UPPSALA VIKSTA 12:2 - husnr 2, VIKSTA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| VIKSTA KYRKA (akt.) | |
|
1280 - 1280 |
|
| Uppsala | |
| Uppsala | |
| Uppland | |
| Viksta | |
| Viksta församling | |
| Uppsala stift | |
| Vikstaby 25 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2005 Viksta kyrka byggdes under slutet av 1200-talet som en gråstenskyrka med tegelornerade gavlar. Kyrkan har formen av en salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Sakristian är antagligen byggd före långhuset. Vapenhuset byggdes omkring år 1500. I mitten av 1400-talet hade kyrkan försetts med tegelvalv. Samtidigt byggdes triumfbågen mellan koret och långhuset. År 1503 målades väggar och valv. Årtalet känner vi till genom en av Peringskiöld upptecknad inskrift som tidigare fanns i kyrkan. Målningarna hänförs till Tierpsgruppen. |
| År 1280 - 1280 Nybyggnad | |
|---|---|
| 1280 ca Viksta kyrka byggdes av gråsten som en salkyrka med sakristia i norr, som av planen att döma är kyrkans äldsta del. Kyrkan är försedd med ursprunglig västportal vilket hör till ovanligheterna. Östgaveln försågs med två spetsbågiga parställda fönsteröppningar. Kyrkan hade troligen trätunnvalv från början. Sydportalen med sin flersprångiga, profilerade tegelomfattning är ursprunglig. | |
| År 1430 - 1479 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| 1430-70 ca Kyrkan erhåller tegelvalv. Samtidigt byggs triumfbågsmuren mellan långhuset och koret. Valven kan ha byggts i två etapper och korvalvet förmodas vara äldst. Sannolikt har även gavelröstena med sina tegelorneringar murats om vid denna tid. | |
| År 1500 - 1500 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| Ca 1500 Vapenhuset i söder byggs. | |
| År 1503 - 1503 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| Kyrkan försågs med invändiga kalkmålningar detta år. Vapenhuset byggs senast samma år. | |
| År 1687 - 1687 Fast inredning - läktare | |
|---|---|
| Läktare byggs i väster. | |
| År 1699 - 1699 Ändring | |
|---|---|
| 1699 Räkenskapsboken innehåller en notis om kyrkans utseende detta år: ” Sielfwa kyrkan af gråsten med tegell gaflar och spåntak behållit, dock fordras det blifwa tjärat. Säx styck: fönster något sönderblåste, alltaret af sten intill gafvelen murat, taflan af åtta billder, skranck eller disk kring alltaret, gaml.: Bookstolar, öfwer chor dörren sex billder med ett litet Crucifix, prädikstol: utan himmel med dörr af snickare arbete på gamalt wis giord och målat, timmeglaset oferdigt med jern spira, bänckarna nya utj sal:e Hr Krutenij tid gjorde, med dörar ock jern intill den gaml. läcktar trappan, samal. läckte med bänckar i dito pastoris tid upbygde...Wapenhus behållit med 2:ne dörar inan och utan till med lås, samt en dörr på wästra gafwelen utan lås. Sackerstian af gråsten och spåntak, som warit sprucken, men af jern hoopdragen, med jerndörr ock litet fönster. Funt, af stenutan skranck. Bogårdsmuren af gråsten med 2ne portar utan lås, taket af bräder på muren...men öfwer portarna hwallf och spåntak. Klåckstapeln bör repareras, därutj är allenast en klåcka...” | |
| År 1710 - 1710 Ändring | |
|---|---|
| Beskrivningen 1699 meddelar att koret hade kvar korskrank med krucifix och helgonbilder i triumfbågen men 1710 meddelas att ”skranket mellan coret och bänkarna förändrat och pelarwärket borttagit samt de bilder der stådt, tagne och satte wijd sielfwa alltar tafla och crucifixet öfwer alltartaflan”. | |
| År 1761 - 1761 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| Tre fönster höggs upp på kyrkans norra vägg. De tre fönstren på sydsidan förstorades. | |
| År 1763 - 1763 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| Två nya fönster höggs upp i korgaveln som ersatte de smala medeltidsfönstren. | |
| År 1764 - 1764 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Predikstolen flyttades till norra sidan. Redan samma år gjordes dock en ny predikstol av Magnus Granlund. Den gamla altartavlan togs bort och i dess ställe satte man upp ett gammalt krucifix med två bilder på vardera sida. | |
| År 1765 - 1765 Ändring | |
|---|---|
| Ny bänkinredning tillkom. Målningarna överkalkades. | |
| År 1775 - 1775 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Ny altartavla införskaffades som kom att pryda altaret till 1932. Ett nytt altare tillverkades. | |
| År 1842 - 1842 Ändring | |
|---|---|
| Läktaren byggdes om i samband med att en ny orgel tillkom tack vare en donation av Erik Ersson i Nyslätt. Orgeln byggdes av Olof Gullbergsson i Lillkyrka. I samband med det renoverades kyrkan. Den vitlimmades invändigt och inredningen målades om. Kyrktaket, stigluckorna och klockstapeln tjärades. | |
|
Olof Gullbergsson (Orgelbyggare) |
|
| År 1880 - 1891 Ändring | |
|---|---|
| Inre renovering. Ny bänkinredning tillkom. Predikstolen målades i vit färg. De runda fönstergluggarna över och under läktaren upphöggs till stora fönster. | |
| År 1932 - 1933 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| Kyrkan restaureras efter ett förslag av arkitekten och antikvarien Erik Lundberg. De medeltida spetsbågiga korfönstren rekonstruerades och försågs med glasmålningar. De medeltida Maria- och Birgittabilderna placerades på östra korväggen. I långhuset byggdes en ny sluten bänkinredning. Den gamla kyrkdörren återinsattes i södra ingången. På läktaren byggdes en ny orgel med behållande av den gamla orgelfasaden. Även denna gång bekostades orgeln av en donation av en sockenbo. Triumfkrucifixet hängdes upp i triumfbågen. Altartavlan placerades på södra långhusväggen väster om ingången. Dopfunten ställdes tillbaka i koret. De medeltida vägg- och valvmålningarna framtogs i långhuset av konservator C. Vilh. Pettersson. Elektrisk belysning installerades liksom ett nytt värmesystem med varmluftsanläggning. I sakristian togs det gamla tegelgolvet fram | |
|
Carl Wilhelm Pettersson (Konservator) Erik Lundberg (Arkitekt) |
|
| År 1944 - 1944 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Orgeln blev om- och tillbyggd. | |
| År 1947 - 1947 Teknisk installation | |
|---|---|
| Elektrisk klockringning installerades. | |
| År 1951 - 1951 Teknisk installation - värme | |
|---|---|
| Ny värmeanläggning installerades. Den gamla varmluftsanläggningen från 1932 ersattes av en ny elektrisk värmeinstallation. | |
| År 1956 - 1956 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Predikstolen renoverades och återfick sina gamla färger. Altartavlan och triumfkrucifixet rengjordes. ARbetena utfördes av konservator Erhard Wilms, Stockholm. Träden på kyrkogården gallrades. | |
|
Erhard Wilms (Konservator) |
|
| År 1979 - 1979 Ändring | |
|---|---|
| Förslag till renovering av sakristia av arkitekt Lars Holmer, Stockholm. Förslaget omfattar renngöring av puts och lagning av sprickor samt kalkstrykning. Dessutom fönsterrenovering. Riksantikvarieämbetet lämnar tillstånd för renovering av medeltida processionkrucifix som ska utföras av KG Markströms guldsmeds AB. | |
|
Lars Holmer (Arkitekt) |
|
| År 1985 - 1985 Ändring | |
|---|---|
| Riksantikvarieämbetet ger tillstånd för tilläggsisolering av kyrkvinden. Konservator Alf Hedman erhåller ämbetets tillstånd att rengöra kalmålningarna på väggar och valv. | |
|
Alf Hedman (Konservator) |
|
| År 1986 - 1986 Rivning | |
|---|---|
| Pannrumstillbyggnaden, vid kyrkans norra, vägg rivs. | |
| År 1993 - 1995 Ändring | |
|---|---|
| Program för utvändig renovering upprättas av Bjerking ingenjörsbyrå. 1993 1995 Utvändig renovering. Yttertak rengjordes och tjärades. Fasadputs renoverades med kalkbruk och avfärgades med kalkfärg. Fönstersnickerier ommålades med linoljefärg lika tidigare kulör. Portar tjärades. Även klockstapeln renoverades genom att spånen tjärades och panelen rödfärgades. Stensockeln justerades. Bogårdsmur och grindar renoverades även. | |
|
Bjerking ingenjörsbyrå AB (Firma) |
|