Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

SALA SALA KLOCKARGÅRD 1:2 - husnr 1, SALA SOCKENKYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

fd868705

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
SALA SOCKENKYRKA (akt.)

1280 - 1319

1300 - Okänt

Västmanland
Sala
Västmanland
Sala socken
Sala församling
Västerås stift
Albert Målares gata 10

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Kyrkan uppfördes omkring 1300, då bestående av långhus och ett något smalare, rakt avslutat kor. På södra sidan fanns två ingångar, en östlig till koret och en västlig där vapenhuset senare tillbyggdes. Kyrkans fasader tycks ha varit av utstruket fogbruk med helt vitkalkade ytor och yttertaket var spåntäckt. En runsten blev inmurad längst ned på korets södra vägg. I östra och troligen även västra gaveln fanns trekopplade fönster. Över kyrkorummet hade slagits ett väldigt tunnvalv i trä, av vilka rester än idag kan ses på kyrkvinden. Möjligen var första sakristian vidbyggd på norra sidan redan från början.

Under 1400-talets först...

Läs mer i eget fönster

År 1280 - 1319 Nybyggnad
Långhus, kor och vapenhus
År 1280 - 1319 Nybyggnad - Korparti
År 1280 - 1319 Nybyggnad - Vapenhus
År 1300 - Okänt Nybyggnad
Kyrkan grundlades på styv lera. Grundmurarna gjordes 1,2-1,3 m djupa, bestående av otuktad gråsten utan fogbruk. På östra väggen användes tegel i mindre omfattning. Ursprungligen var kyrkan rektangulär med ett något smalare, rakslutet kor. På södra sidan fanns två ingångar, en östlig till koret och en västlig där vapenhuset ganska snart tillbyggdes. Kyrkans fasader var från början troligen av utstruket fogbruk och helt vitkalkad yta. (En rest av denna puts finns kvar på den del av korets norra mur som idag är inbyggd sakristians vind.) Över kyrkorummet var ett väldigt tunnvalv i trä, vars hjässa låg två meter högre än de nuvarande tegelvalven. Stombågar till detta tunnvalv finns kvar på kyrkvinden, liksom medeltida takstolar av klen furu. I östra och antagligen även västra gaveln fanns trekopplade fönster. Möjligen var kyrkans första sakristia (riven 1760) vidbyggd på norra sidan redan från början. Den var troligen hälften så stor som den nuvarande. Eventuellt samme byggmästare som uppförde kyrkorna i Kila och Kumla. Källor: ATA: Rapport av Eyvind Unnerbäck 1962 SKS: 0 I a: 4; Brev Anton E Fågelsbo 1926 SKS: Underhålls-plan 1994 Jansson, s 251 Redelius, s 4 & 8-9
År 1400 - 2001 Ändring
Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla händelser, årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.

Alfred Nilsson (Konservator)

Arre Essén (Arkitekt)

Bjerking ingenjörsbyrå AB (Firma)

Björn Norman (Arkitekt)

Carl Fredrik Ekholm (Arkitekt)

Isac Rockman (Klockgjutare)

John Österlund (Konstnär)

Jonas Holmin (Konstnär - Bildhuggare)

Lars Göthberg (Konservator)

Pasquier Borman (Konstnär)

Petter Stråhle (Orgelbyggare)

Ragnar Jonsson (Arkitekt)

Reinhold Callmander (Konstnär - Glaskonstnär)

Setterquist & Son (Orgelbyggare)

Svedberg Byggnads AB (Firma)

Sven Carlsson, Gimo (Konservator)

År 1756 - 1756 Nybyggnad - Korsarm/ar
Den s k "Nykyrkan"
År 1761 - 1761 Nybyggnad - Sakristia