Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

HUDIKSVALL TUNA PRÄSTGÅRD 3:1 - husnr 1, HÄLSINGTUNA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

4015-8.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HÄLSINGTUNA KYRKA (akt.), HÄLSINGTUNA KYRKA (akt.)

1100 - 1549

1150 - 1159

Gävleborg
Hudiksvall
Hälsingland
Hälsingtuna
Hudiksvallsbygdens församling
Uppsala stift
Hälsingtuna 55

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Kyrkan utmärker sig redan på långt håll genom sitt höga, relativt smala, torn som tros ha tillkommit redan under 1100- eller 1200-talet. Sannolikt användes tornet ursprungligen som ett försvarstorn, då det i sin uppbyggnad liknar de kastaler och liknande tornbyggnader som uppfördes på strategiska platser längs kusten under 1100- och 1200-talen. Huruvida tornet eller kyrkan uppfördes först i Hälsingtuna är inte klarlagt och arkeologiska lämningar har även påträffats som möjligen antyder att kyrkan kan ha haft ytterligare ett torn i öster, en utformning som även är känd från andra medeltidskyrkor som uppförts i försvarssyfte.

År 1100 - 1549 Nybyggnad
Långhus, torn
År 1100 - 1549 Nybyggnad - Torn
År 1150 - 1159 Nybyggnad
En kyrka av gråsten uppförs som består av ett litet rektangulärt långhus med ett smäckert torn i väster. Tornet tillkommer av försvarsändamål. Kyrkans kor är smalare än långhuset med en rektangulär planform utvändigt, men med en absid utsparad i östra muren. Det är oklart om denna kyrka ersätter någon tidigare kyrka på platsen.
År 1200 - 1200 Ändring - påbyggnad
Troligen uppförs ett östtorn sammanbyggt med kyrkans kor, men dess ålder är inte klarlagd, då man senare endast funnit fragmentariska murrester.
År 1300 - 1329 Arkitekturbunden utsmyckning
Kyrkorummets väggar förses med tapetartat ordnade bildfriser med apostlar och helgon som motiv.
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Korparti
År 1470 - 1529 Rivning
Östtornet och koret rivs och ersätts av ett nytt större kor samt en sakristia av trä. Eventuellt tillkommer även ett vapenhus med tegelvalv på södra sidan av kyrkan vid denna tid. Kyrkorummet förses med slagna tegelvalv, i koret med speciellt rik utformning i form av stjärnvalv samt pelare med kannelering.
År 1600 - 1699 Ändring
Kyrkans väggmålningar kalkas över.
År 1607 - 1607 Fast inredning - predikstol
En predikstol sätts upp i kyrkorummet. Enligt en senare källa var predikstolen ”gemen målad och af släter trä giord”.
År 1640 - 1659 Fast inredning - predikstol
Kyrkorummet utrustas med en ny predikstol av snickaren Peder Olofsson från Kämsta, Ljusdal. Predikstolen utsmyckas med de fyra evangelisterna och deras attribut.

Peder Olofsson (Hantverkare - Snickare)

År 1680 - 1680 Specifika inventarier - altartavla
Församlingen får den nuvarande altartavlan i barockstil i gåva till kyrkorummet.
År 1681 - 1681 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan gjuts om.
År 1685 - 1685 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan går sönder på nytt.
År 1686 - 1686 Specifika inventarier - kyrkklocka
En kyrkklocka gjuts av gelbgjutare Jakob Birman i Stockholm.

Jacob Birman (Klockgjutare)

År 1700 - 1799 Fast inredning - predikstol
Kyrkan uppges vara ”hel hwiter inantill”. Predikstolen flyttas från norra till södra sidan av kyrkorummet och förses med nytt trappräcke.
År 1712 - 1712 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Kyrkans, eventuellt medeltida, korskrank tas bort och ersätts med ett lägre skrank samt två pyramider.
År 1726 - 1726 Ändring - ombyggnad
Renovering i kyrkan varvid samtliga fönster utvidgas. Den medeltida altartavlan flyttas till norra väggen ovanför sakristian. Årtalet 1726 skrivs in på östra gaveln.
År 1728 - 1728 Ändring
Ett litet skjul byggs högt upp på kyrkan östra gavel för sammanringningsklockan.
År 1736 - 1736 Fast inredning - läktare
En läktare uppförs längst bak i kyrkan.
År 1737 - 1737 Åsknedslag
Kyrkans tornhuv blir ”splittrad” av åska.
År 1738 - 1738 Åsknedslag
Blixten slår ned I kyrktornet som eldhärjas. Nuvarande tornhuv uppförs därefter av byggmästare Samuel Hasselberg. Kyrkklockorna flyttas samma år från klockstapeln till tornet.
År 1742 - 1742 Ändring
Torn och kyrkobyggnad putsas
År 1750 - 1859 Nybyggnad - Sakristia
År 1760 - 1760 Rivning
Sakristian rivs och ersätts med en ny sakristia (enligt ATA uppförd 1763), även denna av trä. Sakristian förses med ”rikt målade tapeter”.
År 1766 - 1766 Fast inredning - orgel
Orgelbyggaren Qvarnström från Sundsvall bygger och sätter upp en orgel i kyrkorummet. Själva ”orgelpositivet” inköps från ”hovmusicanten Herr Anders Weström” i Stockholm.

