Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SANKTA CLARA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1572 - 1590 1572 - 1590
Län	Stockholm
Kommun	Stockholm
Landskap	Uppland
Socken	Stockholm
Församling	Stockholms domkyrkoförsamling
Stift	Stockholms stift
Adress	Klara östra kyrkogata 7
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Historik
Inventeringsår 2006 S:ta Clara kyrka uppfördes 1572–90. Troligen var arkitekten, byggmästaren och skulptören Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) delaktig i projekteringen av Clara kyrka. Boy, som var av nederländsk börd, ledde Johan III:s viktigaste byggnadsprojekt i Stockholmstrakten 1576–92. Till dessa hör Stockholms, Svartsjö och Drottningholms slott, Riddarholmskyrkans tidigare torn samt S:t Jacobs kyrkas första byggnadsetapp. Efter en eldsvåda 1751 återuppbyggdes Clara kyrka efter ritningar av Carl Hårleman (1700–53). Helgo Zettervall (1831–1907) ledde en ombyggnad av kyrkan 1884–86, då tornet fick sin nygotiska form. Interiören präglas av... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2006

S:ta Clara kyrka uppfördes 1572–90. Troligen var arkitekten, byggmästaren och skulptören Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) delaktig i projekteringen av Clara kyrka. Boy, som var av nederländsk börd, ledde Johan III:s viktigaste byggnadsprojekt i Stockholmstrakten 1576–92.
Till dessa hör Stockholms, Svartsjö och Drottningholms slott, Riddarholmskyrkans tidigare torn samt S:t Jacobs kyrkas första byggnadsetapp. Efter en eldsvåda 1751 återuppbyggdes Clara kyrka efter ritningar av Carl Hårleman (1700–53). Helgo Zettervall (1831–1907) ledde en ombyggnad av kyrkan 1884–86, då tornet fick sin nygotiska form. Interiören präglas av...

Läs mer i eget fönster

År 1572 - 1590 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, korsarmar, torn. Arkitekt sannolikt Willem Boy.
Upphovsman	Henrik van Huwen (Byggmästare) Johan III (Byggherre) Willem Boy (Byggmästare) Willem Boy (Arkitekt)

År 1572 - 1590 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Långhus, kor, korsarmar, torn. Arkitekt sannolikt Willem Boy.

Upphovsman

Henrik van Huwen (Byggmästare)

Johan III (Byggherre)

Willem Boy (Byggmästare)

Willem Boy (Arkitekt)

År 1572 - 1590 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Henrik van Huwen (Byggmästare) Johan III (Byggherre)

År 1572 - 1590 Nybyggnad - Korparti

Upphovsman

Henrik van Huwen (Byggmästare)

Johan III (Byggherre)

År 1572 - 1590 Nybyggnad - Korsarm/ar
Upphovsman	Henrik van Huwen (Byggmästare) Johan III (Byggherre)

År 1572 - 1590 Nybyggnad - Korsarm/ar

Upphovsman

Henrik van Huwen (Byggmästare)

Johan III (Byggherre)

År 1572 - 1590 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Henrik van Huwen (Byggmästare) Johan III (Byggherre)

År 1572 - 1590 Nybyggnad - Torn

Upphovsman

Henrik van Huwen (Byggmästare)

Johan III (Byggherre)

År 1572 - 1590 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	S:ta Clara kyrka uppförs

År 1627 - 1627 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Tornmurarna höjs och en hög tornspira byggs.

År 1633 - 1634 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Tornspiran och kyrktaket kläs med koppar.

År 1648 - 1648 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Det första tornuret sätts upp, utfört av Lorentz Meijer i Åbo.

År 1649 - 1649 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare byggs i söder och norr.

År 1649 - 1649 Ändring
Åtgärd	Vapenhusen i korsarmarna rivs.

År 1651 - 1651 Nybyggnad - Sakristia

År 1658 - 1658 Fast inredning - altaruppsats

År 1658 - 1658 Fast inredning - predikstol

År 1660 - 1660 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare i två våningar byggs i väster, prydda med målningar.

År 1664 - 1664 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Läktarna i korsarmarna pryds med målningar.

År 1722 - 1723 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Ny kopparklädd spira byggs efter att den övre delen blåst ned.
Upphovsman	Göran Josuae Adelcrantz (Arkitekt)

År 1722 - 1723 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nya fönster sätts in.

År 1726 - 1726 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Tillbyggnad mot den södra korsarmen färdigställs med trapphus och vapenhus. Arkitekt var troligen J Adelcrantz.
Upphovsman	Göran Josuae Adelcrantz (Arkitekt)

År 1751 - 1764 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Genomgripande ombyggnad efter brand.
Upphovsman	Hårleman C. & Adelcrantz C. F. (Arkitekt)

År 1751 - 1751 Brand - delvis förstörd
Åtgärd	Kyrkan brinner varpå tornspiran, samtliga tak, taklister, fönster och all inredning förstörs och klockorna smälter. Murar och valv står kvar.

År 1751 - 1753 Ändring - restaurering
Åtgärd	Återuppbyggnaden genomförs. En provisorisk tornhuv byggs med nya klockor. Nya fönsteromfattningar av sandsten och fönsterbågar av smidesjärn. Troligen muras det stora fönstret i korets östmur igen och det nuvarande lilla, runda sätts in. Murarna putsas. Den östra sakristian byggs. Nya dörrar, tvåvånig västläktare och bänkar i slutna kvarter, ny predikstol allt utfört efter ritningar av Carl Hårleman. Beslut tas att bygga vapenhuset i den norra korsarmens förlängning efter en ritning av Hårleman, som bearbetas av C F Adelcrantz efter Hårlemans död.

År 1751 - 1753 Ändring - restaurering

Åtgärd

Återuppbyggnaden genomförs. En provisorisk tornhuv byggs med nya klockor. Nya fönsteromfattningar av sandsten och fönsterbågar av smidesjärn. Troligen muras det stora fönstret i korets östmur igen och det nuvarande lilla, runda sätts in. Murarna putsas. Den östra sakristian byggs. Nya dörrar, tvåvånig västläktare och bänkar i slutna kvarter, ny predikstol allt utfört efter ritningar av Carl Hårleman. Beslut tas att bygga vapenhuset i den norra korsarmens förlängning efter en ritning av Hårleman, som bearbetas av C F Adelcrantz efter Hårlemans död.

År 1751 - 1753 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Den östra sakristian byggs.
Upphovsman	Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1751 - 1753 Fast inredning - predikstol
Upphovsman	Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1751 - 1753 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Vapenhus i den norra korsarmens förlängning
Upphovsman	Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt) Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1751 - 1753 Ändring - tillbyggnad

Åtgärd

Vapenhus i den norra korsarmens förlängning

Upphovsman

Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1751 - 1753 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkar i slutna kvarter.
Upphovsman	Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1751 - 1753 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Tvåvånig västläktare.
Upphovsman	Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1753 - 1753 Återinvigning

År 1761 - 1761 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Orgelläktare.
Upphovsman	Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

År 1761 - 1761 Fast inredning - orgel
Upphovsman	Gren och Stråle (Orgelbyggare)

År 1761 - 1761 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Upphovsman	Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

År 1768 - 1770 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ny tornspira.
Upphovsman	Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

År 1790 - 1790 Fast inredning - altare
Upphovsman	Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

År 1790 - 1790 Fast inredning - altaruppsats
Upphovsman	Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

År 1835 - 1835 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Västra sakristian.

År 1884 - 1886 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Tornets fasad byggs om och kläs med maskinslaget tegel.
Upphovsman	Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1884 - 1886 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	I kyrkorummet läggs trägolv på bockar över 1753-års golv av tegel och kalkstensflisor.
Upphovsman	Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1884 - 1886 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Ny tornspira.
Upphovsman	Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1884 - 1886 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Mot tornets norra sida byggs ett pannrum och på den södra sidan ett arkivrum. Vindfång i väster, söder och norr av omålad ek
Upphovsman	Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1888 - 1888 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Korfönstren i norr och söder får glasmålningar utförda av F X Zettlers glasmästeri i München.
Upphovsman	F X Zettlers glasmästeri (Konstnär - Glaskonstnär)

År 1904 - 1904 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Knäböjande änglar av vit marmor skulpteras för att ersätta J T Sergels förlagor i gips, som stod på samma plats på var sida om altaret 1790-1904.

År 1906 - 1907 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Ny orgelläktare.
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1906 - 1907 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Väggar och valv dekormålas.
Upphovsman	Olle Hjortzberg (Konstnär)

År 1906 - 1907 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar monteras i tvärskeppens runda fönster (Neuman och Vogels glasmästeri).
Upphovsman	Neuman & Vogel, Stockholm (Firma)

År 1906 - 1906 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En gång med putsad fasad byggs från den östra sakristian till koret, den s k prästgången.

År 1906 - 1907 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	Genomgripande renovering genomförs. Golvet läggs i grön och vit marmor, förutom bänkkvarteren som har trägolv. Glasmålningar monteras i tvärskeppens runda fönster (Neuman och Vogels glasmästeri). Altaruppsatsens övre del förändras. Ny altarring med balusterdockor av brunröd marmor. Nya bänkar, öppna och ekådrade. De tvåvåniga läktarna i norr och söder ersätts med läktare i ett plan med nya barriärer. Ny orgelläktare och orgel. Arkitekt Agi Lindegren. Väggar och valv dekormålas av Olle Hjortzberg
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1906 - 1907 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Genomgripande renovering genomförs. Golvet läggs i grön och vit marmor, förutom bänkkvarteren som har trägolv. Glasmålningar monteras i tvärskeppens runda fönster (Neuman och Vogels glasmästeri). Altaruppsatsens övre del förändras. Ny altarring med balusterdockor av brunröd marmor. Nya bänkar, öppna och ekådrade. De tvåvåniga läktarna i norr och söder ersätts med läktare i ett plan med nya barriärer. Ny orgelläktare och orgel. Arkitekt Agi Lindegren. Väggar och valv dekormålas av Olle Hjortzberg

Upphovsman

Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1906 - 1907 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Golvet läggs i grön och vit marmor, förutom bänkkvarteren som har trägolv.
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1906 - 1907 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarring med balusterdockor av brunröd marmor.
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1906 - 1907 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Nya bänkar, öppna och ekådrade.
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1906 - 1907 Fast inredning - orgel
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1907 - 1908 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av vitgrå marmor.
Upphovsman	Thor Thorén (Arkitekt)

År 1922 - 1922 Underhåll - Omputsning, exteriör
Åtgärd	Fasadrenovering då sockeln renhuggs från cementputs och nytt fasadtegel anpassas till det gamla genom räffling.

År 1925 - 1925 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Taket på södra gravkoret byts från järnplåt till kopparplåt.

År 1931 - 1931 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Förslag från arkitekt Ragnar Hjort, som till stora delar har genomförts: "Tag bort träpanelen i kyrkan. Lägg in ett enhetligare mörkt golv, nu finns för mycket vit marmor. Eventuellt ersätt marmorgolvet med kalksten. Bänkinredning i lämpligare färg. Rengöra valven från svärta. Förändra krönpartiet på altaruppställningen. Tag bort altarringen i marmor från 1906. Förändra färg på orgel, läktare och eksnickerier från gul till t ex ekton. Förändra värmeradiatorerna. Ersätt 1887 års ljuskronor i skeppet."

Upphovsman

Ragnar Hjorth (Arkitekt)

År 1932 - 1932 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Ny kopparplåt på tornspiran.

År 1935 - 1935 Underhåll - fönster
Åtgärd	Reparation av kyrkofönstren; ny blyinfattning av rutorna samt anbringande av ventilation.

År 1939 - 1939 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln utökas till att omfatta 58 stämmor.
Upphovsman	A Holmberg (Orgelbyggare)

År 1943 - 1943 Teknisk installation - VA
Åtgärd	WC i anslutning till entrén i väster.

År 1947 - 1947 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Mindre restaurering då bl a nuvarande altarringen tillkommer. En förebild till denna var altarringen från ca 1780 som byttes ut 1907 till en av marmor.

År 1963 - 1965 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering och modernisering. Klockspel tillkommer 1965.
Upphovsman	von Schmalensee A. & Sjöström J. (Arkitekt)

År 1964 - 1965 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Glasmålningar nedmonteras, nytt golv läggs i grå kalksten utan att gravarna berörs. Nedgången till tvärskeppets gravar har markerats med hällar av Ölandssten. I långskeppet läggs en ny sten av röd Ölandssten på Hårlemans grav.

År 1964 - 1965 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Helt ny bänkinredning.

År 2005 - 2006 Underhåll - Omputsning, exteriör
Åtgärd	Tornets fasad renoveras.

År 2005 - 2006 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Spirans kopparplåt byts.

STOCKHOLM ORGELPIPAN 10 - husnr 1, SANKTA CLARA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning