Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SÄTERBO KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1150 - 1249 1150 - 1249 1170 - Okänt 1752 - Okänt
Län	Västmanland
Kommun	Arboga
Landskap	Västmanland
Socken	Arboga stad
Församling	Arbogabygdens församling
Stift	Västerås stift
Adress	Säterbo kyrka 517
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2004 Kyrkan anses till sina äldsta delar vara från 1100-talets slut och är därmed en av Mälardalens äldsta stenkyrkor. Till den ursprungliga byggnadsvolymen räknas tornets och större delen av långhusets murar. Vidare fanns ett vapenhus mot söder, men det revs 1831. Sakristian mot norr byggdes ut på 1400-talet och vid 1600-talets början utvidgades koret till sin nuvarande form. År 1663 blev tornet krönt med en hög, spånklädd tornspets, byggd av den kände Anders Tornresare. Från början fanns blott två mindre fönsteröppningar mot söder, placerade i långhuset och koret, men mellan 1639 och 1832 tillkom fler och större. På grund av underhålls... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2004

Kyrkan anses till sina äldsta delar vara från 1100-talets slut och är därmed en av Mälardalens äldsta stenkyrkor. Till den ursprungliga byggnadsvolymen räknas tornets och större delen av långhusets murar. Vidare fanns ett vapenhus mot söder, men det revs 1831. Sakristian mot norr byggdes ut på 1400-talet och vid 1600-talets början utvidgades koret till sin nuvarande form. År 1663 blev tornet krönt med en hög, spånklädd tornspets, byggd av den kände Anders Tornresare. Från början fanns blott två mindre fönsteröppningar mot söder, placerade i långhuset och koret, men mellan 1639 och 1832 tillkom fler och större. På grund av underhålls...

Läs mer i eget fönster

År 1150 - 1249 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus och torn

År 1150 - 1249 Nybyggnad - Torn

År 1150 - 1249 Nybyggnad

År 1170 - Okänt Nybyggnad
Åtgärd	Kyrkan byggdes. Det är troligen, en av Mälardalens tidigaste stenkyrkor. Källa: Hansson, s 5

År 1400 - 1499 Nybyggnad - Sakristia

År 1400 - Okänt Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristian byggdes. Den järnbeslagna dörren till kyrkorummet är troligen bevarad från ursprungstiden, fast påbyggd 1857. Källa: Hansson, s 6 AKS: Handskrift 1941

År 1545 - Okänt Ändring
Åtgärd	Säterbo socken överfördes från Strängnäs till Västerås stift (”enligt ett konungabref af den 12 feb 1545”) Källa: VS: Protokoll från inventering 1834

År 1600 - 1624 Nybyggnad - Korparti

År 1600 - 1630 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Koret utvidgades så att det erhöll samma bredd som långhuset och förlängdes österut. Troligen byggdes tornmuren vid denna tid. Källa: Hansson, s 12 Tyrfors, s 124

År 1638 - 1639 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Sydsidans tredje fönster från väster räknat togs upp. Predikstol tillverkades av Anders Persson i Arboga. Den var placerad på långhusets norra sida, invid dörren till sakristian. källor: Berggren, s 213 Hansson, s 7 & 12 VLM: Plan 1793 ATA: Ihrfors, s 1214 (inventarium 1660)

År 1640 - Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Församlingen inköpte lillklockan, gjuten av Jürgen Patanson i Stockholm. Källa: Inskription i gjutgodset

År 1655 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Koret försågs med nya snickerier, efter donation av välborne Jäsper Nilssons arvingar. Källa: ATA: Ihrfors, s 1219 (Kyrkans räkenskaper, avskrift)

År 1663 - Okänt Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	På kyrktornet restes en hög spets, klädd med tjärade spån. Mäster Anders Tornresare erhöll 250 daler för bygget. (Året innan hade Herr Gustaf Reuter donerat 100 daler och Major Christopher Jerner donerat 50 daler till byggandet av tornspetsen) Mäster Anders Tornresare Källa: ATA: Ihrfors, s 1219 (Kyrkans räkenskaper, avskrift)
Upphovsman	Anders Tornresare (Hantverkare)

År 1671 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Vid visitation detta år uppgavs att ytterväggarna nyligen rappats och att tornet fått en hög spets, klädd med spån som tjärats. I kyrkorummet låg vid denna tid tegelgolv. Källa: ATA: Ihrfors, s 1218 (visitation 1671)

År 1734 - Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan inköptes, gjuten av Erik Näsman i Stockholm. Källa: Inskription i gjutgodset

År 1749 - Okänt Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	I koret uppsattes ny altartavla Källa: ATA: Ihrfors, s 1220 (Inventarium 1752, avskrift)

År 1750 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Korfönstret murades igen (förutsatt att Graus avbildning är korrekt). Källa: Hansson, s 5

År 1752 - Okänt Nybyggnad
Åtgärd	Ett magasin i två plan byggdes på kyrkogården. Övre våningen användes som sockenmagasin och den nedre som kronotiondebod. Sedan visitationen 1671 hade gravhällar lagts i golvet, som i övrigt var av tegel. (Samma tid omnämns en medeltida dopfunt i kalksten såsom gammal och uttjänt.) Källa: Hansson, s 9 AKS: Handskrift 1941 ATA: Ihrfors, s 1220 (Inventarium 1752, avskrift)

År 1754 - Okänt Ändring
Åtgärd	Olof Grau avbildade kyrkan. Skillnader från dagens utseende var att den då hade en hög, smäcker tornspira och ett korfönster. Bogårdsmuren gick i en snävare omkrets och hade två stigluckor, mot väster och öster. Källa: Hansson, s 5

År 1771 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Det östligaste av södra sidans fönster togs upp och takkupan mot norr murades. Källa: VLM: Plan 1793 VS: Inventarium 1834

År 1774 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Norra långhusväggens västra fönsteröppning togs upp. Källa: VS: Inventarium 1801

År 1781 - Okänt Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Kyrkans tornspira, från 1600-talet, höggs ned och ersattes med en mer kompakt, spånklädd lanternin, krönt med en glob och ett kors. Samtidigt lagades och avfärgades kyrkans fasader (”medan de kostsamma tornställningarne ännu stå upp”) Byggmästare Romberg Källor: VS: Protokoll, inventarium 1801 ATA: Ihrfors, s 1221-22

År 1794 - Okänt Ändring - ombyggnad, stomme
Åtgärd	Södra väggens portal till dåvarande vapenhus mot söder murades igen. Vapenhuset omvandlades till redskapsbod och bårhus. Källa: VS: Protokoll, inventarium 1834

År 1796 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Tidigare predikstol i kyrkorummets norra sida, framför sakristian, ersattes med en centralt placerad altarpredikstol, tillverkad året innan efter ritningar av Carl Fredenheim och på bekostad av Johan Niklas Danckvardt Liljeström på Reutersberg. Carl Fredenheim Källa: Hansson, s 12 RA: ÖIÄ kyrkliga byggnader S404 1-4
Upphovsman	Carl Fredrik Fredenheim (Arkitekt)

År 1799 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans dåvarande spåntak ströks med rödfärg och tjära. Källa: VS: Protokoll från inventering 1801

År 1801 - Okänt Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Västra ingångens kyrkport ersattes med en ny, försedd med ett litet fönster. Innanför porten byggdes ett vindfång (”dragkur”) Källa: VS: Protokoll från inventeringar 1801 och 1834

År 1822 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Tornets tidigare prydnad, bestående av glob med kors, var uttjänt och ersattes med ett 4 alnar (knappt 2,5 m) högt kors i plåtbeslaget trä. Källa: VS: 1834 och 1873 års inventariebeskrivningar

