Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

LUND DALBY 90:1 - husnr 1, DALBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1579-015.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
DALBY KYRKA (akt.), DALBY KYRKA (akt.)

1060 - 1060

1100 - 1349

Skåne
Lund
Skåne
Dalby
Dalby församling
Lunds stift
Kyrkesträdet 12, Malmövägen 4

Religionsutövning - Kyrka - Basilika

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Basilika

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2015

Dalby kyrka har en komplex byggnadshistoria och trots att åtskilliga och omfattande forskningsinsatser genomförts återstår mycket att utreda. Huvuddragen i byggnadsutvecklingen har emellertid kunnat fastställas med relativt stor säkerhet.

Dalby kyrka brukar dateras till 1060 och uppfördes som biskopskyrka av den danske kungen Svend Estridsen som en följd av hans kyrkoorganisatoriska reform, vilken innebar att riket delades i nio stift. Dalby var då domkyrka åt den tyska biskopen Egino. Kyrkan uppfördes sannolikt som en basilika med ett smalare rakslutat kor i öster och västavslutning. Långhuset bestod av ett högt mittskepp med ar...

Läs mer i eget fönster

År 1060 - 1060 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Dalby kyrka brukar dateras till 1060 och uppfördes som biskopskyrka av den danske kungen Svend Estridsen som en följd av hans kyrkoorganisatoriska reform, vilken innebar att riket delades i nio stift. Dalby var då domkyrka åt den tyska biskopen Egino. Kyrkan uppfördes sannolikt som en basilika med ett smalare rakslutat kor i öster och västavslutning. Långhuset bestod av ett högt mittskepp med arkader och klerestorium (fönstervåningen i mittskeppets högvägg) och lägre sidoskepp med portaler åt söder och norr.
År 1066 - 1066 Ändring
1066 flyttade biskop Egino till Lund för att ta vid när den engelske biskopen Henrik avlidit. Dalby kyrka förlorade därmed sin ställning som biskopskyrka och blev istället klosterkyrka till det kloster som växte fram i anslutning till kyrkan.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, vapenhus, torn.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Vapenhus
År 1100 - 1349 Ändring - ombyggnad
Under 1100-talet fortsatte arbetena på kyrkan och omkring 1130 revs delar av västra gaveln och ett nytt västverk byggdes som flankerades av två trapptorn. Långhuset kortades då med en arkadbåge åt väster.
År 1100 - 1349 Ändring - ombyggnad
Runt år 1200 uppfördes en lektoriemur mellan långhuset och koret, för att dela av klostrets del i öster från församlingskyrkan i väster.
År 1100 - 1349 Valvslagning
Vid seklets mitt valvslogs kyrkans östra delar, mitt- och sidoskepp samt kor.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn
Vid samma tidpunkt byggdes även västverket om och ett kraftigt kvadratiskt torn uppfördes över förhallen och västverket.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Vapenhus
Vapenhuset daterades vid en murverksundersökning 1987 till slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet och är uppfört på grundmurarna till västverkets tidigare sydtorn.
År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten i höörsandsten tillverkades troligen i mitten av 1100-talet av den gotländske stenmästare som konsthistorikern Johnny Roosval gett namnet Byzantios. Den runda foten är försedd med fyra hörnskulpturer: två lejonhuvuden och två mänskliga huvuden. Cuppan är rund och har grund men skarpskuren reliefdekoration med sex medaljonger med olika motiv samt så kallad majuskelinskrift upptill.
År 1350 - 1550 Specifika inventarier - kyrkklocka
Tornets ena kyrkklocka är från mitten av 1300-talet och tillverkad i malm. Klockan bär inskriptionen FRIDERICVS, vilket är namnet på klockgjutaren. Halsen är dekorerad med rundstavar.
År 1388 - 1388 Brand - delvis förstörd
1388 var elden lös i Dalby och både kyrkan, klostret och byn skadades.
År 1645 - 1645 Brand - delvis förstörd
1645 brändes Dalby i Horns krig. Det är möjligt att det norra sidoskeppet och de två klosterlängorna revs i samband med detta.
År 1686 - 1689 Rivning - delvis riven
Karl XI befallde 1686 att absiden i Dalby skulle rivas och att materialet skulle transporteras till Malmö där den tyska kyrkan höll på att uppföras. Troligen revs då även koret.
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Den slutna bänkinredningen tillkom troligen på 1700-talet men har sedan dess byggts om kraftigt. De fyllningsförsedda dörrarna hör sannolikt till bänkarnas äldsta delar, medan ryggar och sitsar är ombyggda. Gavlar och dörrar täcks av profilerade krönlister upptill. Bänkarna är marmorerade i blått med ljusgrått i fyllningarna och blå krönlister med röda streck.
År 1705 - 1705 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen i ek med tillhörande baldakin är placerad i den nordöstra delen av högkyrkan och tillverkades 1705. Korgen är sexsidig och vilar på ett krenelerat kolonnskaft i svart marmor. Korgens fyra fyllningar är försedda med reliefer föreställande de fyra evangelisterna med respektive attribut. Mellan fyllningarna står pilastrar med rödmålad bladdekor och korintiska kapitäl. Predikstolstrappan går åt öster och har fyllningsförsett räcke med bladdekor. Räcket är marmorerat i grågult och fyllningarna målade i rött, grått och blått. Baldakinen är sexsidig och målad i grått, blått, rött och guld i likhet med korgen. I taket hänger en duva och baldakinen kröns av en sköld med Karl XII:s vapen som bärs upp av två änglar. På väggen bakom korgen hänger en förgylld triangel med ett tetragram omgivet av strålglans.
År 1758 - 1758 Ändring - ombyggnad
Kyrkan fick sitt nuvarande utseende 1758, efter reparationsarbeten föranledda av att östra gaveln hade rasat två år tidigare. Koret försågs med ny altaruppsats och kyrkorummet fick troligen även delvis ny bänkinredning. Sakristian inreddes på sin nuvarande plats i den östra delen av det södra sidoskeppet. Tornets blytak togs ner och såldes till Uppåkra för att finansiera arbetena.
År 1758 - 1758 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen snidades i ek 1758 av bildhuggaren Johan Ullberg. Mittavlan är svartmålad med förgylld text och är försedd med ett stort gotiskt krucifix med gråmålad Kristusfigur och rött kors. Krucifixet flankeras av två spiralvridna kolonner med slingrande vinrankor. Två kvinnoskulpturer står på postament placerade på var sin sida om mittavlan. Den västra symboliserar kärleken och håller en bok i sin utsträckta högra hand och ett hjärta i sin vänstra tryckt mot kroppen. Den högra, som representerar hoppet, håller även den en öppen bok i sin utsträckta hand, och ett ankare i den västra. Det stora överstycket i rött, grått och guld har en oval texttavla i mitten. Små änglar är placerade på postament ovanpå kolonnernas korintiska kapitäl på ömsom sidor om texttavlan. Änglarna håller i palmblad och passionsredskapen lansen och svampen.

Johan Ullberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1817 - 1817 Ändring - ombyggnad, fönster
1817 försågs kyrkan med nya större fönster.
År 1841 - 1841 Ändring - ombyggnad
1841 besiktigade domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius kyrkan. Den norra muren lutade oroväckande. För att hindra kyrkan från att rasa lät han ersätta de två tidigare strävpelarna med den strävpelare som står där idag. Brunius lät även ta upp en igenmurad ingång åt väster och ett fönster åt norr i förhallen. Han såg även till att gravkoret, eller ”den usla inbyggnaden” som han själv kallade det, revs ut ”så att den märkvärdiga kryptan någorlunda återfått sitt ursprungliga skick”.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1883 - 1889 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Fasaden från 1883 är ritad i nygotisk stil av arkitekt Henrik Sjöström och har formen av en rundbåge med synliga pipor som kröns av ett fyrklöverkors. Den stora bågen i mitten delas in med två rundbågar och en cirkel. Sidorna har rektangulära pipfält med trepassbågar. Bågarna bärs upp av marmorerade kolonner med korintiska kapitäl. Fasaden är målad i vitt och grått med detaljer i rött och guld.

Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1891 - 1891 Arkeologisk undersökning
1891 utfördes en arkeologisk undersökning av professor Oscar Montelius.

Oscar Montelius (Professor)

År 1891 - 1891 Ändring - ombyggnad
De äldre träfönstren ersattes med nya av gjutjärn och fönsteröppningarnas smygar och valv murades om så att de blev jämna. Sakristians dörr flyttades till den östra väggen för att möjliggöra ett nytt fönster åt söder. Fem dragbjälkar med ankarjärn som installerats 1776 tvärs genom kyrkorummet för att hålla samman kyrkobyggnadens yttermurar byttes ut mot dragstag i järn. Golven i mitt- och sidoskepp undergöts med betong och belades därefter med victoriaplattor i olika kulörer.

Oscar Montelius (Professor)

År 1936 - 1936 Ändring - restaurering, interiör
1936 restaurerades kyrkan invändigt. Bland annat togs kalkmålningarna från 1200-talet i långhusvalven fram och konserverades av konservator Hans Erlandsson i Lund. De äldsta murverken frilades från puts. Efter mycket diskussion valde man att lämna den södra arkadmuren och delar av den norra muren oputsade.

Hans Erlandsson (Konservator)

År 1940 - 1941 Ändring - restaurering
1940–41 restaurerades förhallen av professor Otto Rydbeck, arkitekt Erik Lundberg och stenhuggare Eric Johansson. Samtliga putsytor och fogar av cement knackades ner då dessa förorsakat fuktskador. Fogarna ersattes med kalk och valven slammades med grågul kalk. Golven belades med sandsten och ett nytt altare av sandsten återskapades vid den östra väggen.

Eric Lundberg (Arkitekt)

Otto Rydbeck (Professor)

År 1947 - 1947 Underhåll - takomläggning
1947 hade två stora hål i kyrkans tak uppstått efter en storm. Två år senare upprättade domkyrkoarkitekten Eiler Græbe ett förslag takomläggning med pappad brädning.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1954 - 1954 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den andra kyrkklockan tillverkades i malm av M & O Ohlssons Klockgjuteri i Ystad 1954.

M & O Ohlssons klockgjuteri (Klockgjuteri)

År 1958 - 1959 Fast inredning - orgel
Orgeln är byggd av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund 1958 och har 23 stämmor fördelade på manual och pedal.

Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 2012 - 2012 Ändring - restaurering, exteriör
2012 restaurerades kyrkan exteriört sedan delar av västverkets pulpettak blåst av. Taket över västverket lades om med tegel och övriga tak och taklag sågs över.
År Okänt Fast inredning - altare
Altaret är murat och vitputsat, troligen uppfört i tegel. Altarskivan är tillverkad av kalksten och har konsekrationskors inristade i hörnen samt en nedsänkning i mitten för relikgömma. Skivan är odaterad men har flera inristningar med namn och årtal, bland annat från 1700-talet.