Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND KÄLLUNGE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, KÄLLUNGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

505-11.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
KÄLLUNGE KYRKA (akt.), KÄLLUNGE KYRKA (akt.)

1072 - 1072

1100 - 1170

1140 - 1159

Gotland
Gotland
Gotland
Källunge
Gothems församling
Visby stift
Källunge kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Källunge kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Den är en av öns märkligaste kyrkor i så motto att en relativt liten romansk 1100-talskyrka under 1300-talet försetts med ett mycket stort gotisk kor, vilket alltsedan dess tjänat som gudstjänstrum för församlingen. Det höga koret vidbyggt det låga tornet och långhuset ger kyrkan dess karakteristiska profil, synlig på långt håll i landskapet.

Den äldsta delen av den romanska kyrkobyggnaden – ett absidkor – bör ha byggts under första hälften av 1100-talet, medan det nuvarande långhuset och tornet (”gammalkyrkan”) kom till vid mitten av samma århundrade. Absidkoret revs i slu...

Läs mer i eget fönster

År 1000 - 1099 Arkitekturbunden utsmyckning
Vindflöjeln, nu i Gotlands fornsal (en kopia monterad på en spirstång i korets NÖ hörn) (SvK anger att vindflöjeln kan dateras till ”1000-talets början”). Korsfästelserelief (bysantinsk) i steatit, sannolikt härrörande från kyrkan, funnen i socknen, numera i SHM (SvK anger tillkomsttiden till ”från 1000-talet eller 1100-talet”).
År 1072 - 1072 Nybyggnad
Byggnadsår enligt Strelow.
År 1100 - 1170 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och torn. Det ursprungliga absidkoret senare rivet (1300-talet). Långhuset fungerar idag som förhall.
År 1100 - 1170 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Bysantinska kalkmålningar i kyrkans romanska del
År 1100 - 1170 Nybyggnad - Torn
Torn
År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt

Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av sandsten av anonymmästaren ”Byzantios” (SvK anger ”c. 1130-70”).

Byzantios (Konstnär)

År 1140 - 1159 Nybyggnad
Det romanska långhuset och tornet (”gammalkyrkan”) byggdes (GK anger ”1100-talets mitt eller något tidigare”, SvK anger ”1100-talets början eller 1000-talet). Bysantinska kalkmålningar i triumfbågen och på långhusets väggar, idag fragmentariskt bevarade (GKM anger ”omkr. 1200”, SvK anger att de målats ”vid 1100-talets senare hälft eller omkr. 1200”).
År 1270 - 1279 Rivning
”Gammalkyrkans” kor revs och en första etapp av korbygget påbörjades enligt SvK.
År 1288 - 1288 Ändring
ca 1288. Arbetet med kyrkobygget avbröts troligen pga. inbördeskriget.
År 1300 - 1370 Nybyggnad - Korparti
Koret, treskeppigt, fungerar idag som långhus
År 1300 - 1370 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kalkmålningar i det gotiska långhuset
År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Altarprydnad, varav återstår två fialliknande trätorn som ingår i den nuvarande altaruppsatsen.
År 1316 - 1316 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i korgolvet över Ömund Segeby (Säggeby) och dennes son Gangwid.
År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Byggnadsskulptur. Det romanska långhusets sydportal
År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Byggnadsskulptur. Sydsidans korportal (dagens långhus)
År 1330 - 1330 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i korgolvet över domaren Halwid Segeby (Säggeby).
År 1340 - 1359 Ändring - ombyggnad
Det gotiska koret och sakristian byggdes (GK anger ”1300-talets förra del och mitt”). (SvK anger en första byggnadsetapp ”torde ligga på 1270-talet” och mästaren var ”Neo-Iconics” som inspirerats genom deltagande i bygget av Linköpings Domkyrka, samt att madonnan i vimpergens nisch förmodas vara utförd av ”Hamramästaren”.) Samtidigt förändrades tornet genom att ringkammaren välvdes, tornbågen vidgades, en ny klockvåning byggdes på och tornhuven fick en brantare resning. Delar av ”gammalkyrkans” långväggar revs, fundament för ett gotiskt torns N murar påbörjades. Långhuset fick en ny portal, ursprungligen troligen avsedd för ett planerat, gotiskt tornbygge. Pilastrarnas målning.

Hamramästaren (Konstnär - Bildhuggare)

Neo-Iconics (Byggmästare)

År 1352 - 1352 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i korgolvet över kyrkoherden Johannes.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kalkmålningar i det gotiska långhuset

Passionsmästaren (Konstnär)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar av ”Passionsmästaren” i långhuset (GKM anger ”o. 1450”).

Passionsmästaren (Konstnär)

År 1500 - 1530 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp
År 1500 - 1529 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet tillverkades till Domkyrkan i Visby (SvK anger ”omkr. 1510-20”).
År 1576 - 1576 Fast inredning - glasmålning
Målade glasrutor i sakristians fönster (SvK anger att rutorna suttit i korfönstren och ”nyligen” insatts i sakristians fönster).
År 1579 - 1579 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i korgolvet över Katharina Strelow (återanvänd, medeltida gravhäll).
År 1616 - 1616 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan, gjuten av Berend Bodemann, Lübeck.

Berend Bodemann (Klockgjutare)

År 1632 - 1632 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i korgolvet över Hinricus Schackt.
År 1640 - 1640 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i korgolvet över kyrkoherden Laurentius Nicolai från Nestved.
År 1684 - 1684 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet förvärvades från Domkyrkan i Visby. Bänkinredningen tillkom.
År 1685 - 1685 Underhåll
Kyrkovalven, som var svaga, uppkilades, späckades och vitlimmades.
År 1686 - 1686 Ändring
Träväggen i triumfbågen sattes upp.
År 1696 - 1696 Ändring
Tornhuven brädtäckt åtminstone sedan denna tidpunkt, vindflöjel uppsattes.
År 1701 - 1701 Ändring
En ny disk för altaret m. gångluckor, hängslar etc.
År 1705 - 1705 Ändring - ombyggnad, fönster
Ett nytt fönster i sakristian med båge och järnverk.
År 1707 - 1707 Fast inredning - predikstol
Predikstol, målad 1726 av Johan Hernell

Christian Fedder (Hantverkare - Snickare)

Johan Hernell (Konstnär)

År 1707 - 1707 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkades av visbysnickaren Christian Fedder.

Christian Fedder (Hantverkare - Snickare)

År 1715 - 1715 Fast inredning - port
Dörrbladet i tronportalen tillkom
År 1716 - 1716 Fast inredning - bänkinredning
Gjordes en ny fribänk vid predikstolen, till denna användes delar av den gamla predikstolen.
År 1717 - 1717 Fast inredning - bänkinredning
En ny fribänk främst i kyrkan på manfolkssidan tillverkad av gamla predikstolen.
År 1723 - 1723 Äldre kulturhistorisk inventering
Långhustaket på ”gammalkyrkan” var brädtäckt.
År 1726 - 1726 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Predikstolen målades av Johan Hernell som också målade altardisken, skriftstolen, kyrkoskåpet och sakristidörren. Armbössan målades vid samma tillfälle.
År 1727 - 1727 Fast inredning - predikstol
10 druvor på predikstolen målades.
År 1728 - 1728 Ändring - ombyggnad, fönster
Blev tvenne nya kyrkfönster insatta på västra sidan av kyrkan, ”över lilla dörren, där fönster icke varit i 100 år utan m. bräder tillslaget”.
År 1741 - 1741 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen utvidgades.
År 1748 - 1748 Fast inredning - bänkinredning
Tillkom tre nya bänkar på kvinnofolkssidan sidan, bredvid koret. De tre andra på samma sida åt dörren flyttades från manfolkssidan där de stod vid predikstolen. Utbetaldes lön till snickaren för nya bänkar.
År 1750 - 1750 Underhåll - målningsarbete
Utbetaldes lön för kyrkans målning.
År 1751 - 1751 Ändring
Träväggen i triumfbågen målades. Vid denna tid användes ”gammalkyrkan” som sockenmagasin.
År 1761 - 1761 Fast inredning - skrank
Utbetaldes lön till snickaren för ”lilla skranket” nedan vid lilla kyrkdörren och en dörr, dessutom gjordes en utbetalning för gångjärn.
År 1795 - 1795 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten flyttades fram från ingången från ”gammalkyrkan” till intill NÖ pelaren i koret.
År 1797 - 1797 Ändring - ombyggnad, golv
Sakristians brädgolv förnyades ”ovanpå det gamla, förfallna”.
År 1804 - 1804 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet reparerades, bl.a. tillkom en krönande solskiva.
År 1856 - 1856 Ändring - ombyggnad, golv
Omläggning av brädgolvet i koret (det nuvarande).
År 1870 - 1899 Ändring
Bänkinredningen ommålades i gråbrun färg. Långhustakets och sakristians faltäckningar byttes mot spån.
År 1895 - 1895 Ändring
Nya fönsterglas, ritning av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm.

Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1904 - 1904 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Koret målades invändigt(?).
År 1921 - 1921 Ändring - ombyggnad, fönster
Det igensatta gotiska fönstret i ”gammalkyrkans” S fasad, som varit synligt utifrån som en nisch, återupptogs.
År 1930 - 1930 Arkitekturbunden utsmyckning
Reparation av vindflöjeln, varvid den togs ned och deponerades i Gotlands fornsal. Kopia i kyrkan.
År 1935 - 1935 Äldre kulturhistorisk inventering
Taket över koret var spåntäckt.
År 1947 - 1947 Ändring - ombyggnad, yttertak
Spåntäckningen på långhuset (och sakristian?) byttes mot nya faltak efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm, med glasullsisolering mellan underpanel och 2 lag falar.

Erik Fant (Arkitekt)

År 1951 - 1951 Ändring - restaurering
Restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm (entreprenör byggmästare Gardell, Visby, och konservator Bertil Bengtsson, Linköping):  Utgrävning i långhuset av grundmurarna till det romanska absidkoret  Golvet i ”gammalkyrkans” långhus av oregelbundna kalkstensplattor byttes mot nya, regelbundna d:o.  Innertak av omålade bräder lades in i ”gammalkyrkans” långhus.  Orgelläktaren tillkom och den gamla revs bort.  Dopfunten placerades vid korets S vägg.  Omläggning av trägolven i koret och i sakristian på gjutna betongbalkar.  Fönstret i ”gammalkyrkans” långhus återupptogs.  Elektrisk belysning och värmeledning med bl.a. arkitektritade el-armaturer i ”gammalkyrkans” långhus.  Svarta valvstrålar (1700-tal) övermålades.  1700-talsmålningen på träväggen i triumfbågen togs fram.  Renovering av väggmålningar samt altarskåp.  Ursprungliga färgskikt på bänkinredningen togs fram.

Bertil Bengtsson (Konservator)

Erik Fant (Arkitekt)

År 1952 - 1952 Ändring
Enligt uppgift i projekteringshandling upprättad av ing. Erik Berggrund, Bjerkings Ingenjörsbyrå, Uppsala, lades faltaken om (ej koret) detta år, fasadputsen avfärgades och invändigt gjordes en restaurering.
År 1953 - 1953 Ändring
Ny skärmvägg i korets NV del.
År 1955 - 1955 Konservatorsarbeten
”Gammalkyrkans” sydportal rengjordes från lavar, sprickor tätades med stenkitt och portalen impregnerades med ”Snöland Everdry” (även två baser invid kyrkans Ö mur behandlades på samma sätt) av R. S. Wibeck.

R S Wibeck (Konservator)

År 1957 - 1961 Arkitekturbunden utsmyckning
1957 Vindflöjeln konserverades. 1961 Vindflöjeln deponerades i Gotlands fornsal.
År 1970 - 1970 Underhåll
Sprickmätning i korets SÖ valv av ing. Erik Berggrund, Bjerkings Ingenjörsbyrå, Uppsala.
År 1970 - 1971 Ändring - ombyggnad
Ny tornhuv byggdes efter förslag av ing. Erik Berggrund, Bjerkings Ingenjörsbyrå, Uppsala. Dubbel panel med tätskikt, avvattning med utvändigt stuprör.
År 1972 - 1972 Byggnadsarkeologisk undersökning
Gjordes en olovlig grävning, söder om kyrkan framkom grundmurar som gav en möjlighet att fastställa det tänkta långhustes bredd. En romansk gravhäll hittades också.
År 1983 - 1983 Ändring
Omläggning av faltaket över koret med ett lag tryckimpregnerade falar på läkt ovan glasfiberarmerad asfaltimpregnerad mineralfiberfilt på bef. taktäckning. Hängrännor och stuprör. Mätningsanordningar för rörelserna i korets murverk monterades i det SV hörnet.
År 1989 - 1989 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten placerades på sin nuvarande plats intill den NÖ pelaren i koret.
År 1990 - 1999 Underhåll
Ljuskronorna renoverades.
År 2005 - 2005 Konservatorsarbeten
Textilkonsultfirman Lotine anordnade bättre förvaring för kyrkas textilier samt ombesörjde att textilierna rengjordes alt. konserverades.