År 1831 - Okänt Rivning
Åtgärd	Det f d vapenhuset – bårhus och materialbod sedan 1794– ansågs överflödigt och revs. Istället inreddes materialbod i sockenmagasinet, sedan sockenmagasinsinrättningen upphört. Källa: VS: 1834 och 1873 års inventariebeskrivningar

År 1832 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nytt fönster togs upp på långhusets södra vägg, där tidigare varit dörröppning till vapenhuset som rivits året innan. En takkupa uppmurades i södra takfallet. Samma år lagades även kyrkogårdsmuren. Källa: AKS: Handskrifter 1924 och 1941

År 1835 - Okänt Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Orgelläktaren reparerades. Ny kyrkport sattes upp. Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1839 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Tegelgolv i mittgång och kor revs bort och ersattes med kalkstensplattor. Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1841 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Kyrkorummets valv och väggar vitlimmades. Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1855 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Långhusets spåntak ersattes med taktegel som svärtades med stenkolstjära. Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1856 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkan får sin första orgel, 4-stämmig, tillverkad av skolläraren Ericsson i Arboga Skollärare Ericsson Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1857 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Stor renovering, då kyrkan ommålades både ut- och invändigt. Dörren till sakristian gjordes ”gott en halv aln högre”. ´ Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1858 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Siffertavlor på ömse sidor om altaret sattes upp. Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1861 - Okänt Teknisk installation
Åtgärd	Åskledare sattes upp på tornet. Arbetet bekostades av en direktör Nyström i Örebro. Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1863 - Okänt Teknisk installation - värme
Åtgärd	Sakristians tegelugn hade blivit obrukbar och ersattes av en så kallad järnkakelugn. Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1867 - Okänt Ändring - ombyggnad, stomme
Åtgärd	Tornhuvens nedre takfall fick plåttäckning istället för tidigare kreosotimpregnerade spån och övre takfallets järnplåt ersattes med ny. Lanterninens åtta luckor ersattes med fönster. På tornet sattes ett nytt kors av gjutjärn, som ersätter träkorset från 1822. Källa: VS: 1873 års inventariebeskrivning

År 1876 - Okänt Teknisk installation
Åtgärd	På korets södra sida uppsätts en ny eldstad, så kallad Gurneysk ugn, samt skorstensrör. Källa: AKS: Handskrift 1941, äldre foto.

År 1893 - Okänt Teknisk installation
Åtgärd	Valskarmar sattes runt eldstaden för att skydda altarringen. Plåtrören ersattes av gjutna och en skorsten i tegel murades. Källa: AKS: Beslut från Byggnadsstyrelsen 1893

År 1894 - 1895 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Kyrkogården planlades och planterades Källa: VLM: Kyrkogårds-inventering 1998

År 1896 - Okänt Ritning godkänd / bygglov
Åtgärd	Ritningar till förändring av Säterbo kyrka upprättades av Fredrik Dahlberg. De godkändes av Överintendentsämbetet den 31/12 1896, varefter arbetena vidtog. Fredrik Dahlberg Källa: RA: ÖIÄ kyrkliga byggnader S404

År 1897 - 1898 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Torntaket fick ny plåttäckning och stuprör. Dagens lilla vapenhus iordningställdes genom att en tegelvägg murades upp mot kyrkorummet. Samtidigt revs vindfånget i trä från 1801. I långhuset sattes nya tätspröjsade fönster. I kyrkorummet släthöggs och tuktades väggarna, omputsades och målades därefter. Mittgångens golv, som tidigare låg ett trappsteg lägre, höjdes till i nivå med korgolvet. Trätunnvalvets panel överputsades. Den slutna bänkinredningen med svarvade ljushållare i anslutning till varje bänk togs bort och ersattes av öppna bänkar. Nytt trägolv under bänkarna. Altaruppsatsen kompletterades med altarring framför och pilastrar på ömse sidor om predikstolen. Ny altartavla sattes upp, en oljemålning av Adolf Stenquist. Orgeln ersattes med ett harmonium. Läktaren byggdes om. Stigluckan på norr om kyrkogården renoverades. Fredrik Dahlberg Källor: AKS: Handskrift 1941, PM och ritningar 1896 Berggren, s 223 Hansson, s 12-14 VLM: Fotografier

År 1897 - 1898 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Torntaket fick ny plåttäckning och stuprör. Dagens lilla vapenhus iordningställdes genom att en tegelvägg murades upp mot kyrkorummet. Samtidigt revs vindfånget i trä från 1801. I långhuset sattes nya tätspröjsade fönster. I kyrkorummet släthöggs och tuktades väggarna, omputsades och målades därefter. Mittgångens golv, som tidigare låg ett trappsteg lägre, höjdes till i nivå med korgolvet. Trätunnvalvets panel överputsades. Den slutna bänkinredningen med svarvade ljushållare i anslutning till varje bänk togs bort och ersattes av öppna bänkar. Nytt trägolv under bänkarna. Altaruppsatsen kompletterades med altarring framför och pilastrar på ömse sidor om predikstolen. Ny altartavla sattes upp, en oljemålning av Adolf Stenquist. Orgeln ersattes med ett harmonium. Läktaren byggdes om. Stigluckan på norr om kyrkogården renoverades. Fredrik Dahlberg Källor: AKS: Handskrift 1941, PM och ritningar 1896 Berggren, s 223 Hansson, s 12-14 VLM: Fotografier

År 1903 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Kyrkogården utvidgades åt öster. Mur byggdes även runt detta område förutom en liten sträcka i sydöstra hörnet. Tornet fick delvis ny åskledare. Källor: Tyrfors, s 128 AKS: Handskrift 1941

År 1924 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Kyrkogården utvidgades en andra gång åt nordost. En ingång till det nya området togs upp och gallergrindarna från huvudingången i nordväst flyttades hit. Idag är dessa grindar avlägsnade. Källor: Tyrfors, s 128 AKS: Handskrift 1941

År 1925 - 1927 Teknisk installation
Åtgärd	Sakristian byggdes ut åt öster med ett eldnings- och kolrum. En ny värmeapparat med varmluftsfläkt installeras. Varmluft leddes i kanal genom sakristian till en gallerförsedd öppning i korets östra vägg, ovanför dörröppningen till sakristian. Kyrkorummet fick elektrisk belysning. (sker utan att tillstånd utfärdats) Källa: AKS: Handskrift 1941 Ritning 1925

År 1929 - 1930 Underhåll - interiör

Åtgärd

Vid restaurering detta år lagades fasaden och porten ommålades. Kyrkorummet ommålades i sin helhet, varvid man delvis frångick 1897-98 års färgsättning. Täckande grön oljefärg ströks över den tidigare ådringsmålade bänkinredningen och läktaren. Taklisten blev mer markerad genom att den marmorerades. Ommålning av altaranordning och fönstersnickerier gjordes i samma nyans som förut. Ommålningen av valv och väggar föregicks av sökning efter underliggande kalkmålningar, med negativt resultat Källor: AKS: Beskrivning A F Wetterqvist, byggnadsstyrelsen 1929-07-26 Sveriges kyrko-byggnader, s 43

År 1937 - 1938 Underhåll - trappa
Åtgärd	I tornet byggdes rak trätrappa från plan två (orgelläktaren) till plan tre. Skyddsräcke på plan tre. Golvet på plan tre justeras och förstärktes med en bärlina i hängseljärn. Ny trappa med vilplan från plan tre till fyra. Ny trappa från plan fyra till storklockan, därifrån ny trappa till lillklockan. Källa: AKS: Beskrivning 1937-11-04

År 1953 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Nuvarande 10-stämmiga orgel byggdes. Setterquist & Son Källa: Berggren, s 213
Upphovsman	Setterquist & Son Orgelbyggeri (Orgelbyggare)

År 1962 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Statusbeskrivning rörande yttertak, fasader och putsens avfärgning, samt diverse iakttagelser rörande kyrkans byggnadshistoria upprättat av antikvarie Iwar Anderson. Han dokumenterade vissa äldre färgrester på fasadputsen, vilka senare gick förlorade vid den stora renoveringen 1969 Källa: VLM: PM till Landsantikvarien 1962

År 1969 - Okänt Ändring - ombyggnad, exteriör

Åtgärd

Vid stor yttre upprustning nedknackades befintlig fasadputs så att murverken nästan helt frilades. Omputsning gjorde med styvt KC-bruk och avfärgning med platsblandad vit kalkfärg. Långhustakets tegeltäckning och tornets järnplåtar revs och istället lades kopparplåt på samtliga takytor. Skorsten i norra takfallet revs och fönsteröppningen i norrsidans takkupa muras igen. 1920-talets värmeanläggning i sakristians östra, utbyggda del avlägsnades och där inreddes istället en farstu med skåp för textilförvaring. För farstuns skull togs en ny dörröppning upp mot öster. Fönstren kompletterades med nya innerbågar. I kyrkorummet ommålades bänkkvarteren och övriga snickerier. Nya eldragningar, elektrisk klockringning och åskledaranläggning installeras. Isolering lades på tunnvalvets hjässa. Stigluckans tidigare spånklädda tak kläs med falsad kopparplåt. Arkitekt Bernt Emanuelsson Källa: VLM: foton AKS: Anbudsunderlag 1966-68 Västmanlands läns tidning 1969-02-08

Upphovsman

Bernt Emanuelsson (Arkitekt)

År 1976 - Okänt Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Ämbetet godkände förslag till ny dopfunt ritad av Jerk Alton 1974. (Någon dopfunt fanns ej då i kyrkan.) Dopfunten klar 1976 Arkitekt Jerk Alton Källa: VLM: godkänt förslag 1974, ritningar
Upphovsman	Jerk Alton (Arkitekt)

År 1977 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ämbetet tillstyrkte att orgeln togs ned, avyttrades samt ersatte av ett nytt orgelpositiv byggt av A. Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke. A Magnusson orgelbyggeri Källa: VLM: tillstånd från Raä 1977
Upphovsman	A Magnusson, Göteborg (Orgelbyggare)

År 1988 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader lagas, varefter en ny tunn ytputs av hydrauliskt bruk görs. Avfärgning gjorde med vit kalkfärg. Även stigluckan renoverades. Källa: AKS: Garantibesiktning 1990

År 1995 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Fönstersnickerier, takfot och tornets snickerier ommålades. Källa: AKS: Anbud samt faktura 1995-09-26

År 1998 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Dokumentation av gravvårdar på Säterbo kyrkogård utförs av Västmanlands Läns Museum genom antikvarie Eiwor Sandberg. (Inventeringen blev slutredigerad 1999) Västmanlands läns museum Källa: VLM: Dokumentation

År 2003 - Okänt Underhåll
Åtgärd	Västmanlands Läns Museum färdigställde vårdplan för Säterbo kyrka (utgiven 2003) Västmanlands läns museum Källa: VLM 2003-2004

År 2003 - 2004 Teknisk installation
Åtgärd	Kyrkans el-, larm- och telesystem förnyades senhösten 2003, med avslutande delar i januari 2004. I kyrkorummet installerades nya fläktelement. Under orgelläktaren frilades och renoverades ett paneltak från 1897-98. Fönstersnickerierna i tornets lanternin renoverades. Jan Gustavsson, adABACUM Källa: AKS: Arbetshandlingar, protokoll från byggmöten VLM: Kontrollrapporter, fotodokumentation
Upphovsman	adABACUM (Hantverkare)

ARBOGA SÄTERBO 1:15 - husnr 1, SÄTERBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning