Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	GÖTLUNDA KYRKA (akt.), GÖTLUNDA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1090 - Okänt 1090 - Okänt 1400 - 1529 1744 - Okänt
Län	Västmanland
Kommun	Arboga
Landskap	Närke
Socken	Götlunda
Församling	Arbogabygdens församling
Stift	Västerås stift
Adress	Kyrkvägen 14
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår Ej registrerat Enligt traditionen skall platsens första kyrka ha uppförts omkring 1090, efter befallning av jarlen Eric Gothus. Skriftliga urkunder för denna händelse saknas dock. Säkrare är uppgiften att Lungers socken vid Hjälmaren i söder inkorporerades med Götlunda år 1449. Då krävdes en utvidgning av sockenkyrkan, alternativt nybyggnad. Långhuset fick ungefär samma bredd och längd som dagens (minus korsarmar). Mot norr blev sakristia utbyggd. Västtorn fanns, fast lägre än det nuvarande. På tornets södra sida har en liten gotisk/spetsbågig fönsteröppning lokaliserats, vilken förmodligen ger en god bild av hur de ursprungliga kyrkfönstren såg u... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Enligt traditionen skall platsens första kyrka ha uppförts omkring 1090, efter befallning av jarlen Eric Gothus. Skriftliga urkunder för denna händelse saknas dock. Säkrare är uppgiften att Lungers socken vid Hjälmaren i söder inkorporerades med Götlunda år 1449. Då krävdes en utvidgning av sockenkyrkan, alternativt nybyggnad. Långhuset fick ungefär samma bredd och längd som dagens (minus korsarmar). Mot norr blev sakristia utbyggd. Västtorn fanns, fast lägre än det nuvarande. På tornets södra sida har en liten gotisk/spetsbågig fönsteröppning lokaliserats, vilken förmodligen ger en god bild av hur de ursprungliga kyrkfönstren såg u...

Läs mer i eget fönster

År 1090 - Okänt Nybyggnad
Åtgärd	Enligt traditionen skall platsens första kyrka ha uppförts omkring 1090, efter befallning av jarlen Eric Gothus. Skriftliga urkunder för denna händelse saknas. Källor: Silén, s 1 Wikberg, s 39-40

År 1090 - Okänt Nybyggnad

År 1400 - 1529 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus och torn

År 1400 - 1529 Nybyggnad - Torn

År 1450 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Då Lungers socken vid Hjälmaren i söder inkorporerades med Götlunda 1449 krävdes en utvidgning av sockenkyrkan, alternativt nybyggnad. Dess långhus fick ungefär samma bredd och längd som det nuvarande (minus korsarmar). Mot norr var sakristia utbyggd. Västtorn fanns, lägre än det nuvarande. På tornets södra sida har en liten gotisk/spetsbågig fönsteröppning lokaliserats, vilken förmodligen ger en god bild av hur de ursprungliga kyrkfönstren såg ut. Kyrkorummet var i början antagligen täckt med ett trätak. I koret fanns ett altarskåp med helgonbilder. I ett avlatsbrev från 1451 omtalas ett Helga kors och ett Sankt Olofs altare. Källor: Sárkány, s 763, 766, 772

År 1450 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Då Lungers socken vid Hjälmaren i söder inkorporerades med Götlunda 1449 krävdes en utvidgning av sockenkyrkan, alternativt nybyggnad. Dess långhus fick ungefär samma bredd och längd som det nuvarande (minus korsarmar). Mot norr var sakristia utbyggd. Västtorn fanns, lägre än det nuvarande. På tornets södra sida har en liten gotisk/spetsbågig fönsteröppning lokaliserats, vilken förmodligen ger en god bild av hur de ursprungliga kyrkfönstren såg ut. Kyrkorummet var i början antagligen täckt med ett trätak. I koret fanns ett altarskåp med helgonbilder. I ett avlatsbrev från 1451 omtalas ett Helga kors och ett Sankt Olofs altare. Källor: Sárkány, s 763, 766, 772

År 1490 - Okänt Valvslagning
Åtgärd	Valv slogs över kyrkorummet. Källa: Sárkány, s 766

År 1585 - Okänt Ändring
Åtgärd	Då Petrus Jonæ var biskop i Strängnäs stift blev Götlunda överfört till Västerås stift och kvarblev där till 1613 Källa: Wikberg, s 43

År 1613 - Okänt Ändring
Åtgärd	Efter att i 28 år ha tillhört Västerås blev Götlunda åter överfört till Strängnäs stift. Källa: Wikberg, s 43

År 1661 - Okänt Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	En 103 cm hög och smal dopfunt skulpterad av kalksten blev insatt, skänkt av kyrkoherde Samuel Hallman och hans hustru Brita Olofsdotter. Deras bomärken ingraverades på cuppans undersida. Runt cuppan finns en inskrift enligt vilken Hallman invigde funten 1661. Dopfatet är ett tyskt mässingsarbete från 1600-talets förra hälft. Källa: Sárkány, s 775

År 1720 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	I inventering 1720 finns första uppgiften om att kyrkan hade orgel ”1 st söndrigt posityf hitskenkt av sal. Hr Generalen och guvernören Lillieström med randigt kläde på” ´ Källa: Sárkány, s 774

År 1740 - Okänt Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Församlingen beslöt att avlägsna kyrkans medeltida altarskåp. I protokollet skrevs ”Altartavlan får wäl borttagas dels thereföre at hon giort nog mörkt i koret dels ock therföre at hon en afguda zirat warit, thy Thores, Odens och Frickas bilder äro uti henne satta” (sannolikt missuppfattade helgonbilder) källa: Sárkány, s 772

År 1743 - 1744 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	J F Stein (Arkitekt)

År 1743 - 1744 Nybyggnad - Korsarm/ar
Upphovsman	J F Stein (Arkitekt)

År 1743 - 1744 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Långhuset ombyggt
Upphovsman	J F Stein (Arkitekt)

År 1743 - Okänt Ritning godkänd / bygglov
Åtgärd	Den 10/9 1743 upprättade församlingen kontrakt med murmästare Jan Fredrik Stein om uppförande av en ny kyrka, delvis på den medeltida kyrkans murar. Grundläggningen skedde i september 1743. Källa: Sárkány, s 766 Wikberg, s 62

År 1744 - Okänt Nybyggnad
Åtgärd	Under mars-november 1744 pågick bygget av en ny församlingskyrka. Dess långhus fick ungefär samma yttermått som den medeltida kyrkan (medeltida murverk finns kvar i tornet). Till detta fogades korsarmar, sakristia bakom koret, samt ett högre västtorn än förut. Långhusets murar utfördes nedtill av gråsten, kalksten och sandsten, längre upp av tegel. På fasaderna slogs slätputs, möjligen grovt slagen, avfärgad i ljust röd nyans, samt ljusgrå hörn och omfattningar. Taket fick brutet fall och täcktes med spån kokade i vitriolvatten. I gångarna lades kalksten, i bänkkvarteren tegel och i koret gravhällar och ett schackrutigt stengolv. Över kyrkorummet slogs putsade tunnvalv av trä, vilka i mittkvadranten bildade kryssvalv. Läktare byggdes i korsarmarna, över långhusets västra del och bakom altaret. Bänkinredningen blev färdig till tre fjärdedelar. Vid kort ceremoni den 14/12 avtackades församlingen för årets uppnådda insatser. (Byggnadskostnaderna uppgick till 31 718: 15 ½ daler kopparmynt, varav Johan Danckwardt - Lillieström bidrog med 14 972: 9 hans anförvanter med 4 355: 15, socknens skattebönder med 2 506: 6, frälsebönderna 1 643: 6 ½ , kyrkan av egna medel med 8 241: 12.) Slottsbyggmästare Petter Gerdes (troligen) Murmästare Jan Fredrik Stein Källa: Sárkány, s 766-767 Wikberg, s 62-63 VLM: Foton Waldén 1958
Upphovsman	J F Stein (Hantverkare - Murare) Peter Gerdes (Byggmästare)

År 1744 - Okänt Nybyggnad

Åtgärd

Under mars-november 1744 pågick bygget av en ny församlingskyrka. Dess långhus fick ungefär samma yttermått som den medeltida kyrkan (medeltida murverk finns kvar i tornet). Till detta fogades korsarmar, sakristia bakom koret, samt ett högre västtorn än förut. Långhusets murar utfördes nedtill av gråsten, kalksten och sandsten, längre upp av tegel. På fasaderna slogs slätputs, möjligen grovt slagen, avfärgad i ljust röd nyans, samt ljusgrå hörn och omfattningar. Taket fick brutet fall och täcktes med spån kokade i vitriolvatten. I gångarna lades kalksten, i bänkkvarteren tegel och i koret gravhällar och ett schackrutigt stengolv. Över kyrkorummet slogs putsade tunnvalv av trä, vilka i mittkvadranten bildade kryssvalv. Läktare byggdes i korsarmarna, över långhusets västra del och bakom altaret. Bänkinredningen blev färdig till tre fjärdedelar. Vid kort ceremoni den 14/12 avtackades församlingen för årets uppnådda insatser. (Byggnadskostnaderna uppgick till 31 718: 15 ½ daler kopparmynt, varav Johan Danckwardt - Lillieström bidrog med 14 972: 9 hans anförvanter med 4 355: 15, socknens skattebönder med 2 506: 6, frälsebönderna 1 643: 6 ½ , kyrkan av egna medel med 8 241: 12.) Slottsbyggmästare Petter Gerdes (troligen) Murmästare Jan Fredrik Stein Källa: Sárkány, s 766-767 Wikberg, s 62-63 VLM: Foton Waldén 1958

Upphovsman

J F Stein (Hantverkare - Murare)

Peter Gerdes (Byggmästare)

År 1744 - 1747 Invigning
Åtgärd	Invigning Klockorna flyttades från klockstapeln upp till nybyggd klockvåning i tornet. Klockstapeln revs kort tid senare. Kyrkorummet inreddes i sin helhet. Invigning av den helt färdigställda kyrkan förrättades den 30/8 1747 av kontraktsprost Gustav Hedman i Glanshammar. Källor. ATA: Protokoll 27/9 1830 Sárkány, s 756, 760, 767

År 1748 - Okänt Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Ett tornur installerades Urmakare Johan Berglin, Västerås Källa: Sárkány, s 760

År 1757 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkkvarteren målades i vitt Källa: Sárkány, s 773

År 1764 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol färdigställdes. På väggen bakom gjordes en draperimålning. Bildhuggare Rudén, Stockholm Källa: ATA: Protokoll 27/9 1830
Upphovsman	Bildhuggare Rudén (Konstnär - Bildhuggare)

År 1773 - Okänt Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavla föreställande nattvarden målades och fick inramning av ett snidat, rikt förgyllt ramverk. Hovmålare Lars Bolander, bildhuggare Adrian Masreliez Källa: Sárkány, s 768-772
Upphovsman	Adrien Masreliez (Konstnär - Bildhuggare) Lars Bolander (Konstnär - Dekormålare)

År 1773 - Okänt Specifika inventarier - altartavla

Åtgärd

Altartavla föreställande nattvarden målades och fick inramning av ett snidat, rikt förgyllt ramverk. Hovmålare Lars Bolander, bildhuggare Adrian Masreliez Källa: Sárkány, s 768-772

Upphovsman

Adrien Masreliez (Konstnär - Bildhuggare)

Lars Bolander (Konstnär - Dekormålare)

År 1782 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	10-stämmigt orgelverk färdigställdes, placerat på östra läktaren, bakom altaret Orgelbyggare Per Schiörlin Bildhuggare Nils Hamberg Källa. ATA: Protokoll 27/9 1830
Upphovsman	Nils Hamberg (Konstnär - Bildhuggare) Per Schiörlin (Orgelbyggare)

År 1782 - Okänt Fast inredning - orgel

Åtgärd

10-stämmigt orgelverk färdigställdes, placerat på östra läktaren, bakom altaret Orgelbyggare Per Schiörlin Bildhuggare Nils Hamberg Källa. ATA: Protokoll 27/9 1830

Upphovsman

Nils Hamberg (Konstnär - Bildhuggare)

Per Schiörlin (Orgelbyggare)

År 1795 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Yttertaket rödfärgades och ströks med olja Källa: Sárkány, s 767

År 1842 - 1843 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Kyrkans utvändiga gesims, hörn, samt dörr- och fönsternischer vitlimmades. Kyrkorummets stenlagda gångar belades med brädgolv Källor: Sárkány, s 767 Wikberg, s 72-73

År 1844 - 1846 Underhåll - stomme
Åtgärd	Den 9/7 1844 slog blixten ned i kyrkans torn, vilket framtvingade en större reparation av takets bärande delar och täckning. Långhusets övre takfall belades med plåt (istället för tidigare spån) Takstolarna reparerades. Lanterninens kopparbeklädnad lagades Innerväggarna vitlimmades. Bänkkvarteren målades med oljefärg Predikstolen ommålades i vitt och förgylldes Murare Bergholm, Berga i Medåker Källor: Sárkány, s 773 Wikberg, s 75
Upphovsman	Murare Bergholm (Hantverkare - Murare)

År 1844 - 1846 Underhåll - stomme

Åtgärd

Den 9/7 1844 slog blixten ned i kyrkans torn, vilket framtvingade en större reparation av takets bärande delar och täckning. Långhusets övre takfall belades med plåt (istället för tidigare spån) Takstolarna reparerades. Lanterninens kopparbeklädnad lagades Innerväggarna vitlimmades. Bänkkvarteren målades med oljefärg Predikstolen ommålades i vitt och förgylldes Murare Bergholm, Berga i Medåker Källor: Sárkány, s 773 Wikberg, s 75

Upphovsman

Murare Bergholm (Hantverkare - Murare)

År 1847 - Okänt Ändring - ombyggnad, trappa
Åtgärd	Trappa från långhusets västra del till tornet ersattes med den nuvarande från tornets bottenvåning Källa: Wikberg, s 76

År 1874 - Okänt Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Tornuret från 1748 borttogs och försåldes Källa: Sárkány, s 760

År 1876 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkkvarterens dörrar borttogs Källa: Sárkány, s 773

År 1890 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelverk skänktes till kyrkan av hemmansägare Lars Erik Ersson och hans maka.

År 1896 - 1897 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1896 - 1897 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Vid stor förnyelse år blev sakristia utbyggd i hörnet mellan norra korsarmen och koret. Portalerna ombyggdes och fick då sina nuvarande, skulpterade omfattningar Fasaderna spritputsades och avfärgades i gulvit ton, omfattningarna slätputsades Predikstolen ådrades i cederimitation Öppna bänkrader tillkom (istället för de slutna bänkkvarteren) vilka målades i imitation av ceder med rika förgyllningar. I koret lades golv av svart och vit marmor Korsarmarnas läktare och östra läktaren nedtogs. Orgeln flyttades till västra läktaren, målades i blågrön ton, samt förgylldes i gustaviansk stil Läktarens fick ny barriär, som ådrades. Altarprydnad i nybarock kom på plats, med perspektivistiskt ställda kolonner och rik skulptural utsmyckning – altartavlan från 1773 överfördes till den nya altarprydnaden. Vid södra ingången byggdes ett vindfång som pryddes med sniderier från den tidigare altarprydnaden. Norra ingången igenmurades. För uppvärmning installerades två värmeugnar. Kyrkan återinvigdes den 11 april 1897 Arkitekt Agi Lindegren Dekorationsmålare Edvard Bergh Bildhuggare Nyberg Källor: Sárkány, s 757, 767-773 Wikberg, s 100-101
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt) Bildhuggare Nyberg (Konstnär - Bildhuggare) Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare)

År 1896 - 1897 Nybyggnad - Sakristia

Åtgärd

Vid stor förnyelse år blev sakristia utbyggd i hörnet mellan norra korsarmen och koret. Portalerna ombyggdes och fick då sina nuvarande, skulpterade omfattningar Fasaderna spritputsades och avfärgades i gulvit ton, omfattningarna slätputsades Predikstolen ådrades i cederimitation Öppna bänkrader tillkom (istället för de slutna bänkkvarteren) vilka målades i imitation av ceder med rika förgyllningar. I koret lades golv av svart och vit marmor Korsarmarnas läktare och östra läktaren nedtogs. Orgeln flyttades till västra läktaren, målades i blågrön ton, samt förgylldes i gustaviansk stil Läktarens fick ny barriär, som ådrades. Altarprydnad i nybarock kom på plats, med perspektivistiskt ställda kolonner och rik skulptural utsmyckning – altartavlan från 1773 överfördes till den nya altarprydnaden. Vid södra ingången byggdes ett vindfång som pryddes med sniderier från den tidigare altarprydnaden. Norra ingången igenmurades. För uppvärmning installerades två värmeugnar. Kyrkan återinvigdes den 11 april 1897 Arkitekt Agi Lindegren Dekorationsmålare Edvard Bergh Bildhuggare Nyberg Källor: Sárkány, s 757, 767-773 Wikberg, s 100-101

Upphovsman

Agi Lindegren (Arkitekt)

Bildhuggare Nyberg (Konstnär - Bildhuggare)

Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare)

År 1897 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Långhusets tak blev plåttäckt i sin helhet (istället för tidigare spån) sommaren 1897 Källa: Wikberg, s 101

År 1949 - 1950 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Valvets och väggarnas nedsotade målningar rengjordes med vetedeg, limfärgsretuschering Altaruppsatsen ommålades i likadana nyanser som förut. Skadade delar av förgyllningen gjordes om. Läktaren utbyggdes med ett mittparti Innanför den igenmurade norra ingången iordningställdes en liten dopplats. Centralvärme infördes i kyrkan. I källaren under sakristian installerades en oljeeldad panna Arkitekt Bernhard Schill Konservator Sven Dalén Källor: ATA: rapport 15/9-1951 A T 1949-05-23 Ö D 1950-08-21 Sárkány, s 763
Upphovsman	Bernhard Schill (Arkitekt) Sven Dalén (Konservator)

År 1949 - 1950 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Valvets och väggarnas nedsotade målningar rengjordes med vetedeg, limfärgsretuschering Altaruppsatsen ommålades i likadana nyanser som förut. Skadade delar av förgyllningen gjordes om. Läktaren utbyggdes med ett mittparti Innanför den igenmurade norra ingången iordningställdes en liten dopplats. Centralvärme infördes i kyrkan. I källaren under sakristian installerades en oljeeldad panna Arkitekt Bernhard Schill Konservator Sven Dalén Källor: ATA: rapport 15/9-1951 A T 1949-05-23 Ö D 1950-08-21 Sárkány, s 763

Upphovsman

Bernhard Schill (Arkitekt)

Sven Dalén (Konservator)

År 1951 - Okänt Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Nytt tornur anskaffades Källa: Sárkány, s 760

År 1958 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Inför fasadrenovering förordade dåvarande landsantikvarien i Örebro, Bertil Waldén, ett mer ursprungligt utseende: helt slätputsade fasader, väggfälten i ljusröd nyans och omfattningarna vita. Församlingen accepterade slätputs, men ville behålla den befintliga, gulvita nyansen. Kungliga Byggnadsstyrelsens tillstånd härtill 1958-05-29 Källa: ATA: 330-2467-1996, PM 1998

År 1958 - 1959 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Såväl 1897 års spritputs som kvarsittande 1700-talsputs knackades ner, så att murverken frilades. Nyputsning skedde med KC-bruk och avfärgning med helt vit cementfärg (aktivan) På sockeln slogs spritputs som KC-ströks mörkgrå Byggnadsfirman H Ståhl, Norrköping Byggmästare Hilding Lund, Arboga Källa: ATA: Arbets - beskrivning 23/5 1956
Upphovsman	Byggnadsfirman H Ståhl (Firma) Hilding Lund (Byggmästare)

År 1958 - 1959 Ändring - ombyggnad, exteriör

Åtgärd

Såväl 1897 års spritputs som kvarsittande 1700-talsputs knackades ner, så att murverken frilades. Nyputsning skedde med KC-bruk och avfärgning med helt vit cementfärg (aktivan) På sockeln slogs spritputs som KC-ströks mörkgrå Byggnadsfirman H Ståhl, Norrköping Byggmästare Hilding Lund, Arboga Källa: ATA: Arbets - beskrivning 23/5 1956

Upphovsman

Byggnadsfirman H Ståhl (Firma)

Hilding Lund (Byggmästare)

År 1986 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Långhusets tak blev omlagt sensommaren 1986 och täcktes då med 0, 7 mm kopparplåt, med tvärfalsar halvt- i -halvt. Över den gamla underlagspanelen lades först träfiberplattor och tjärpapp. AB Byggnadsvård Edvard Ruin Erikssons plåtslageri Källor: ATA: dnr 1432/86, anbudshandling 1986-04-28 Bbl 1986-08-08
Upphovsman	AB Byggnadsvård Edvard Ruin (Firma) Erikssons plåtslageri (Hantverkare)

År 1986 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak

Åtgärd

Långhusets tak blev omlagt sensommaren 1986 och täcktes då med 0, 7 mm kopparplåt, med tvärfalsar halvt- i -halvt. Över den gamla underlagspanelen lades först träfiberplattor och tjärpapp. AB Byggnadsvård Edvard Ruin Erikssons plåtslageri Källor: ATA: dnr 1432/86, anbudshandling 1986-04-28 Bbl 1986-08-08

Upphovsman

AB Byggnadsvård Edvard Ruin (Firma)

Erikssons plåtslageri (Hantverkare)

År 1998 - Okänt Underhåll - Omputsning, exteriör
Åtgärd	All sockelputs borttogs, frånsett de understa, grovt slagna skikten. Ny slamning slogs på – för att förbättra grundens ventilation gjordes ventiler. Tornets fasader lagades med KC-bruk och ströks med gråvit KC-färg, i nyansen NCS S 1000-N Alla fönstren renoverades, fick nya blyspröjsverk. Trasiga rutor ersattes med munblåst franskt glas. Vapenhusets och förrummet till orgelläktaren målades med ljusgul silikatfärg Läktargolvets brädgolv slipades och oljades I sakristian tillkom ny elcentral Sakristians tak och väggar målades med plastfärg. I kyrkorummet drogs nya elledningar, för att dölja/skydda dessa uppsattes fotlister med likadan profil som på bänkkvarteren. Dagvattenledningen runt kyrkan förnyades L J byggteam, Arboga AB Arboga måleri EL: adABACUM, Örebro Källor: VLM: Rapport 1998-11-20, dnr 98: 69-316
Upphovsman	AB Arboga måleri (Hantverkare - Målare) adABACUM (Hantverkare) L J byggteam (Firma)

År 1998 - Okänt Underhåll - Omputsning, exteriör

Åtgärd

All sockelputs borttogs, frånsett de understa, grovt slagna skikten. Ny slamning slogs på – för att förbättra grundens ventilation gjordes ventiler. Tornets fasader lagades med KC-bruk och ströks med gråvit KC-färg, i nyansen NCS S 1000-N Alla fönstren renoverades, fick nya blyspröjsverk. Trasiga rutor ersattes med munblåst franskt glas. Vapenhusets och förrummet till orgelläktaren målades med ljusgul silikatfärg Läktargolvets brädgolv slipades och oljades I sakristian tillkom ny elcentral Sakristians tak och väggar målades med plastfärg. I kyrkorummet drogs nya elledningar, för att dölja/skydda dessa uppsattes fotlister med likadan profil som på bänkkvarteren. Dagvattenledningen runt kyrkan förnyades L J byggteam, Arboga AB Arboga måleri EL: adABACUM, Örebro Källor: VLM: Rapport 1998-11-20, dnr 98: 69-316

Upphovsman

AB Arboga måleri (Hantverkare - Målare)

adABACUM (Hantverkare)

L J byggteam (Firma)

ARBOGA GÖTLUNDA KYRKA 1:1 - husnr 1, GÖTLUNDA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning