Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	RONE KYRKA (akt.), RONE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1236 - 1236 1280 - 1320 1300 - 1300
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Rone
Församling	Alva, Hemse och Rone församling
Stift	Visby stift
Adress	Rone kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2008 Rone kyrka uppfördes i sin helhet under medeltiden. Såväl kor sakristia, långhus som den nedre delarna av tornet anses ha tillkommit i ett sammanhang i början av 1300-talet. Tornet gjordes kraftigare och de övre delarna byggdes på vid mitten av samma århundrade. De yttre förändringar som företagits på kyrkan sedan byggnadstiden är dels smärre förändringar av tornhuven och tornets gavelrösten (på 1690-talet), dels en sänkning av vattentaken över kor och långhus med åtföljande ändring av takmaterialet på dessa byggnadsdelar från bräder till taktegel (utfört på 1810-talet), ljudgluggarna i tornet reparerades 1833, stenmaterial i to... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2008

Rone kyrka uppfördes i sin helhet under medeltiden. Såväl kor sakristia, långhus som den nedre delarna av tornet anses ha tillkommit i ett sammanhang i början av 1300-talet. Tornet gjordes kraftigare och de övre delarna byggdes på vid mitten av samma århundrade.

De yttre förändringar som företagits på kyrkan sedan byggnadstiden är dels smärre förändringar av tornhuven och tornets gavelrösten (på 1690-talet), dels en sänkning av vattentaken över kor och långhus med åtföljande ändring av takmaterialet på dessa byggnadsdelar från bräder till taktegel (utfört på 1810-talet), ljudgluggarna i tornet reparerades 1833, stenmaterial i to...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av sandsten, troligen av Hegvald

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Medeltida(?) Kollekttavlor, 2 st.

År 1170 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av Hegwaldr ”Postuma verkstad” (nu på SHM).
Upphovsman	Hegwaldr ”Postuma verkstad” (Konstnär)

År 1230 - 1270 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar i koret

År 1236 - 1236 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal enligt Taxuslistan.

År 1240 - 1259 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar, numera i de Ö korfönstren.

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, sakristia och tornets nedre del. Ersatte en äldre, romansk kyrka

År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Långhusets södra portal

År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Målningar i valven

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, rakslutet. Byggdes klart innan långhuset påbörjades

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia, byggd samtidigt med koret

År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Korportal

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn, nedre delen

År 1300 - 1300 Nybyggnad
Åtgärd	omkring 1300. Koret, sakristian, långhuset och tornets nedre delar byggdes. Muralmålningar i valven (GKM anger 1250-60).

År 1330 - 1370 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Torn. Tornet påbörjat tidigare, men byggdes nu på, både på bredden och höjden.
Upphovsman	Egypticus (Konstnär - Bildhuggare)

År 1340 - 1359 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornets övre delar byggdes av ”Egypticus-verkstad”.
Upphovsman	Egypticus (Konstnär)

År 1345 - 1345 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan göts (Gotlands äldsta daterade).

År 1400 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1400. Kalvariegrupp av trä (SvK anger i slutet av 1300-talet samt att bifigurerna är senare tillkomna).

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll över Boter.

År 1430 - 1470 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Målningar i långhus- och korvalv
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1430 - 1430 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll.

År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålningar i långhuset av ”Passionsmästaren”.
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1594 - 1594 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Brudsäte omtalas.

År 1595 - 1595 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol, målad 1664 av Johan Bartsch d ä och 1728

År 1595 - 1595 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol.

År 1600 - 1699 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning.

År 1620 - 1620 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Hugget årtal på långhusets kolonn.

År 1630 - 1670 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av sandsten i Burgsvik, målad 1664, troligen av Johan Bartsch d ä

År 1640 - 1659 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av sandsten.

År 1656 - 1656 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll.

År 1661 - 1661 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning, skänkt 1661

År 1661 - 1661 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Främre bänken i långhusets mittkvarter tillkom.

År 1664 - 1664 Ändring
Åtgärd	Predikstolen kompletterades (hade säkert nyligen försetts med en baldakin; SvK) och målades (Johan Bartsch d.ä.). Dopfunten målades. Epitafium över H. Peder Bentzön, målades troligen av Johan Bartsch d.ä.
Upphovsman	Johan Bartsch d ä (Konstnär)

År 1676 - 1676 Åsknedslag
Åtgärd	Åsknedslag i tornet, varvid tornhuven skadades svårt.

År 1677 - 1677 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Skriftestol.

År 1678 - 1678 Ändring - restaurering
Åtgärd	Tornreperation, de översta röstegluggarna stympades och murades igen.

År 1681 - 1681 Ändring
Åtgärd	Timstock anskaffades till kyrkogården, en fattigstock lagades (dock inte den nuvarande).

År 1682 - 1682 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Faltaken läggs om.

År 1683 - 1685 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Altarskrank, utgör numera väggpanel i koret

År 1687 - 1687 Underhåll - fönster
Åtgärd	Glasmästaren fick betalt för reparation av kyrkans fönster.

År 1690 - 1690 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats av sandsten från Burgsvik
Upphovsman	Jesper Gertson Smitt (Konstnär - Bildhuggare)

År 1694 - 1694 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats av sandsten, förfärdigades 1690 av Jesper stenhuggare.
Upphovsman	Jesper stenhuggare (Konstnär - Bildhuggare)

År 1696 - 1696 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Kyrkbänk, avsedda för förnämligare resande.

År 1700 - 1700 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	omkring 1700. Altarskranket målades av Rasmus Bartsch. Kyrkbänk med trädmotiv.
Upphovsman	Rasmus Bartsch (Konstnär)

År 1700 - 1799 Underhåll - fönster
Åtgärd	Fönstren lagades flera gånger.

År 1715 - 1715 Ändring
Åtgärd	Bekännelsepall. Balken vid triumfkorset lagades. Predikstolen försågs med trappa, dörr och lås.

År 1717 - 1717 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Bekännelsepallen målades.

År 1719 - 1721 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	1719 Korbänken(?) renoverades. 1721 Bänkinredning, merparten av långhusets.

År 1723 - 1723 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll.

År 1728 - 1728 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Väggskåpets omfattning (sakristian). Predikstolen och bänkinredningen målades av Johan Hernell.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1732 - 1732 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen renoverades.

År 1733 - 1733 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll över Marcus Reben.

År 1738 - 1738 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Bänkinredningen kompletterades, nya bänkar omtalas. Triumfkrucifixet flyttades till korets N vägg, Maria och Johannes hamnade på kyrkvinden.

År 1741 - 1741 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavlan förfärdigades av skolmästaren Jacob Maldesson, Rone.
Upphovsman	Jacob Maldesson (Övrig)

År 1757 - 1757 Ändring
Åtgärd	Läktare i tornrummet, spannmålsmagasin under läktaren. Anskaffades material till kyrkogårdsmurens rappning.

År 1757 - 1757 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren beslöts byggas ut.

År 1759 - 1759 Underhåll - fönster
Åtgärd	Fönsterreparationer.

År 1765 - 1765 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Större reparation eller nybyggnad av tornhuven (Johan Mårtensson, Suderbys, Gothem). Tornvalvet krossades och återställdes. Läktarens målning skulle ombesörjas. Betalades Båtsman för att ha lagat kyrkogårdsmuren.

År 1772 - 1772 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll över Teol. doktor Petrus Åkerman o.h.h.

År 1777 - 1777 Ändring
Åtgärd	Fattigstock, försågs med lås 1840.

År 1780 - 1780 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen kompletterades, nya bänkar omtalas.

År 1793 - 1793 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan göts Av Johan Björkman, Göteborg.
Upphovsman	Johan Björkman (Klockgjutare)

År 1797 - 1797 Ändring
Åtgärd	Taktegel köptes till kortaket.

År 1800 - 1899 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Lampetter av mässing 2 st. Stigluckor fanns kvar i Ö och S.

År 1802 - 1802 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen kompletterades, nya bänkar omtalas..

År 1803 - 1803 Underhåll
Åtgärd	Sakristian reparerades.

År 1817 - 1819 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Taken över kor, långhus sänktes, tegel belades på kor-, långhus- och sakristitaken (tidigare falar).

År 1829 - 1829 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Trägolv i långhuset.

År 1833 - 1833 Underhåll
Åtgärd	Gluggarna i tornet reparerades.

År 1834 - 1834 Ändring
Åtgärd	Psalmodikon anskaffades, numera förkommet. Årtal på dragband i tornets första vindsvåning.

År 1837 - 1837 Ändring
Åtgärd	Portblad i långhusportalen.

År 1838 - 1838 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Triumfkrucifixet flyttat från triumfbågen till korets N vägg.

År 1840 - 1840 Ändring
Åtgärd	Utvändig ”rappning”. Läktaren beslöts byggas ut.

År 1849 - 1849 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Tornhuven reparerades och byggdes delvis om.

År 1870 - 1870 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Den medeltida dopfunten deponerades på SHM, sockeln/foten nedsänktes möjligen i en brya.

År 1876 - 1876 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar såldes(?) trol. till ett museum i Stockholm.

År 1878 - 1878 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Orgeln köptes (byggdes 1876; GK och ISO. Ark. Johan Fredrik Åbom; BH) av firman Åkerman & Lund. Läktaren beslöts byggas ut. Stenmaterial i tornbågens nedre delar byttes mot granit, dragstag i långhusets V del. Bänkinredningen kompletterades nya bänkar omtalas. Ljuskronor av mässing, ett par, skänktes.
Upphovsman	Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1881 - 1881 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Votivskepp skänkt och förfärdigat av Anton Thomsson, Ronehamn.

År 1884 - 1884 Underhåll - golv
Åtgärd	Trägolven i kyrkan lades om.

År 1893 - 1893 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Altarskrank i nygotik, efter ritning av byggmästare N. Pettersson (BH anger 1892 samt G. Pettersson). Kyrkbänkar i koret revs.

Upphovsman

G Pettersson (Okänd)

N Pettersson (Byggmästare)

År 1900 - 1900 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1900. Ljuskrona av mässing.

År 1913 - 1915 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av byggmästare Nils Petterson, Visby. Glasmålningarna i de Ö korfönstren kompletterades med nya rutor ( C. Wilh. Pettersson/G. Petterson). Långhusportalens kapitälband förnyades delvis. Socklarna lagades med ny sten. Två av korets Ö fönsterbänkar byttes ut, det runda fönstret fick nytt masverk, ny mittpost i S långhusfönstret, ny omfattning på Ö sakristifönstret, nya glas i samtliga fönster utom korets Ö fönster. Nya kolonnetter i galleri-, ljud- och röstegluggarna i tornet. Nytt dörrblad i sakristiportalen (BH anger 1910 och N. Pettersson, men preciserar inte vilka/vilket dörrblad). Vedkamin i långhusets NÖ hörn (G. Pettersson, BH), skorsten. Muralmålningarna i långhuset och koret togs fram och restaurerades ”helt i den nya andan” (C. Wilh. Pettersson; GKM). Läktaren revs. Ett äldre altarskrank sattes upp som väggpanel i koret. Nytt kalkstensgolv i koret. Altaruppsatsen, predikstolen och triumfkrucifixet konserverades av C. Wilh. Pettersson. Kyrkbänkarna omdisponerades, byggdes delvis om och verkar ha målats. Dopfunten rengjordes och flyttades. Ljuskronor av mässing, ett par anskaffades.

Upphovsman

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1938 - 1938 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Tegeltaken lades om.

År 1944 - 1944 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln försågs med två nya stämmor.

År 1946 - 1946 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven reparerades.

