Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

KÄVLINGE HOFTERUP 34:1 - husnr 1, HOFTERUPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1381-2.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HOFTERUPS KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Kävlinge
Skåne
Hofterup
Dösjebro församling
Lunds stift
Byastugsvägen

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2014

Kyrkobyggnaden
Hofterups kyrka uppfördes senast under 1100-talets första hälft och helgades åt St Andreas. Kyrkan gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med fyrsidigt långhus, ett smalare och lägre kor och en absid. Förmodligen försågs kyrkan med motställda portaler och ett blytak. Flertalet romanska kyrkor hade plant innertak av bräder, men att röstet mellan kor och absid murades upp till nock antyder, att Hofterups kyrka möjligen haft en öppen takstol. Murarna uppfördes som skalmurar, delvis i s.k. opus spicatum, en romansk murteknik där murstenarna ställvis placeras som kornen i ett ax. Tekniken användes främst i dekorativa part...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid, torn.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1550 Fast inredning - altare
Altaret är av murat tegel, troligen medeltida, och avtäckt av en gråsvart kalkstensskiva från 1912. . I hällens mitt är inritat ett konsekrationskors. På alla sidor av fundamentet finns kalkmålningar av romaniserande typ, som tillkom 1912. På kortsidorna märks solkors och arabeskdekorer, medan framsidan är smyckad med en framställning av Agnus Dei, Guds lamm med en gloria, innanför ett fyrpass.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Hofterups kyrka uppfördes senast under 1100-talets första hälft och helgades åt St Andreas. Kyrkan gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med fyrsidigt långhus, ett smalare och lägre kor och en absid.
År 1125 - 1150 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kyrkans inre försågs med kalkmålningar, som bedömts vara utförda av Finjagruppen mellan 1125-1150.
År 1300 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Långhusvalven förses med gotiska kalkmålningar av provinsiell typ.
År 1300 - 1400 Nybyggnad - Vapenhus
Ett vapenhus mot norr tillkommer och den södra portalen muras igen, kanske vid samma ombyggnadstillfälle.
År 1300 - 1400 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Tornets bottenvåning, långhuset och koret täcks med valv under 1300-talet eller början på 1400-talet.
År 1654 - 1654 Specifika inventarier - kyrkklocka
I vapenhuset finns den gamla lillklockan från 1654, som fram till 1851 hängde i klockstapeln på kyrkogården. Manteln är smyckad med text- och växtband.
År 1654 - 1654 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts 1654 av Hans Meyer. Längst upp på klockan finns ett textband och en växtfris. I manteln hänger en kläpp med slagkula.

Hans Meyer (Klockgjutare)

År 1751 - 1751 Fast inredning - predikstol
Predikstolen är tillverkad 1751 av snickaren Petter Hansson, bildhuggaren Sven Sjöberg och målaren Christian Holst. Den polykroma korgen av ek är placerad på ett kraftigt murat fundament och nås genom en rak stentrappa. Korgens fyra sidor är indelade i fält med evangelisterna med sina attribut innanför utskurna ramar. Mellan fälten står tunna pilastrar med akantuskapitäl och skaft täckta av växter och blommor. På ömse sidor om fälten finns ett listverk med svarta texttavlor med bibelcitat i guld. Korgen avslutas nedåt med en festong, troligen hämtad från en äldre predikstol.
År 1769 - 1773 Underhåll - takomläggning
1769-73 görs en större reparation av kyrkan. Bly- och tegeltaken läggs om och taklagen repareras med till stor del nytt virke.
År 1851 - 1851 Nybyggnad - Korsarm/ar
År 1851 - 1851 Underhåll - exteriör
Yttertaken repareras och en utgång tas upp genom absiden. Tornet förhöjs och får en portal i väster. Tornets översta våning inreds för de klockor, som fram till dess inrymts i en klockstapel.
År 1851 - 1851 Rivning - delvis riven
Vapenhuset rivs.
År 1851 - 1851 Ändring - tillbyggnad
1851 genomförs en tillbyggnad av kyrkan, som utvidgas med en korsarm åt norr.
År 1890 - 1890 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av gjuten betong är tillverkad 1890 av en okänd skulptör. Foten består av en rund, odekorerad pelare som övergår till en fyrkantig bas. Cuppan är dekorerad med en fris med palmetter innanför rundbågar och pärlstav i ovan- och underkant.
År 1912 - 1912 Fast inredning - orgel
Orgeln, byggd 1912 av Eskil Lundén, är en ombyggnad av ett äldre instrument, som anskaffades till kyrkan 1863. 1977 inköps en ny orgel, tillverkad av Åkerman& Lund orgelbyggeri, som integreras som ett ryggpositiv till läktarbarriären. Spelbordet är av ek med sex stämmor, manual och pedal, placerat på ett podium vänt från åhörarna. Fasaden i rödbrunmålat trä är indelad i fem partier med synliga pipor i fälten. Högst upp i varje fält finns förgylld växtornamentik. De mittersta och yttersta partierna är förhöjda och utformade som spetsar mot kyrkorummet.
År 1912 - 1912 Underhåll - interiör
1912 utförs en stor interiör renovering under Theodor Wåhlins ledning. Västportalen byggs om och får ett tympanon.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1912 - 1912 Fast inredning - altarring
Altarringen är av ek, gestaltad av Theodor Wåhlin 1912. Den har en femsidig, genom-bruten barriär med svarvade balusterdockor, som bär upp den mycket breda överliggaren. Knäfallet är klätt med röd sammet.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1912 - 1912 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen i nyklassicistisk stil är från 1912 efter Theodor Wåhlins ritningar. De öppna, blåmålade bänkarna har bakstycken uppbyggda som ramverk med fyllningar. De raka, kannelerade gavlarna avslutas av frontoner, vars kanter är smyckade med tandlister. Bänkarna har psalmbokshylla och fotstöd. På gavlarna finns plats för bänkljusstakar.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1912 - 1912 Underhåll - interiör
1912 utförs en stor interiör renovering under Theodor Wåhlins ledning. Västportalen byggs om och får ett tympanon. Ett trapptorn uppförs i hörnet mellan tornet och nykyrkan. Tornet får en ny takhuv. De gotiska målningarna, som man förkalkat i början på 1700-talet, tas fram liksom fönstret i korets norra fasad. Delar av den gamla fönsterramen hittas inmurade i öppningen. Fönsteröppningarna får sin nuvarande utformning. Kyrkan får ett nytt golv av kalksten och ny bänkinredning. Valvet i tornets bottenvåning rivs och ersätts med ett brädtak. Tornbågen muras om och får nya öppningar till långhuset från orgelrummet och vapenhuset. En ny orgelläktare installeras och innerdörrarna nytillverkas. All fast inredning renoveras eller nybyggs.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1930 - 1930 Underhåll - exteriör
Yttre restaureringar genomfördes 1930.
År 1949 - 1949 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan är från 1949, gjuten av M&E Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Manteln utan dekorer omger en kläpp med slagkula.

M & O Ohlsson (Klockgjutare)

År 1950 - 1950 Teknisk installation
El- och värmeanläggningar installerades vid seklets mitt.
År 1957 - 1957 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen är tillverkad 1597 av en okänd mästare. Fundamentet liksom arkitraven är försedda med texttavlor med bibelcitat i guld.
År 1977 - 1977 Underhåll - exteriör
Yttre restaureringar genomfördes 1977.
År 2002 - 2002 Underhåll - takomläggning
De senaste större arbetena genomförs 2002, då blytaket på absiden byts ut, fasaderna renoveras och vinden rengörs.