Qvarnström (Orgelbyggare)

År 1802 - 1802 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket repareras av orgelbyggaren Hammerdal från Arbrå.

Hammerdal (Orgelbyggare)

År 1816 - 1816 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Efter önskemål av ärkebiskop Lindblom tas diverse medeltida figurer i koret samt på norra väggen bort ur kyrkorummet. Pyramiderna flyttas till stapelfoten.
År 1835 - 1835 Underhåll - takstol
Kyrkans medeltida takstolar på långhusets vind förstärks troligen detta år.
År 1840 - 1840 Ändring - ombyggnad
1840 (ca) Kyrkan genomgår en omfattande renovering. Sakristian rivs och ersätts med den nuvarande som placerades öster om koret. Vapenhuset på kyrkans södra sida rivs och dörren ersätts av ett fönster. En ny dörr upptas samtidigt på södra sidan samt en dörr på västra gaveln. Kyrkorummet utrustas med nytt golv och nya bänkar. Den tidigare altaruppsatsen tas ned. Kyrkvärden Per Ersson och bonden Sven Persson förfärdigar en ny predikstol till kyrkorummet i form av en altarpredikstol i vitt och guld. Bakom predikstolen placeras en stor fondmålning som altartavla av Albert Blombergsson med scener ur Kristi lidande historia. Enligt vissa uppgifter hos ATA kan predikstolen ha tillkommit redan 1834 eller 1835.
År 1882 - 1882 Fast inredning - orgel
Ny orgel till kyrkorummet levereras av Setterqvists orgelbyggeri.

Setterqvist & Son (Orgelbyggeri)

År 1891 - 1891 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Uppsalas stadsarkitekt C. A. Ekholm upprättar ett av nygotisk stil präglat ombyggnadsförlag, men av detta byggs endast orgelfasaden och då i modifierat utförande. Som orgelbyggare anlitas firman Setterquist & Son.

Carl Axel Ekholm (Arkitekt)

År 1901 - 1901 Underhåll
Kyrkans exteriör och interiör putsas grundligt om.
År 1916 - 1916 Ändring - ombyggnad, yttertak
Taket på långhuset samt sakristian täcks med svart glaserat enkupigt taktegel som läggs ovanpå ett befintligt spåntak av tunnspån. Eventuellt förstärks takstolarna samtidigt, men detta kan även ha skett senare.
År 1946 - 1947 Ändring - restaurering
Omfattande renovering av interiör och exteriör. Fasaderna lagas (trol. med en ädelputs) och avfärgas. Lagning av tegeltak. Valvet i tornet förstärks. Ny vägg muras mellan vapenhus och kyrkorum. Medeltida partier av väggmålningar I kyrkorummet tas fram. Arkeologisk utgrävning i kyrkan. Nytt trägolv läggs in i kyrkorummet. Altaruppsatsen från 1680-talet sätts tillbaka på ursprunglig plats i koret, liksom även predikstolen från 1600-talet. Nytt murat altare tillkommer. Kyrkans nuvarande orgel levereras av A. Mårtensson i Lund. Stora delar av den gamla orgelns stämmor återanvänds dock i den nya. Eventuellt tillkommer de nuvarande läktarbänkarna vid denna tid. Ett nytt modernt värmesystem installeras. Församlingen uppför det nuvarande gravkapellet vid kyrkogårdens södra gräns efter ritningar utarbetade av arkitekt F. Berglund.

A Mårtensson (Orgelbyggare)

År 1976 - 1977 Ändring - restaurering, interiör
Restaurering av interiören under ledning av byggnadsingenjör Carl Axel Roos. Valven och väggarna tvättas rena. Läktarens pelare marmoreras. Konservering av skulpturer, predikstol mm utförs av konservator Alf Hedman. En mörkt grågrön heltäckningsmatta läggs in i mittgången i kyrkorummet. Elcentralen, elvärmesystemet och samtliga elledningar byts ut mot nya. Installation av brandlarm.

Alf Hedman (Konservator)

Carl-Axel Roos (Konstruktör)

År 1986 - 1986 Ändring - restaurering, exteriör
Omfattande renovering av exteriören under ledning av byggnadsingenjör Carl Axel Roos och med Bygg-Paul som entreprenör. Kyrktaket kläs med kopparplåt, istället för det tegeltak som legat på kyrktaket. Tornhuvarnas spåntak tjäras. Fasaden putsas om och avfärgas i vit kulör med silikatfärg. Sockeln sandblästras. Fönstersnickerierna målas om. Ny åskledare sätts upp. Lanterninens belysningsarmaturer flyttas från väggen till luckorna av arbetsmiljöskäl. Luckorna förses med järnstänger som räcken. En handikappramp av trä färdigställs. Klockstapeln tjäras och barriärerna oljemålas. Kyrktuppen på klockstapeln respektive tornet förgylls. Bårhuset renoveras utvändigt och förses med tak av kopparplåt.

Carl-Axel Roos (Konstruktör)

År 1990 - 1990 Ändring
Några bänkrader tas troligen bort på läktaren för att ge plats för ett nytt skåp för kördräkter.
År 2001 - 2001 Ändring
2001 (ca) Heltäckningsmattan i mittgången i kyrkorummet tas bort och golvet slipas samt fernissas.