År 1954 - 1955 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, Lund: Utvändig omputsning och vitkalkning. Tegeltaken lades om. Lagning av sten i socklarna. Lagning och delvis nyhuggning av långhus- och korportalernas baser samt tornportalens poster. Nytt trägolv i sakristian. Nytt kalkstensgolv i altaravsatsen. Rengöring av väggar och valv (E. Olsson) samt fast inredning. Elvärmeinstallation. Altaruppsatsen, predikstolen, epitafiet och kalvariegruppen konserverades, den senare av E. Olsson. Bänkinredningen målades i överensstämmelse med korbänkarna. Dopfunten rengjordes. Ljuskrona av trä. Glasmålningar patinerades. Votivskeppet restaurerades och hängdes upp i kyrkans V del. Altarets övermålning (marmorerat som kolmårdsmarmor av olja) togs bort. Lampetter av svartmålat järn.

Upphovsman

Eiler Græbe (Arkitekt)

Erik Olsson (Konservator)

År 1985 - 1985 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Utvändig putslagning och vitkalkning. Dragstag i tornets övre delar. Utbyte av skadade sockelstenar.

År 1988 - 1988 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel (för koret) byggdes av J. Künkel, Färjestaden. Den Åkermanska orgeln renoverades av samma firma.
Upphovsman	Johannes Künkel (Orgelbyggare)

År 1993 - 1993 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	omkring 1993. Glasmålningarna konserverades troligen av konservator Gustav van Treck, München.
Upphovsman	Gustav van Treek (Konservator)

År 1996 - 1996 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konserverades långhus- och tornportalerna av J. & B. Stenkonservering.

År 1998 - 1998 Ändring - restaurering

Åtgärd

Ut- och invändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas. Långhusets tak försågs med ny avvattning, samt smärre talarbeten. Korets tak lades om och försågs med avvattning, anslutningarna mot omgivande murverk byttes. Sakristians tak lades om, vindskivorna byttes. Skorstenen demonterades. Klockbocken justerades. Omfattade putsarbeten där den befintliga putsen blästrades och ersattes med spritputs. Naturstensytorna rengjordes och foglagades, konserveringsarbeten på mittpost samt ljudgluggar. Droppbleck monterades, träbågar målades. Portbladen tätades. Värmeanläggningen byttes (strålvärme i bänkkvarteren samt radiatorer bl.a. i sakristian. Manövercentral för klockringning, ljud och belysning samt belysning på vindar och torn. Väggar och valv rengjordes, muralmåleriet konserverades (Harald Norrby, Marianne Gustavsson-Belzacq, Katarina Söderdahl, Ann-Catrine Caspers). Sten i rosettfönstret justerades och fönstret tätades av konservator. Dränering ordandes vid långhusets S fönster. Mariaaltaret rekonstruerades och den gravhäll som där var belägen monterades på långhusets N vägg. Följande inventarier konserverades (Marja-Liisa Alm): Altaruppsatsen, predikstol, panel (på väggarna i koret), altarskrank, bänkinredning, votivskepp, fattigstock, timglas, stol från 1880-talet, bekännelsepall, nummertavla, dopfunt, epitafium, kalvariegrupp samt trabes. Ljuskronor med länkar, lampetter och ljusstakarna konserverades förmodligen (Dahlströms Metallgjuteri HB).

Upphovsman

Ann-Catrine Caspers (Konservator)

Harald Norrby (Konservator)

Jan Utas (Arkitekt)

Katarina Söderdahl (Konservator)

Marianne Gustafsson-Belzacq (Konservator)

Marja-Liisa Alm (Konservator)

År 2001 - 2001 Ändring
Åtgärd	Skärmvägg görs i tornrummet bakom vilket redskap och inventarier kan gömmas.

År 2004 - 2004 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Textiliernas förvaring ombesörjdes av textilkonsulterna inom företaget Lotine, de ombesörjde även reparationer, konserveringar samt upphängningen på altare och dylikt av övriga textilier. Ljuskrona anskaffades, tillverkades av Dahlströms Metallgjuteri HB.

GOTLAND RONE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, RONE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning