsson stod som ansvarig konservator.  Taken lades delvis om.  All utvändig puts höggs ned, kyrkan har tidigare har varit slätputsad med tunn puts som låtit stenen skymta fram här och var, på denna puts observerades en gulvit kalkning.  S portalens kapitälband försågs med blyavtäckning. Ny sockelsten vid långhusportalen.  Muralmålningar knackades fram delar av dem de ansågs för fragmentariska för att kunna tas fram. Omfattningar av natursten togs fram och ett väggskåp hittades i S korväggen. Sakristians väggar rengjordes och retuscherades. Valven förstärktes med träkilar.  En gravhäll över Gervid flyttades från kyrkogården och lades i korgolvet. Korets golv belades med kalkstensflis.  Värmeledning och ny armatur, elvärme i form av värmeslingor i korgolvet samt elbelysning.  Korbänken tvättades och den ursprungliga färgsättningen togs fram på bekostnad av målad ekådring och marmorering, samma behandlig fick även altarskranket, prästbänken och predikstolens trappskärm de senare var ekådrade.  Fernissan på bänkarna, läktaren och orgeln togs bort.  En nummertavla som varit deponerad i Gotlands fornsal återlämnades till kyrkan efter konservering, även predikstolens korg och baldakin, altartavlan, sakramentsskåpet, ett kassaskrin och sakristians möblemang konserverades.  Dopfunten som varit målad två gånger i rött och grått, färgen tvättades bort, relieferna på cuppans undersida var ”igenkletade med murbruk” som avlägsnades, cuppan som också var sprucken lagades.  Krucifixets 1700-tals polykromi togs bort.  Två bänkar i det S kvarteret slopades.  Flera gravvårdar rätades upp, den gamla stigluckan som en tid tjänstgjort som likvagnsbod togs upp.

Erik Olsson (Konservator)

Karl Wikesjö (Trädgårdsarkitekt)

Leif Olsson (Arkitekt)

År 1979 - 1979 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av Husbyggnadsbyrån, Visby: taken över kor och långhus lades om, takstolarna förstärktes. Fasaderna putsades och kalkades.
År 1980 - 1980 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av ing. Bo ?, Visby: taken över kor och långhus lades om, takstolarna förstärktes. Fasaderna putsades och kalkades.
År 1988 - 1989 Ändring - restaurering
Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Leif Markström, Riksantikvarieämbetet, då tornhuven restaurerades och vindförankrades, ny vindflöjel, nytt vattendäck, taken lades delvis om och försågs med hängrännor och stuprör, fasaderna putslagades. Naturstensytorna fogades om, sockeln byttes del¬vis, långhusportalens järnkilar byttes och det V fönstrets omfattning åtgärdades. Korportalens kapitälband försågs med blyavtäckning. Fönstren sågs över. Galleriets NÖ glugg murades igen. Åskskyddet och el-anläg¬gningen kompletterades. Vindarna försågs med landgångar och bryggor. Brudportalen renoverades av Sions möbelsnickeri, stenkumla. Stigluckorna kalkades. Belysning på kyrkogården.

Leif Markström (Arkitekt)

År 2002 - 2002 Ändring
Värmesystemet och el-centralen byttes ut, samband härmed kompletterades belysningen med styrning av värme, ljud och belysning. Förrådsutrymmena utökades med en skärmvägg under läktarens trappa. Läktarens räcke höjdes med ett metallräcke. Orgeln restaurerades enligt T. Svenskes förslag.

Tomas Svenske (Orgelbyggare)

År 2006 - 2006 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskronor, ljusstakar m.fl. metallföremål restaurerades av Dahlströms Metallgjuteri HB.